Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

ja dörrarna till bildäck bör ha varit stängda eftersom de är tryckbelastade även i hamn, dvs man måste trycka på en knapp för att de ska öppnas och efter en stund stängs de igen så man får trycka på nytt om te,x inte alla i familjen hunnit in/ut.
Det förutsätter ju dock att systemet fungerar och inte är satt ur funktion eller att någon spärrat en dörr någonstans, men det har inte förkommit några uppgifter som pekar på det och inga vittnesuppgifter heller.

Ja du har rätt, det senaste jag har sett nu är att Estonia skulle ha varit radiostyrt fråga inte varför etc läste bara rubriken så korkat att klockorna stannar men ett tydligt bevis på spikarna i soppan.

Men givet ovanstående, dvs att hålen har en naturlig förklaring, vad är det du menar skall utredas ytterligare en gång?

2. Jaic tog med ett förfalskat hamnstadsprotokoll och hävdade att estonia var sjövärdigt.

Det kanske finns naturliga förklaringar till frågorna, men det måste utredas

Fast det är ju ingen skillnad på innehållet i förfalskningen kontra orginalet, så jag förstår inte vad det tjänat på att använda den så kallade förfalskningen.

1. Jaic skrev att skrovet ej påvisar några skador..
2. Jaic tog med ett förfalskat hamnstadsprotokoll och hävdade att estonia var sjövärdigt.
3. Bucklan på visiret ser ut att ha gjorts av föremål med ganska skarpa kanter, ej bulben.
4. Varför finns videofilmer med explosionshål på estonia?
5. Varför är orginalfilmer från oktober 1994 redigerade och visar inte området runt ramp och eventuellt visir.

Det kanske finns naturliga förklaringar till frågorna, men det måste utredas

Hela skrovet har krökt sig över havsbotten med miskepps som högsta punkt. Detta bör väl innebära att sidorna på hål 1# kan ha fläkts såväl utåt som inåt på grund av deformation?
…

Jo. Det är skillnad, man försökte trolla bort den bristande sjövärdigheten.
Fatta....1000pers. grund lurade.

Av konstruktionsritningarna framgår att det inte finns något som hindrar vatten att forsa in när ventilationsöppningarna på sidorna kommer under vattenytan (https://tore.tuhh.de/bitstream/11420/487/1/Promotion_Kehren.pdf, s.123-124). Kehren skriver också att man tagit hänsyn till gallret (”wassersperre”) i beräkningarna och SSPA har en liknande formulering i sin rapport.

Vad gäller dörrarna till bildäck och hissarna så utgår jag från att de var stängda, möjligen undantaget den dörr som Antus Maidre talat om flera år efter katastrofen, men inte i förhöret 1994 (https://web.archive.org/web/20200203155333/http://www.estoniaferrydisaster.net/estonia/index.html kap 21.1.3). De är dock inte vattentäta. Men som framgår av Kehrens tabell 12.2 (ibid. s.122) så spelar dörrarna på bildäck mindre roll för utrymmena under bildäck vattenfylls visserligen genom trapphusen men från knäckta fönster på däck 4. Som jag förstår det kommer också center casing att vara över vattenlinjen tämligen länge medan Estonia sakta kantrar och sjunker. Således kommer vatten från bildäck in tämligen sent.

Om vi börjar med Kehrens avhandling som är en del av HSVA-konsortiets studie (https://tore.tuhh.de/bitstream/11420/487/1/Promotion_Kehren.pdf):
- Vad Kehren och HSVA har gjort är att simulera hur vattnet fyller de olika utrymmena i Estonia givet de öppningar som finns (kap. 12). Man har tagit hänsyn till deras volym och hur stora dörröppningarna är, m.m. Man har också beräknat när olika fönster brister från vattentrycket. Detta skulle kunna förfinas genom att göra mätningar på just Estonias fönster, men att fönstren brister vet vi så det handlar om en justering av en minut här och där.
- Du kan se i Tabell 12.2 hur de olika utrymmena vattenfylls. För utrymmena under bildäck sker det uppifrån, dvs WT-dörrarna antas vara stängda. En intressant detalj är att hyttavd. i fören på däck 1 vattenfylls nästan sist. Det du skriver om hur täta dörrarna till bildäck är har alltså liten betydelse.
- En intressant sak som Kehren kommer fram till är att Estonia ligger stabilt i vattnet från ca 30 grader slagsida. Hon sjunker genom ’progressive flooding’ av överbyggnad och undre utrymmen med bibehållen stabilitet. Det är alltså inte aktuellt att hon skall kantra omedelbart, vilket med märklig envishet påståtts i 26 år.

Du nämner sedan WT-dörrarna på Estonia. Vi vet från vittnesmål från ECR att dessa stängdes tidigt. Det har spekulerats i att de kanske i stället öppnades, men vi vet också att dykare bekräftade att de dörrar de undersökte på däck 1 var stängda (oklart hur många, men jag gissar på två baserat på deras dykrutt). Så det enda rimliga är att anta att de faktiskt var stängda i princip hela tiden.

Vad gäller SSPA så gjorde de modellförsök med dels en skalmodell i vågbassäng, dels en större modell där man simulerade vattenflödet genom överbyggnaden.
- Om vi börjar med modellen (skala 1:40?) i vågbassängen så är den i sig en fantastisk modell med propellrar och allt, men den är en modell! De leder till ett antal problem när man jämför med verkligheten eftersom ett antal saker inte skalar lika (vattenflöde, tryck, m.m.).
- Du är inne på en av dessa saker: luften komprimeras mycket mer i full skala än i modellen. Det medför att man måste släppa ut lite luft genom de berömda ventilerna för att matcha förloppen. Att man släpper ut i aktern först är inte så konstigt eftersom den ligger lägre och har högre vattentryck underifrån. Men alltihop visar på begränsningen av skalförsök.
- Du nämner sedan WT-dörrarna och dörrarna till bildäck. Jag har inte sett de uppgifter du skriver om att de förra monterades bort. Dörrarna till bildäck är som framgår av Kehrens avhandling inte särskilt viktiga för Estonia vattenfylls ändå via ventilationssystemet och fönster på däck 4.
- Till sist har vi den större modellen i Nederländerna med överbyggnaden. Jag har inte uppfattat vilka nya resultat den faktiskt gav, men idén var att simulera hur snabbt däck 4 vattenfylldes.

Sammantaget skulle jag vilja säga att vi ser begränsningarna i att göra modellförsök. Man måste ”tweaka” modellerna på olika sätt för att komma runt de grundläggande skalproblemet. Men det är inte SSPAs fel. I stället ser jag modellförsöken som ett komplement till simuleringarna av HSVA, och om vi inte hade haft överensstämmelse mellan dessa så hade det varit en alarmsignal.

Jo. Så har det varit från dag 1 egentligen. Påståenden som det att Estonia ”borde flutit upp och ner” har t.ex. ältats i 25 år. Jag har hört det från folk med hyfsad kunskap om sjöfart, men som varit för lata eller ointresserade för att ta reda på hur Estonia faktiskt var konstruerat. Det tar väl, vad då, 10 minuter att läsa på och se att ”aha, det fanns ventilationskanaler på sidorna”.

Jag såg att Kehren skrev att man tagit hänsyn till wassersperre men jag har inte hittat att han redovisat hur? Vad en "vattenspärr" är mer bestämt framgår inte heller?

Det låter ju som om en vattenspärr borde hindra vatten att ta sig in i ventilationen, vilket väl iofs inte betyder att den skall stoppa hur stora vattenmängder som helst. Även om den nu borde varit konstruerad så att vatten inte kan ta sig in all, om det vore möjligt.