Citat:
Affären har fler ovanligheterna än Esbjörns tillstånd.
Avtalslagen innehåller redan paragrafer som berättigar hävning av köp. Om den behöver förtydligas eller skärpas för att oanständiga människor inte ska få lika lätt att lurad, kan man fundera över. Det vore inte första gången som lagar förändras pga nya erfarenheter av vilka konsekvenser lagen får. Lagen är ju trots allt till för att skydda den svagare, så en Lex Ebba kanske vore något att begrunda.
Avtalslagen innehåller redan paragrafer som berättigar hävning av köp. Om den behöver förtydligas eller skärpas för att oanständiga människor inte ska få lika lätt att lurad, kan man fundera över. Det vore inte första gången som lagar förändras pga nya erfarenheter av vilka konsekvenser lagen får. Lagen är ju trots allt till för att skydda den svagare, så en Lex Ebba kanske vore något att begrunda.
Vem bestämmer att någon är oanständig? På vilka grunder? Ska en oanständig människa alltid stå utanför lagens beskydd, då människan är stämplad som oanständig? Eller är det bara vissa handlingar som är oanständiga?
När är man lurad och hur ska beviskraven se ut för det? Ska vi gå på ren ålder, som vissa i tråden vill, eller ska vi gå på fakta, typ läkarundersökning som påtalar om personen har alla hästar i stallet eller inte. Ska alla genomgå en sådan undersökning varje år för att kunna genomföra affärer? Vad händer om en sådan person tillfälligt tänker galet? Ska det räknas eller inte?
Som jag ser det, finns det redan lagar som skyddar svagare människor. Problemet är bevisningen. I fallet med Esbjörn vs Ebba finns det ingen inlämnad bevisning som håller för åldringsbrott, vad jag kan se. Det verkar inte heller hans försvarare se något sånt, eftersom de hittills inte lyckats backa upp sina egna anklagelsepunkter. I rätten ska det förhoppningsvis dömas efter juridik, fakta och inte subjektiva värdegrunder som anständighet.