Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Det enda argument jag sett att du kommit med är att det var en mening i en artikel i DN 2008 som du anser var fel.

Visst fladdrade jag iväg. I ett svar på ett inlägg där du fladdrade iväg...

Kanske läge för vadslagning? Före 2040 kommer vi att få se Norra Ishavet vara isfritt när det är som minst med is, någon gång under september månad? Vem kan hitta odds?

https://www.miamiherald.com/news/nation-world/national/article244433252.html

–

Trots alla tramsiga invändningar här, så ökar den globala medeltemperaturen, de senaste åren har visat en onormalt hög nivå och den fortsätter i år. Copernicus rapport för juli:

Climate change: Last month was second hottest July ever in Europe

France and Spain experienced an average of 200 wildfires a week, compared with an respective average of 38 and 81 in the preceding 12 years.
…
The only hotter July in Europe was in 2010.

Climate change: Last month was second hottest July ever in Europe | Climate News | Sky News

Vi kan återvända lite till ditt inlägg.

Här om dagen hörde jag på SR P1 faktiskt där en riktig klimatforskare sa något om att visserligen har vi AGW men att det faktiskt kan vara så att jorden står inför en avkylning och de två krafterna tar ut varandra. Jag blev mäkta förvånad som du kanske kan förstå

Vi börjar med torkan du tjatar om. Faktum är att jorden blir grönare för varje år. Mycket beror det på höjda CO2-nivåer som gör att C3-växterna kan hålla sina klyvöppningar mer slutna vilket minskar H2O-avsöndringen i sin tur. Så de flesta växter blir tåligare mot torka med hjälp av höjda CO2-nivåer så det är inget oroande i sig. Det är långt kvar till skadliga nivåer. Däremot är det motsatta, sänkta nivåer inget att hurra över. Filmen Interstellar handlar om en framtid där människan bara kan odla majs och sockerrör. En sådan verklighet kan uppstå vid avkylning och definitivt om vi går in i en ny istid. Långt innan kylan gjort slut på oss har vi svultit ihjäl p.g.a. att vi inte längre kan odla våra vanliga grödor. Det finns en lägre nivå under vilken C3-växter inte längre frodas.

Du har rätt i att ökade temperaturer ger ökad avsöndring av vattenånga från våra hav. Förutom mer regn så är vattenånga faktiskt en värre växthusgas än CO2. Den är så kraftig i det avseendet så den verkar åt båda håll. Den fångar in infrastrålning från jorden men utgör en sköld mot inkommande från solen. Molniga dagar är svalare på somrarna och mildare på vintern.

Som du ser så finns det många krafter att ta hänsyn till när man gör klimatprognoser. Säkert fler som vi inte känner till. Jag har aldrig förnekat en uppvärmning inte ens p.g.a. CO2. Det jag säger är att riskerna sannolikt är överdrivna i synnerhet när det gäller tidsaspekten. Och ingen kan göra några säkra prognoser och de som gjorts under de senaste decennierna har visat sig vara överdrivna när det gäller höjning av temperaturen. Jag tycker därför att man ska låta bli sådant särskilt med larmrapporter. De tjänar inget syfte då vi inte kommer att minska våra CO2-utsläpp eller minska fossilanvändningen. Globalt sett. Frågan är ens om vi skulle kunna göra det hypotetiskt. Ökningen avtog ju inte alls under coronaåret 2020. Inte märkbart iaf.

En sak skulle vi kunna komma överens om tycker jag. Det är att sluta kalla Rockström för klimatexpert för det är han inte. Det är bara i Sverige han kommer undan med detta. I Tyskland skulle han bli utskrattad.'
Det var ett exempel. Det finns flera.

Tröttsam retorisk teknik
Du upprepar regelbundet en retorisk teknik som jag beskrev här.
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Kan du inte berätta varför det är fel att fokusera på fysiken och på vetenskapen bakom den globala uppvärmningen? Jag förstår att du är arg (eller kanske avundsjuk?) på Elon Musk, Barack Obama och Rockström. Men, vad har det med fysiken och vetenskapen bakom den globala uppvärmningen att göra?

Vattnets påverkan på klimatet
Det ser ut som om vi behöver reda ut fysiken här.

