Om jag följer andras exempel här inne och tar mina tankar låt för låt, nu när jag lyssnat igenom albumet fler gånger:
(Att sätta betyg låt för låt är svårt men gav ett försök)
Senjutsu: Kände svagt intresse första lyssningen. Bruce låter lite gammal och trött på ett sätt han inte gör på andra låtar. Men efter typ 8 lyssningar till diggar jag den!
Läser man lyricsen till så målar den upp en bild av soldater som försvarar en belägrad stad.
Jag förstår att folk vill ha en snabb öppningslåt men jag tycker den här sätter känslan på plattan och dess tema alldeles utmärkt!
8/10
Stratego: En av de bästa låtarna, snabbt galopperande klassiskt Maiden. Är egentligen albumets "riktiga" öppningsnummer.
8/10
The Writing on the wall: Rätt val av singel, ett av de starkaste spåren. Bra solon och bra insats av Bruce. Gillar att den både låter som klassiska maiden och har en del nytt.
9/10
Lost in a lost world: inte helt såld på denna. Segt intro och tycker låten utvecklas på ett konstigt sätt. Men versen låter väl okej i alla fall.
6/10
Days of future past: Bra med tempohöjning. Gillar den men vissa verkar inte göra det. Tror den blir bra live. Skönt med en låt som är lite rakt på sak. Inget mästerverk men helt okej! Kan tycka att albumet hade varit fattigare utan en till snabb enklare låt.
8/10
The time machine: En favorit, gillar versen och refrängen och sen är det ett fint instrumentalt avsnitt. Denna känns inte så lång som den är i alla fall.
9/10
Darkest hour: Med tanke på låtarna som omger den blir den lite seg men mycket stark sånginsats. Låter som en blandning av Wasted love och Out of the shadows.
7/10
Death of the celts: Visst är det omöjligt att inte jämföra med The Clansman. Besviken första lyssningen men sedan dess växte den enormt hos mig. Älskar akustiska basen i början. Tyvärr är den inte lika dramaturgiskt spännande som Clansman, men likväl en jäkligt bra låt! Hade mått bra av en tydlig refräng istället för bara verser. Kanske slarvas möjligheten till episka publik-allsånger likt "Freedom!" bort längs vägen?
7/10
The parchment: Gillar den nu efter lite lyssningar. Även fast den maler på så är det tunga melodier och bra sånginsats. Kanske lite lång (kan lätt kapa 2 min) men nu när jag lyssnar en gång till så fattar jag varför den är bra. Hade jag skrivit efter en enda lyssning hade jag nog bara skrivit "för lång".
7/10
Hell on earth: Stundtals är det ren jävla njutning att lyssna på denna, särskilt första 3 minuterna. Blir riktigt stark igen vid slutet "love in anger life in danger..." Sen är jag som jag är och tycker denna hade kunnat vara runt 6-7 minuter istället. Det hade fortfarande varit långt men lättare att ta in.
8/10
Vart placerar man Senjutsu då bland Maidens övriga album? För mig är den snäppet bättre än BOS/ TFF. Kanske få "hits" men jag tycker det är en hög lägstanivå. Tycker även den står sig bättre mot en del som gjordes under 90-talet.
80 talet är vad det är och att tro att ett album 2021 skulle kunna toppa mina faviritalbum som Somewhere in time, Piece of mind etc vore grymt naivt.
Sen längderna på låtarna då, det som gjorde att Rime of the Ancient mariner stack ut som en episk låt på Powerslave var ju att den inte omgavs av 2-3 andra lika långa låtar. Det blir lite väl matigt när mer flera av låtarna inte bara är långa -utan riktigt långa.
Vi får hur som helst vara otroligt tacksamma för att man fortfarande får anledning att lyssna igenom sprillans nya Maiden-album.
(Att sätta betyg låt för låt är svårt men gav ett försök)
Senjutsu: Kände svagt intresse första lyssningen. Bruce låter lite gammal och trött på ett sätt han inte gör på andra låtar. Men efter typ 8 lyssningar till diggar jag den!
Läser man lyricsen till så målar den upp en bild av soldater som försvarar en belägrad stad.
Jag förstår att folk vill ha en snabb öppningslåt men jag tycker den här sätter känslan på plattan och dess tema alldeles utmärkt!
8/10
Stratego: En av de bästa låtarna, snabbt galopperande klassiskt Maiden. Är egentligen albumets "riktiga" öppningsnummer.
8/10
The Writing on the wall: Rätt val av singel, ett av de starkaste spåren. Bra solon och bra insats av Bruce. Gillar att den både låter som klassiska maiden och har en del nytt.
9/10
Lost in a lost world: inte helt såld på denna. Segt intro och tycker låten utvecklas på ett konstigt sätt. Men versen låter väl okej i alla fall.
6/10
Days of future past: Bra med tempohöjning. Gillar den men vissa verkar inte göra det. Tror den blir bra live. Skönt med en låt som är lite rakt på sak. Inget mästerverk men helt okej! Kan tycka att albumet hade varit fattigare utan en till snabb enklare låt.
8/10
The time machine: En favorit, gillar versen och refrängen och sen är det ett fint instrumentalt avsnitt. Denna känns inte så lång som den är i alla fall.
9/10
Darkest hour: Med tanke på låtarna som omger den blir den lite seg men mycket stark sånginsats. Låter som en blandning av Wasted love och Out of the shadows.
7/10
Death of the celts: Visst är det omöjligt att inte jämföra med The Clansman. Besviken första lyssningen men sedan dess växte den enormt hos mig. Älskar akustiska basen i början. Tyvärr är den inte lika dramaturgiskt spännande som Clansman, men likväl en jäkligt bra låt! Hade mått bra av en tydlig refräng istället för bara verser. Kanske slarvas möjligheten till episka publik-allsånger likt "Freedom!" bort längs vägen?
7/10
The parchment: Gillar den nu efter lite lyssningar. Även fast den maler på så är det tunga melodier och bra sånginsats. Kanske lite lång (kan lätt kapa 2 min) men nu när jag lyssnar en gång till så fattar jag varför den är bra. Hade jag skrivit efter en enda lyssning hade jag nog bara skrivit "för lång".
7/10
Hell on earth: Stundtals är det ren jävla njutning att lyssna på denna, särskilt första 3 minuterna. Blir riktigt stark igen vid slutet "love in anger life in danger..." Sen är jag som jag är och tycker denna hade kunnat vara runt 6-7 minuter istället. Det hade fortfarande varit långt men lättare att ta in.
8/10
Vart placerar man Senjutsu då bland Maidens övriga album? För mig är den snäppet bättre än BOS/ TFF. Kanske få "hits" men jag tycker det är en hög lägstanivå. Tycker även den står sig bättre mot en del som gjordes under 90-talet.
80 talet är vad det är och att tro att ett album 2021 skulle kunna toppa mina faviritalbum som Somewhere in time, Piece of mind etc vore grymt naivt.
Sen längderna på låtarna då, det som gjorde att Rime of the Ancient mariner stack ut som en episk låt på Powerslave var ju att den inte omgavs av 2-3 andra lika långa låtar. Det blir lite väl matigt när mer flera av låtarna inte bara är långa -utan riktigt långa.
Vi får hur som helst vara otroligt tacksamma för att man fortfarande får anledning att lyssna igenom sprillans nya Maiden-album.
__________________
Senast redigerad av TheMentalita 2021-09-08 kl. 17:01.
Senast redigerad av TheMentalita 2021-09-08 kl. 17:01.