Tråden om Christer Andersson

Det räcker att vara tillräckligt lik för att kunna vara härrörande från samma ask eller tillverkning. Är man över den tröskeln, så spelar topplaceringarna ingen roll.

Är en kula som fanns på APK tiden före mordet det, så är det mycket intressant. Att det finns andra som ligger än närmre är användbar info. Men de fanns inte på skytteklubben, vad vi vet.

RA är nog min "favorit" annars.

Dessa olika kulor har dock aldrig mätts i samma kvoter, så är nog svårt säga jättemycket oavsett metod. Men med procentuell överensstämmelse "placerar sig" MF_1 som en snitt-PM_7. Inte som de högsta. Det visar ju dock att MF_1 kan komma från samma tillverkning som en mordkula, vill jag mena. Nu gällde detta förvisso jämförelse med den försåtliga PM_9:an.

(Gjorde ett par snabba slag här och MF_1 överensstämmer 99,765% i snitt tre kvoter med palmekula 1. MF_1:s överensstämmelse i ett snitt av palmekula 1 och 2 är 99,866%)

Min poäng är ivf att MF_1 är betydligt mer intressant än andra kulor och värd väldigt mkt mer övervägande. Men det skall sannerligen bli rätt.

Vad säger "din" metod om detta?

Är det där ironi? Den teorin kan väl annars avfärdas direkt om man utgår ifrån att kulorna som hittats faktiskt kommer från Palmemordet. OERHÖRT höga odds för att det skulle råka ligga en helt annan metallbrytande 357-kula och skräpa sedan tidigare på Sveavägen i närheten av mordplatsen...


Men på tal om det, så fattar jag inte vad som diskuteras här:



Får lätt huvudvärk och något dyslexiliknande när ni börjar snacka isotopkvoter... Går det att översätta till lekmanstermer?
Och det sista med att det inte skulle vara mordkulorna? Är det också någon slags ironi jag inte förstår hela vidden av? Tar man bort 357-kulorna så tar man ju bort själva huvudbindningen CA har till mordplatsen.

Jag håller med blyisotopdelen är rejält nördig.

Jag kan tänka mig att det är lika intressant som att hamna på insektssamlarnas årsmöte, precis när de håller på att avhandla en ny flugsorts olika parningsmönster i Roslagen.

Men bäva icke. När nördarna är överens så kommer de säkert att börja tala svenska igen.

Nörderiet den här gången handlar om olika kulprover från utredningen, metodval och som du sa Roerligs ironiska tolkning av vissa resultat.

Om du inte själv vill bli en helmantlad blyistopnörd, du är förstås välkommen, så kan du lugnt avvakta utan att missa något väsentligt.

Möjligen bäst att skapa en egen tråd för ammunitionsavsnittet och hålla den här mer läsbar.

Här är ett förslag till svar på den frågan:

Metod och material som förut.

Så kollade jag på felmarginalerna som citeras i det nya kläddokumentet, och tog ett medianvärde av dessa.

Låt oss sen anta att felmarginalerna konsekvent är på ”fel” sida för MF1, dvs att den för varje given isotopkvot råkat komma att framstå som mindre lik (medelvärdet av) Palmekulorna än den i själva verket är.

Då hamnar MF1 på nionde plats, före alla icke-Winchester, före Örkelljunga, före den norrbottniska PM7 och före tre Palmekulsvärden.

Hade vi valt den högsta belagda felmarginalen (snarare än en median), och räknat den MF1 till godo, skulle vi förstås kunna göra MF1 än mer Palmekulig.

Slutsatsen får väl då bli att PM och RA fortfarande är mest sannolika, men att MF1 är inom felmarginalen, dvs att den är möjlig som mordkula.

Det stora problemet är vad man ska kräva av en kula anse att den skulle komma från samma tillverkning som palmekulorna. Ju mer info man får, desto större variation måste man tillåta. Jag är inte säker på att jag håller med om att någon tillverkning blir mer sannolik än någon annan på grund av större likhet med någon palmekula, så länge de jämförda mätningarna är "över tröskeln".

Min huvudpoäng är dock att om PM_7 och RA_9 kan vara från samma tillverkning som palmekulorna, så kan MF_1 vara det. MF_1 ligger ju närmre än vissa PM_7, exempelvis. Då måste ju MF_1 anses ligga inom det område som är en tillverknings normala spridning. MF_1 skiljer sig dock då endast en sådan är testad, till skillnad från PM_7. Det man (jag) vill veta är hur tio MF_1 skulle fördela sig. Den har, så att säga, inte fått chans att visa upp sig.

Och hur ser man på denna spridning i det nya, redigerade, diagrammet https://imgur.com/a/h4d2dPk med MF_1 mellan palmekulorna?

Angående korrelationer. Ja, det påminner om det jag pysslade med förut och som kanske inte var så tokigt ändå. Men det utgår ju från antaganden om att värde samvarierar. Det gör de på statistisk nivå, men går inte veta något förrn verkligen testat. Därför är det vanskligt att jämföra PM och MF, som aldrig testats i samma kvoter, oavsett om man använder procentuell likhet eller nåt mkt smartare.