Det är inte skillnaden i förångning som är den stora skillnaden. Det är att daggpunkten uppe i atmosfären flyttas, om man så vill, uppåt och att atmosfären kan "bära" mer vatten utan att det kondenseras. Atmosfären behåller ca 7% mer vatten, per grad som temperaturen ökar, utan att det kondenseras, t.ex. till moln eller dimma. För att förstå detta måste man förstå sambanden mellan relativ fuktighet, absolut fuktighet, temperatur, tryck och daggpunkt.

Ja, det förångas sannolikt mer när temperaturen stiger, men själva förångningen är en komplicerad process i gränsen mellan havsytan och atmosfären som i hög grad också påverkas av t.ex. relativa fuktigheten nära gränsskiktet. Ett bra exempel på att det inte är så enkelt är det som brukar beskrivas som "the Pan Evaporation Paradox" som du kan läsa om här, om du är intresserad.
https://www.engr.colostate.edu/~ramirez/ce_old/classes/ce520_ramirez/CIVE520_Class_PanParadox_new.pdf

Om utsläppta växthusgaser värmer 1°C så värmer 21% mer vatten ytterligare ca 2°C
Vatten i atmosfären är en kraftig växthusgas som förstärker växthuseffekten när denna ökas av t.ex. koldioxid och metan. För varje grad som utsläppta växthusgaser ökar temperaturen ökar vattenhalten. Den ökade vattenhalten förstärker växthuseffekten. Detta pågår i en "loop" tills ett nytt jämviktstillstånd uppnåtts. Som är ytterligare ca 2 grader, utöver det som orsakades av dom utsläppta växthusgaserna. Med sammanlagt ca 3 graders uppvärmning och ca 21% mer vatten i atmosfären.

Kortvågig och långvågig strålning
Först, så att vi inte rör till det, den kortvågiga strålningen från Solen påverkas nästan inte alls av fuktigheten i atmosfären så länge den relativa fuktigheten är under 100%, dvs. så länge det inte är dimma eller moln. Den långvågiga strålning som Jorden avger påverkas mycket av både icke kondenserat vatten och av moln. Som båda förstärker växthuseffekten. Moln både tar upp och reflekterar strålning från solen.

Fysikaliskt händer några saker när temperaturen i atmosfären ökar. Kanske det viktigaste är att den relativa fuktigheten inte ändras mycket, men den absoluta fuktigheten ökar med ca 7% per grad. Utan att molnmängden ökar. Moln bildas när fuktig luft stiger genom luft med avtagande temperatur. När daggpunkten nås, ofta kanske runt 400 meters höjd, men i hög grad varierande beroende på fuktighet, tryck och temperatur, så kondenseras luftfuktigheten och det bildas moln.

Så för att summera kort.
– Växthusgaser förstärker växthuseffekten och temperaturen i atmosfären ökar.
– Vattenmängden i atmosfären ökar med 7% per grad eftersom, lite förenklat, daggpunkten flyttas uppåt när atmosfären blir varmare.
– Med mer vatten i atmosfären förstärks växthuseffekten ytterligare och den positiva återkopplingen ökar uppvärmningen.

Moln
Ungefär 60% av Jorden täcks av moln, lite beroende på vad man definierar som moln. Land täcks av ca 10-15% mindre moln än hav.
https://en.wikipedia.org/wiki/Cloud_cover

Moln har en lite mer komplicerad inverkan på klimatet. Dom förstärker växthuseffekten. Det märker vi tydligt på natten. På dagen förstärker dom växthuseffekten och hindrar solljus från att nå Jorden.

Vad är nettobidraget från moln? Det kan nog inte anses till fullo utrett, men en studie som presenterades för någon vecka sedan presenterar data. Där anges 0.43 ± 0.35 W⋅m⁻²⋅K⁻¹, dvs mellan 0,08 och 0,78 W⋅m⁻²⋅K⁻¹. En ganska stor osäkerhet, men definitivt en positiv påverkan.

https://www.pnas.org/content/118/30/e2026290118

Sammanfattning
Ökande vattenmängd i atmosfären förstärker den ökning av växthuseffekten som utsläpp av växthusgaser orsakar. Moln bidrar med en ytterligare förstärkning även om osäkerheten om hur mycket är ganska stor.
Vi kommer med stor säkerhet att lära oss mer om molnens påverkan under dom närmaste åren.

–

Då så! Bäst att vi väntar ett tag med några förutsägelser om polarisar och annat, eller hur?

Så temperaturen har gått ner sedan 2010?

