Ubåt A26

Jag tror, på goda grunder, att det är rörigt i projektstyrningen och i systemeringen. Ett klassiskt problem är att man glömt beställa apparater och annan utrustning med lång ledtid. Det finns gott om avancerade komponenter som måste på plats i rätt tid.

Om flyg-SAAB nu har det lite lugnare så kan man med fördel flytta specialister därifrån till ubåtsbygget.

Annars kan man anställa erfarna byggnadsingenjörer för de är vana vid risiga byggsituationer och klarar att få material till rätt plats i rätt tid.

Vill inte tro på det riktigt. Men vem vet de kanske känner sig mer pressade nu. Då Norge och Tyskland jobbar på att deras kommande ubåtar 212CD. Ska kunna använda ubåtsversion av NSM.

Så fortsätter vi att bygga en variant. Som inte blir lika intressant och står sig svårt i komkurensen. Så kanske Nederländerna blir mindre intresserade. Då kostnaden blir drygt en miljard dyrare än den ursprungliga budgeterade kostnaden för Typ 212CD.

Det tar tid att ändra på kultur. Folk från andra Saab-divisioner tas inte heller emot med öppna armar. De tillsatte för nåt år sen en riktig Saab:are som chef över Kockums-delen för att börja vrida detta rätt.

Kompetensbrist och underskattning av svårigheter. Det är nog pudelns kärna. Och kanske överraskning i form av två års ledtider på elmaskineriet eller något.

Ja, verkligen. Kockums är nog inom komfortzonen vad gäller plåtarbeten, dieselmaskineri och eldragning men kan ha tappat kompetensen inom andra delar.

Att kröka dedär höghållfasta sjoken av stålplåt var nog inte så enkelt. Apropå plåtjobb.

Men tja, det är ju ett politiskt mål att vidmakthålla och även utöka kompetensen inom detta strategiska område. Det är ju ett mål som jag delar och då får man ju tåla sådant som nu.

Man kan ju även ana sig till att statens delägarskap i konstruktionen har utökats. Då kan det bli pengar tillbaka i händelse av exportorder. Utlöses optionen på en tredje A26 så blir nog priset ett annat.

Jag är inte lika förstående och allt har ett pris. Där jag inte är lika imponerade av våra försenade och dyrare exempel. Det kanske är dags att förstå att våra konstruktioner och lösningar inte alltid är bäst.

Tyvärr tror jag därmed att intresset för Nederländerna minskar. Även om det skulle få bygga sektionerna hos DAMEN och att vi bygger ihop den. Så det kanske vi skulle också ha gjort med A26 från början. Då det nu påstås att varvet var i så dåligt skick.

Det är en dyrare konstruktion som troligen inte inte får mer kompetens på vapensidan. Liknande känner man igen på Visby sidan. Ska man i huvudsak bara ligga och lyssna etc. Så kan vi lösa det på annat sätt med sensorer etc. Om A26 kostar ca 1,2 miljarder dyrare än en planerad 212CD. Och saknar en del funktioner som länder vill ha. Så blir den givetvis svårare att avyttra.

Tidigare marinchef sa tidigare att det behövdes mer ytfartyg framför en tredje A26.

Damen har inte heller förmågan att bygga ubåt, tanken med Damens anbud är att sektioner skall byggas i Sverige sedan svetsas ihop i Holland.
Sverige har inte byggt och konstruerat ubåtar sedan mer än 20 år tillbaka.
Det var en av orsakerna till att Australien sade nej till att låta SAAB vara med och lämna anbud.
Hade Kockums fått ta fram nya serier efter Gotland hade vi med 99 % säkerhet fått sälja ubåtar till Singapore och även varit med i Australiens anbud.

Det hade varit betydligt mer ekonomiskt att köpa tyska eller franska ubåtar med visst svenskt innehåll.
Frågan är varför just ubåtar var en så viktig del att ta tillbaka kompetens inom.
Men nu är tärningen kastad.

Man såg nog drivlinan som så unik och den används ju i alla ubåtar. Man ville säkerställa att de patenten var inom kontroll. Så man kom överens om en politisk lösning mellan Sverige, Tyskland, SAAB och Thyssen. Det gick ju snabbt om ni minns när SAAB köpte Kockums.

Och sedan var tärningen mycket riktigt kastad.

Du hade rätt om byggnationen för kommande ubåt. Jag trodde att det var tvärtom.
Vi fick inte ens vara med vid uppgraderingen av Collinklassen. Även fast vi fanns på förslag.

Ja tyvärr har vi redan gått för långt. Ganska imponerade med ca 60% merkostnad.
Jag tror inte heller att tidsplanen kommer att hålla med Visby i färskt minne.
Tyvärr så är det svårt att nu vända i frågan. Då beställningen gjordes 2015.
Men pengarna stannar i Sverige.

Nu går det inte att backa, jämförelsen med Visby är inte rättvis. Visbys strul beror i princip enkom på ständigt ändrade specifikationer.
A26 mer på att kompetensen att bygga ubåt måste återtas.
Nu är vi redan fast och det är meningslöst att backa.

Fast en analys hade kunnat leda till att egen ubåtsproduktion var för kostsam. Stirlingmotorer hade kunnat petas in i en utländsk ubåt med om det var viktigt,
Däremot behövs ett örlogsvarv för underhåll och reparationer.