Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Då är jag med. Jag missförstod dig nog och hängde upp mig på "krossat" vilket det inte var och att då jämföra med ubåtar och så blev lite skevt men nu är det frågetecknet rakt för min del.

Jag menade nog lite generellt vad som, som går emot tidigare fastslagen "fakta" i din undersökning men förstår att ett enkelt svar på något flytande inte är lätt men på samma sätt så får ju vi då svårt att svara på och förstå om din rapport fortfarande blir resultatet vilket du har raljerat lite kring.

Jag är nog inte den värsta foliehatten utan kan luta åt olycka men som jag sagt tidigare så är det så otroligt mycket dumt som skedde i efterhand med icke upplockade kroppar, försvunna/överspelade band.....det var listat en hel del ovan i ett inlägg ni nog har läst. Mycket märkliga grejor helt enkelt som ju ingen vill gå igenom eller svara på.

Vi får helt enkelt vänta och se och är ju överens om att denna undersökning är av godo.

En våg på öppet hav kan göra Väldigt Mycket med ett fartyg. Kila fast en ramp i rampöppningen är inte mycket jämfört med vad som kan hända.

bilderna visar skador på fartyg utan öppningar i stäven efter gång i hög sjö.

https://www.researchgate.net/figure/The-WILSTAR-Norvegian-cargo-boat-hit-by-a-rogue-waves-49_fig4_267099178

Fartyg tar ENORMT med stryk i hög sjö. Estonia hade gått några år på östersjön, och som man kan läsa nedan så utmattas de genom åren. Håller man inte uppsikt på detta så kan tex bogvisiret lossna, riva med sig rampen och sänka fartyget genom fri vätskeyta på bildäck.

https://www.marineinsight.com/marine-navigation/effects-of-rogue-wave-on-ships/

Det är som sagt inte konstigt på något sätt att en storm kan sänka ett fartyg som Estonia utan "Hjälp" från något annat.

Eftersom det är lite stiltje i rapporteringen från Finska viken så kan vi väl spekulera lite i olika utfall och hur vi alla kan tänkas reagera då. Man kan väl då tänka sig ett par olika riktningar:

1. Du skriver i din fråga till mig om något som går emot ”fastslagen fakta” och jag tänker då att du menar något som motbevisar eller i alla fall talar starkt emot olycksorsaken enligt JAIC, HSVA, SSPA (och GGE, iaf innan de började tro på Rabes sprängningar): bogvisiret föll av och slet upp rampen. Här ser jag väl inget som direkt kan framkomma från dessa nya undersökningar, helt enkelt för att förskeppet undersöktes grundligt 1994 och bogvisiret redan står på land. Även om man skulle börja peta i rampen och trasiga fästen nu 25 år senare så ser jag inte hur undersökning av ett rimligen starkt korroderat vrak skall ge nya svar i det avseendet. Bogvisiret står på land men har undersökts grundligt av KTHs experter, liksom ett antal tyska experter utsända av GGE. Men det är klart, om någon hittar 100% bevis för sprängning på bogvisiret... då skulle det ta skruv.

2. Ett annat tänkbart utfall i ”konspiratorisk” riktning vore att man kunde slå fast att någon faktiskt varit inne på bildäck och hämtat något. Jag vet inte hur det skulle visa sig, och det finns såvitt jag vet inga planer att faktiskt ta sig in där, men det skulle kunna styrka att det transporterades något värdefullt den natten. Jag ser inte att jag personligen skulle reagera nämnvärt det, för det har aldrig funnits något rimligt, än mindre bevisat, samband mellan transporter på Estonia och hennes förlisning. Men LÅ skulle väl riskera en stroke i upphetsning efter han tjatat i 20 år om räcken och fan vet allt.

3. Sedan har vi de nya parallella 10-15 m långa sprickorna. Här kan man hypotetiskt tänka sig att det visar sig att de dels ser ut att ha skapats genom kollision på ytan, dels att det kan förklaras hur minst två dykexpeditioner har missat dem. Om sedan en ligger under vattenlinjen och en ligger vid bildäck, också så kan de kanske förklara hela förloppet, inklusive hur Estonia sjunker med aktern först. Den uppenbara konsekvensen av ett sådant fynd är att många kommer att ifrågasätta om verkligen detta skett samtidigt med att bogvisiret lossnade. Så precis som i höstas kommer iden om att hela bogvisir-scenariot är en gigantisk bluff och konspirari9n få ny fart.

4. Till sist har vi Evertsson/Anderssons fynd. Kommer de att visa sig faktiskt ”förändra allt”? Ja, för deras två sprickor får det väl sägas se mörkt ut. Dels är den långa vertikal sprickan ett stort frågetecken som del av olycksförloppet, helt enkelt för att Rabe/Bemis inte hittade den 2000 trots 4 dagars dykningar och ROV-filmning. Dels gör den påtagliga inflationen i sprickor, nu uppe i 4, att de troliga utfallet är att de alla har en gemensam förklaring och den stavas inte ’ubåt’ eller ’torped’. Men vi har fortfarande det intryckta hålet. Tänk om detta inte får en trolig eller allmänt accepterad förklaring genom ett fynd av ett stenparti eller liknande på botten? Då tänker jag mig att de intresserade fortsatt delas i två läger:
- de som tror på botten som orsak, alternativt deformation pga spänningar i skrovet,
- de som fortsatt tror på en mystisk kollision på ytan, med eller utan tappt bogvisir.
Det blir kanske som Titanics brinnande kolboxar eller klena notar, en fråga för evigheten.

