Den stora tråden för diskussioner och rekommendationer om sci-fi-litteratur [/Mod.]

Ja fullständigt. Men mindre hade varit en enorm besvikelse, då förord gärna kan exploatera bortom innehållet i SF. Dvs om förordets tankeflöde förhöjer romanens text.

Ändå missar Lundwall en parallell, att världarna inuti ramaskeppet, lika gärna kunnat vara Jordens allra första människors förundran/okunskap/vidskepelse, inför den egna planetens skapelse. Då även rama erbjuder mkt scenario av natur/väder/geografi/logistik.
Det är kanske den största växeln relaterat till mänskliga levnadsvillkor. Och den underliggande SoW hur människan sett på sig själv historiskt.
Men det kanske skulle hört till ett ev efterord isf.

Får man tipsa om podcast här? Om poddarna ger litteraturtips inom sf?

Nåväl, jag försöker. -- Förr hette han Mohamed Omar. Nu heter han Eddie Råbock. Förutom att vara samhällsdebattör så är han intresserad av fantastika. Han har skrivit en del Lovecraftiansk fiction.

Nu gäller det en pod han har, Tankar från framtiden. Förra hösten intervjuade han där författaren och sf-kännaren Lennart Svensson. Denne har skrivit studien Science Fiction Seen From the Right (2016). I intervjun nämner man verk som Star Wars och Dune, sedda från en radikalkonservtiv synvinkel.

Det är cirka 50 minuter. Och det finns en del 2 också, Riddare i rymden, om Robert A. Heinleins författarskap. Denne hyllade ju ridderliga värden som plikt, heder och ära i verk som Space Cadet och Starship Troopers; därav titeln på podavsnittet, Riddare i rymden.

Med andra ord så ges i dessa poddar en hel del lästips inom sf. Om man tål den oförblommerade "syn från höger" som detta är exempel på.

Har du läst René Barjavel? Frankrikes största sci-fi-författare efter Jules Verne. Hans senare böcker har en del politiska teman, men framförallt hans första roman Ravage (1943) torde vara intressant ur ett högerperspektiv. Den är en postapokalyptisk allegori till stöd för ingen mindre än marskalk Petain!

För övrigt har Ernst Jüngers Glasbin nu hunnit ges ut på svenska: https://bokforlagetaugusti.se/bocker/glasbin/

Jag funderade just vilken sf-författare fransmännen gett oss förutom Jules Verne. Nu har jag fått svar på det -- tack -- René Barjavel noteras härmed.
All svensk Jüngerutgivning måste förstås prisas. Glasbin (Gläserne Bienen) är kanske lite märklig i det att den är något stel i det narrativa upplägget; det känns "1800-tal" rent dramaturgiskt, det är förstapersonberättare, det tar tid innan det händer något. Men annars är det en OK Jüngertext med originella idéer. En kavallerist dras in i Det stora kriget, som FVK och AVK sammanslaget, och vad detta innebär för tekniken iakttas vaket. Det blir en OK mytisk nivå; inga länder nämns, bara städer, och heller inga årtal utan allt blir som antytt bara Det stora kriget. Sådant gör boken värd sitt pris.

Om sedan någon återutgav Heliopolis (svensk översättning 1954) så skulle de svenska Jüngerfantasterna glädja sig än mer. Tills dess kan de ju läsa denna gamla, ypperliga översättning av Jüngers kanske bästa bok. Maktkamp i en stad i framtiden, med poetisk prosa, essäistiska inslag, och en idédjup rundmålning av människans ödesfrågor idag, allt med andlig klangbotten.

Idag var jag på sci-fi bokhandeln för att se om jag hittade något, men numera när jag går in där är jag helt blank. Förr kunde jag alltid hitta något. Jag söker nu efter något MODERNT med utforskning av rymden. Jag vill ha något där mänskligheten börjar utforska rymden och koloniserar. Alltså inte en där koloniseringen sker i kapitel 1 och sedan är det interna strider i resten.

När jag växte upp fanns det romaner/noveller som den där två tvillingbröder har ett mentalt band och en placeras på utforskningsskepp och den andra är länken hem och den ena brodern skickar rapporter eller så finns det Oändliga kriget(där slutet när soldaterna kommer hem och alla är homosexuella och ingen heterosexuell finns kvar inte känns sci-fi längre). Det är alltså sådana böcker jag är ute efter, men mycket tjockare och gärna romansviter.

Jag kan inte läsa Changing the times och David Atwells third och forth age hur många gånger som helst.

Kloner vet jag inte. Är det inte så att soldaten som är huvudrollen återvänder i slutet och alla som lever i slutet är homosexuella kloner medan soldaten och hans trupp är typ de enda gamla människorna som finns kvar?

Ja, så är det. Klon-inslaget kommer på slutet. Innan dess är det fokus på markstrid i ett krig mot en främmande art. Menige Mandela lär sig hantverket, stiger i graderna och blir till slut en ärrad veteran; hans enda hem är kriget medan tiden rusar förbi tack vare relativitetseffekter vid rymdresorna.

The Forever War är i stort sett läsvärd. Starship Troopers av Heinlein är förstås idealet i genren "framtidskrig". Men jämfört med den är Haldemans bok något mer dämpad i tonen, lite mer saklig, mindre predikande än Heinleins.

Kanske passar Peter F. Hamilton, typ trilogierna Night’s Dawn, Salvation & Arkship?

En rätt ny, men traditionell, sf-serie om rymdkolonisering är Kim Stanley Robinsons Mars-serie: Red Mars, Green Mars och Blue Mars heter böckerna. 1992-1996 gavs de ut.

Jag tänkte just föreslå Hamilton, men då Mindstar-trilogin (som är standalone) och novellsamlingen "A second chance at Eden" (som föregår Nights Dawn). Inte minst beskrivningen av habitat med AI var mycket tankväckande.

Behöver en riktigt fet scifi bok-serie, en riktig mastodont saga. Några tips? Behöver något att bita i som är välskrivet ofc

. Dune av Frank Herbert. En roande exposé i fyra delar om hur man blir övermänniska och gud.

. Childe Cycle av Gordon Dickson. Även känd som Dorsai. Den börjar med Necromancer, om hur en framtida tekno-världsstat bekämpas av mindfulness-rebeller. -- Sedan erövrar människan stjärnorna och sprider sig i olika kulturer, t.ex en värld med yrkessoldater som säljer sin arbetskraft till de andra kuturerna. Detta skildras i romanerna Tactics of Mistake och Dorsai; en smart man blir kingen-king, det är temat i båda romanerna. -- Dickson hann inte fullborda sin romansvit men det finns fler romaner i serien än dessa; den bästa, och tjockaste, är kanske The Final Encyclopedia, som nöjaktigt upprepar vad de tidigare böckerna sagt och typ sätter punkt (för mig iaf för denna saga). -- In alles är Childe Cycle en ojämförlig superman-saga i modern sf, bara jämförbar med Dune.

. Foundation trilogy av Asimov. En i stort sett meningslös, men spännande trilogi om galaktisk maktkamp.