Finns inga indikationer på att extremväder har ökat senaste åren jämfört med tidigare under 1900-talet. Det är just extremväder och tittar du historiskt så har det förekommit värre väder tidigare, större bränder, mer extrem nederbörd, översvämningar, torka osv. Du får läsa på lite historik istället för att läsa nyhetsblaskor som du skriver om varje dag. Lägg ner den tramsiga alarmismen!

Har du tittat på Rockströms CV eller publikationslista?

"Johan Rockström is Director of the Potsdam Institute for Climate Impact Research and Professor in Earth System Science at the University of Potsdam."
https://www.pik-potsdam.de/members/johanro

Flera påståenden i dagspressen som du menar inte är helt korrekta. Det var det värsta, då måste ju hela hypotesen om AGW vara fel

Klart vi kan göra prognoser om isen i Norra Ishavet!
Jag tycker inte alls att vi ska vänta med prognoser!

Titta på den här grafen.

http://psc.apl.uw.edu/wordpress/wp-content/uploads/schweiger/ice_volume/BPIOMASIceVolumeAprSepCurrent.png

På den här sidan.

http://psc.apl.uw.edu/research/projects/arctic-sea-ice-volume-anomaly/

Här kommer frågan som också kan ses om en IQ-test.

Kan du se någon trend när det gäller volymen is under semptember?

Ett tips! Dom har gjort det enklare för dig genom att rita in trendlinjen med svart.

Om du förlänger trendlinjen, när ungefär når den noll, dvs. isfritt i september?

När blir Norra Ishavet isfritt i september?
Jag har försökt göra det ännu lite enklare.
Jag hämtade data från PIOMAS.
Jag valde ut data för april, då det är som mest is, och för september, då det är som minst is.
Jag tog 11-års medelvärden för att få värden som i huvudsak speglar klimatet och inte så mycket "väder", variationer i havsströmmar och liknande "korta/snabba" variationer.
Jag ritade in trendlinjerna, för april och för september.
Här är resultatet.

https://ibb.co/0jfN9Bx

Detta är naturligtvis inget facit utan bara en prognos. Som tyder på att vi kan förvänta oss att Norra Ishavet kommer att vara isfritt i september för första gången någonstans runt mitten av 2030-talet.

När det gäller april är osäkerheten mycket större. Om uppvärmningen fortsätter i samma takt som nu så kanske det kan vara isfritt i april någon gång runt 2100. Men, mycket kan hända innan dess.

Finns det personer med IQ inom internationell sjöfart?
Det tror jag att det gör. Dom noterar att tiden som det går att köra stora fartyg över Norra Ishavet ökar för varje år.

https://splash247.com/88-day-opening-of-the-northeast-passage-sets-new-arctic-record/

Hur allvarligt är det att isen på Norra Ishavet smälter?
Isen ligger i vattnet, så någon havsnivåhöjning blir det ju inte. Men, det blir en betydande förändring av albedot. Som gör att Norra Ishavet kommer att ta upp betydligt mer värme från Solen. Ett varmare Norra Ishav kommer att ge mildare vintrar på nordliga breddgrader. Jag oroar mig lite för hur mycket ett varmt Norra Ishav kan accelerera issmältningen på Grönland. Som, om den går långt, har potentialen att höja havsnivån med kanske ca 6 meter. Något som dom flesta tror kommer att dröja minst något eller några hundratal år. Men kanske ändå inte om Norra Ishavet blir isfritt? I så fall vill man ju inte bo i Holland, i Miami eller på dom låga delarna av Manhattan eller Long Island. Bara för att ta några exempel.

–

Jag tror ändå med facit i handen att man ska vara försiktig med sådant, I synnerhet hur allt ser ut år 2100. I värsta fall har en stor komet slagit ner på jorden.

Jag är dock optimist och tror att människan har löst flera olika problem. Som alltid.

Och ursäkta att jag inte hänvisar till någon vetenskaplig tabell. Jag menar - och där är jag ganska säker - att vi inte har någon vetenskaplig metod för att förutsäga något egentligen än mindre klimatet så långt fram.

Så mina gissningar är nog lika goda som dina här.


Och jag är som sagt optimist!

Vi har inte sett någon minskning senaste 10 åren

Det som är intressant är att man kan göra samma sak med isarea och den når nollpunkten senare än isvolymen. Eftersom isen uppenbarligen inte kan ha utbredning utan volym så måste endera kurvan avvika från trenden framöver.
Du är medveten om att om isen smälter kommer havsnivån sjunka inom en radie på ca 20 grader från Grönland?