5. Till sist har vi det trista utfallet att alla 4 sprickorna samt det intryckta hålet har en naturlig orsak på havsbotten som accepteras av 99%. I så fall är väl inte frågan så mycket hur du och jag reagerar utan vad Evertsson/Andersson då säger och vad andra säger om dem. Med tanke på att de från dag ett mörkat sina fynd och fortfarande inte delat med sig av en enda vettig bild på endera av de två hålen, så hoppas jag för deras skull att de faktiskt inte hittade de 10-15 m långa sprickorna också. Om de trovärdigt kan säga att de faktiskt inte visste eller förstod att skrovet var i sönderfall, då finns det en framtida karriär. Skulle det visa sig att de visste... Mindre bra.

Ok, kan inte låta bli....

"Wt sektionen?, Är inte det Sportbaren på däck 7?"

Badum tsssssh....Jag hittar ut själv.....

Estländarna är på hugget!:https://www.dn.se/sverige/nya-sprickorna-pa-estonia-kan-tyda-pa-storre-skador/

Nej, men det är som sagt inte det saken gäller, utan specifikt om rampen först öppnar sig helt och fälls ut helt för att sedan stängas av vågorna igen och kilas fast.

Jag vågar lova att du inte lätt hittar exempel på något sådant. Att fartyg blir illa åtgångna av sjön tvivlar ingen på. Att det skulle vara ingenting i jämförelse att en ramp hoppar tillbaka i det läge den hålls uppe i av diverse hydraulik och låsanordningar . Om det skulle ha hänt är det snarast extremt oförutsägbart och en händelse som inträffar en på miljonen.

Rampen skulle ju ramla ned av sig själv utan väder och vind om den inte hölls uppe av låskrokar, låsbultar och stoppvajrar. Samt fickan i bogvisiret då. När dessa saker inte längre fungerar kan inte rampen förbli i låst läge.

Stiltjen över, frisk bris!

DN har steppat upp och har en journalist som faktiskt gör jobbet och skickar frågor till TTs reporter ombord. Horisontella sprickor alltså, men fortfarande oklart om de är över eller under vattenlinjen.

Men någon journalist kunde kanske lyfta på luren och fråga Evertsson/Andersson om det finns någon möjlighet att de skulle ha missat dessa två jätte-sprickor 2019 om de ligger under (dvs över på vraket) fenderlinjen där de två hålen de hittade ligger.

Ca 5-6 m från kölen.

https://estoniakatastrofen.travel.blog/2021/07/13/159-rolf-sorman-skrev-pa-facebook-igar/

Men herregud....jag har sett större objekt än denna lilla bogramp både böjas och kilas fast av vågor. Bland annat en horisontal lastlucka som vägde ett fletal ton slås upp efter en extra otrevlig överbrytande våg.

Låskrokar och skalkningar är till för att hålla rampen i sitt läge, det är bogvisiret som tar stötarna från sjön, när bogvisirets hela vikt lades på rampen slets dessa krokar ur/av. INGEN "låsning" klarar att vikten på den plötsligt dubblas, plus slagpåkänningar från bogvisiret som hänger på det.

Ok, en gång till. Rampen har, efter den har slitits ned INGET som hindrar den att svänga fritt på gångjärnen i underkant.

Det är uppenbart att du saknar både kunskap och erfarenhet av de krafter sjön kan lägga på ett fartyg.

Det är tämligen vanligt att dörrar, ramper och luckor deformeras så de blir svåra eller omöjliga att öppna efter en hård storm.

Att ens ifrågasätta huruvida en fritt svängande tung metallramp kan kilas fast i sin öppning av stora vågor som slår emot den visar på en enorm okunskap.

Tror du på fullt allvar att stora stycken kan slitas ur stäven på fartyg utan försvagande öppningar i stäven, men inte att en liten ramp, som jämförelsevis är mycket lätt byggd, inte kan deformeras på et sådant sätt att den fastnar i läge upp?

Men ok, ETT av många sätt den kan fastna, ett jag har erfarenhet av från en lastlucka.

Rampen böjs efter att ha slagit upp och ned några gånger till er "ränna" längdsledes, inte mycket, någon decimeter räcker, axlarna i "gångjärnen" är nu inte längre centrerade och kan därför inte rotera. Rampen är nu i stängt läge.

Det är ett av MÅNGA anternativ som skulle få den att fastna i uppfällt läge.

Om den svängt fritt under hela sjunkförloppet, vilket är troligast är, den stängd på botten på grund av att fartyget ligger uppochned, rampen har inget som håller den i öppet läge, därför hålls den stängd av gravitationen.

Framför allt, den kan mycket väl, och lätt ha fastnat i uppfällt läge, och lika lätt kan den ha öppnats och stängts under sjunkförloppet av vågrörelser.

Som sagt man Måste Förstå Vågors Kraft om man skall kunna ta till sig vad som hände.

Fast du vet, det finns faktiskt experter som har uttalat sig också och inte bara folk som debatterar på nätet och det finns flera rapporter om sjunkförloppsstudier, och det är ingalunda en given slutsats enligt dessa att det är så lätt hänt som du beskriver att rampen skulle kila fast sig i stängt läge. Däremot förutsätter man att rampen kan röra sig mellan öppet och stängt läge av vågrörelserna.

Men visst, om rampen skulle kilats fast och förblivit i stängt läge skulle det ju då förklara hur männen i maskinrummet ser rampen stängd.

Hon ligger väl inte lika djupt som Estonia, syrehalten, salthalten och vattentemperaturen torde påverka korrosionshastigheten. Syrehalten kan var relativt låg under ett visst djup. Likaså val av och status på korrosionsskyddet när båtarna förliste.

Jaha. Tänk, jag tyckte att jag svarade precis på vad du frågade om, och jag har ärligt talat ingen aning om vad du är missnöjd med. Men det är ok, du har andra att debattera med.