Jo, det ska helst inte vara så mkt nörderidiskussioner här om blyisotoperna. Förlåt. Det råkade bli det denna gång, men det finns mkt metodproblem, exempelvis rörande detta med korrelationer, eller att MF_1 är testad och jämförd med en PM_9 och inte en mordkula osv. Jag försöker dock verkligen presentera saker enkelt och med superpedagogiska enkla diagram (som det ovan här).

Här är det intressanta: https://imgur.com/a/h4d2dPk

Såväl provet från Olofs skjorta som Lisbeths blus liknar palmekula 2, men ligger faktiskt långt ifrån palmekula 1.

Det andra jag tycker man ska slänga ett öga på där är att MF_1 (kulan på skytteklubben) ligger mellan palmekula 1 och 2. Om man antar att palmekulorna härrör från samma ask, så blir det intressant gällande MF_1.


-----

Slänger in lite siffror för den intresserade.

Blyet på skjortan liknar palmekula 1 99,573% (snitt tre kvoter).

Blyet på blusen liknar palmekula 1 99,557%.

Det är mycket låg grad av likhet. De är olika (i hög grad) för att tala med SKL.

Både blus och skjorta liknar Palmekula 2 i mycket hög grad. Blus och skjorta är dessutom mycket lika varandra.

Jag undrar om man inte måste överväga nån kontaminering, eller spridning på mordplatsen, som föreslagits.

Nationellt pistolskytte bjuder på en mycket grundlig Revolverskola. Från 1983.

https://filebin.net/mt2med32a9xobkmd

Hur har Palmekulan 1 rimligen då kontaminerats?
Kasst handhavande eller annan faktor såsom att den är deformerad efter att ha slagit i gatan eller annat som kunde ha hänt innan den hittades?

Menar att OP:s skjorta kan ha kontaminerats av blypartiklar från LP:s blus vid hantering.

Alternativet till det är att två prov från samma kula (blus eller skjorta och OP1) skulle vara mycket olika.

Blus och skjort-prov är lika i samma grad som två prov från samma kula RA_9. Det ser ut som att de båda kommer från samma kula, dvs OP2, som de ligger mycket nära.

För att komplicera det hela, i den senast presenterade provomgången testas samma Winchester-kula två gånger (de gröna ringarna https://imgur.com/a/C15Q2km). De ligger också mycket långt ifrån varandra, för att vara från samma kula. Min tanke var att man blandat ihop proven och att det egentligen är de två Winchester som ligger bredvid varandra (grön + röd ring) som är samma prov. Det tror jag än.

Förutom mätfel så finns ett icke negligerbart kalibreringsfel som är konstant över hela mätsessionen. Det är en av flera orsaker att mätningar av palmekulor och kläder kan variera något över tid.

En sakkunnig skriver att ”… felet varierar alltid lite dag för dag eftersom man använder en plasma-baserad teknik där inställningar optimeras inför varje ny mätsession”.

Så, för att testa en hypotes med minsta möjliga fel, bör man utföra testen samma dag, av samma operatör i samma maskin.

För att nå visshet bör hela asken med kvarvarande ammunition MF1 skickas till Naturhistoriska.

Det finns åtminstone två anledningar till att man bör göra om testet av CA:s kula BB1 från en ask med flikmärkning MF1.

1/ när testet genomfördes så jämfördes kulan mot en 3PM9, inte direkt mot mordkulan, eller mot kulor från en ask 3PM7.
2/ det går att visa att likheterna med mordkulan förmodligen är större än vad som framgår av jämförelsen mot 3PM9. Sett i ett större sammanhang (jämfört med alla kända uppmätta kulor) är likheten med mordkulan stor.

Hypotesen är att mordkulan i själva verkat är en MF1, och att leveransen av 3PM7 är den som är mest lik mordkulan. Inte tvärt om.

Det som ytterligare stödjer detta resonemang, är att MF1 helt saknades i utvalet av totalt 43 askar tillverkade i 26 unika månader, när man lät fastställa att mordkulan mest troligt kom från en ask med flikmärkning 3PM7 år 1990.

Det är så jag tolkar slutsatserna gällande behovet att testa CA kula igen, som presenterats på olika håll här i tråden. Korrekt?

Ja, i mitt likhetsmått ligger ett PM7-värde under MF1, men sex ligger över. Men visst, MF1 får nog anses vara möjlig.


Det ser jag inte att det förutsätter. Om du nu menar vad jag tror att du menar. Det som mäts är likheterna mellan de olika kulornas sifferserier, men det förutsätts inte att värdena inom varje kula samvarierar. (Mer än, vill säga, det självklara som ligger i att vissa av värden är härledda från andra).

Annars är PM_7 det inte.

Har gjort lite olika jämförelser beroende på att är så olika kvoter som är mätta och då blir det lite olika resultat. Främst fokuserat på de där korrelation kan antas vara störst.

Har fö främst fokuserat på att försöka utröna vad som rimligen kan krävas för att en kula ska kunna anses komma från samma ask som en palmekula. Enligt detta torde MF_1 kunna ha sådant ursprung.


Det jag menar är att datan som du sorterar på ngt sätt väl kommer från de mätningar som gjorts? Och de är olika för MF, RA och PM. Olika kvoter är mätta. Och jämförda med olika palmekulor (1,2 och PM9), som varierar en hel del. Framförallt gällande MF. Så de går ej att rangordna redigt, om man inte förutsätter att olika kvoter samvarierar.

Eller går detta till på nåt annat sätt?