Vad är era tankar om polisen Nadim Ghazale som dyker upp i allt från Veckans brott till andra uppmärksammade tvprogram? Sommarpratare på radio för att nästa dag fläka ut sig på nästa kända program på tv? Tillhör denna sorts poliser den nya kategorin poliser som älskar att göra PR för sitt arbete? Handlar det bara om en tidsfråga innan han börjar jobba som influencer på Youtube vid sidan av det dagliga arbetet? Här belyser han ett extremt känsligt ämne;
https://www.expressen.se/debatt/slut...t-meningslost/
"Debatten om ungdomsrånen har fastnat i samma hjulspår som alla andra debatter.
Här menar han att allmänheten inte ska prata om etnicitet. Känns som han skriver dessa krönikor bara för uppmärksamhetens skull, att de helt enkelt berör.
Här får han priset Årets Boråsambassadör 2020 bland annat p.g.a. sin frispråkighet;
https://www.bt.se/boras/se-vem-som-b...ador-pa-bt-se/
Polisen ifråga menar (bara i en av alla hans senaste krönikor och debattartiklar under det senare året) att etnicitet inte är så märkvärdigt när vi diskuterar ungdomsrån, ungdomskriminalitet och faktorer bakom detta. Det handlar om andra saker påpekar han. Samma polis går också ut på det egna twitterkontot och har högljudda åsikter om det ena och det andra och man undrar om han gör det som privatperson eller använder polistiteln som språngbräda för att vilja nå ut. Menar polisen allt han säger undrar man? Man får känslan av att han svingar rejält för att bli lite av en sorts "Martin Melin" omtyckt polis med tusentals följare på köpet. Någon som är med den breda PK-massan helt enkelt. Och tycker precis som de. Bara än mer högljutt med anledning av att man är polis och kan nå ut mer helt enkelt.
Frågan blir egentligen om hur trovärdig en poliskår blir i längden när poliser av denna sort går ut och vill bli offentliga till varje pris, influencers som drar till sig uppmärksamhet med starka åsikter om det mesta, breda ut sig i allt från populära talkshows (med tusentals tittare), flertalet youtubekanaler och div. program i syfte att exponera sig själv, allt som egentligen gynnar det egna "kändiskontot" i form av följare osv.
Vad är era tankar om detta nya fenomen? Bör en polis hålla låg profil just av en seriös aspekt, eller är detta det "nya" som plötsligt inträffar? Hur skiljer man privatpersonen från "polisrollen" i detta sammanhang? Vad är huvudsyftet? Att synas och göra sig själv "personlig" för att en allmänhet ska börja tycka om polisen i större omfattning än vad som görs idag? Finns det någon gräns överhuvudtaget innan det hela lätt kan uppfattas som väldigt oseriöst? Handlar det i det stora hela om att bli rikskändis till varje pris i princip?
Är det inte bättre för dagens svenska polis som Nadimexemplet, att bara ta några steg tillbaka och sköta sitt polisjobb istället för att vilja samla på sig uppmärksamhetens ljus till varje pris? När det finns så ofantligt mycket jobb att göra där ute som det är redan? Var tog poliserna från den gamla skolan vägen som slet hårt i det tysta frågar man sig? Finns inte en risk att det urholkar hans egentliga insats och värde som polis när han till varje pris vill göra sig offentlig/känd?
https://www.expressen.se/debatt/slut...t-meningslost/
"Debatten om ungdomsrånen har fastnat i samma hjulspår som alla andra debatter.
Här menar han att allmänheten inte ska prata om etnicitet. Känns som han skriver dessa krönikor bara för uppmärksamhetens skull, att de helt enkelt berör.
Här får han priset Årets Boråsambassadör 2020 bland annat p.g.a. sin frispråkighet;
https://www.bt.se/boras/se-vem-som-b...ador-pa-bt-se/
Polisen ifråga menar (bara i en av alla hans senaste krönikor och debattartiklar under det senare året) att etnicitet inte är så märkvärdigt när vi diskuterar ungdomsrån, ungdomskriminalitet och faktorer bakom detta. Det handlar om andra saker påpekar han. Samma polis går också ut på det egna twitterkontot och har högljudda åsikter om det ena och det andra och man undrar om han gör det som privatperson eller använder polistiteln som språngbräda för att vilja nå ut. Menar polisen allt han säger undrar man? Man får känslan av att han svingar rejält för att bli lite av en sorts "Martin Melin" omtyckt polis med tusentals följare på köpet. Någon som är med den breda PK-massan helt enkelt. Och tycker precis som de. Bara än mer högljutt med anledning av att man är polis och kan nå ut mer helt enkelt.
Frågan blir egentligen om hur trovärdig en poliskår blir i längden när poliser av denna sort går ut och vill bli offentliga till varje pris, influencers som drar till sig uppmärksamhet med starka åsikter om det mesta, breda ut sig i allt från populära talkshows (med tusentals tittare), flertalet youtubekanaler och div. program i syfte att exponera sig själv, allt som egentligen gynnar det egna "kändiskontot" i form av följare osv.
Vad är era tankar om detta nya fenomen? Bör en polis hålla låg profil just av en seriös aspekt, eller är detta det "nya" som plötsligt inträffar? Hur skiljer man privatpersonen från "polisrollen" i detta sammanhang? Vad är huvudsyftet? Att synas och göra sig själv "personlig" för att en allmänhet ska börja tycka om polisen i större omfattning än vad som görs idag? Finns det någon gräns överhuvudtaget innan det hela lätt kan uppfattas som väldigt oseriöst? Handlar det i det stora hela om att bli rikskändis till varje pris i princip?
Är det inte bättre för dagens svenska polis som Nadimexemplet, att bara ta några steg tillbaka och sköta sitt polisjobb istället för att vilja samla på sig uppmärksamhetens ljus till varje pris? När det finns så ofantligt mycket jobb att göra där ute som det är redan? Var tog poliserna från den gamla skolan vägen som slet hårt i det tysta frågar man sig? Finns inte en risk att det urholkar hans egentliga insats och värde som polis när han till varje pris vill göra sig offentlig/känd?
__________________
Senast redigerad av Lindtner 2021-07-11 kl. 15:56.
Senast redigerad av Lindtner 2021-07-11 kl. 15:56.
