Personer påkörda av tåg Hässleholm (2021-07-07)

Det är en sak. Men att en suicidal förälder tar med sig två små barn det är 100 steg längre. Den gränsen passerar inte många föräldrar oavsett grad av psykisk ohälsa.

I det här fallet fanns det arbetskollegor, vänner och familj. Eventuellt även sjukvård, Soc?

Ja det kan nog bara Maria. Ett stort antal av hennes vänner på FB har numera svarta bakgrunder. Flera av dom vet jag hade inte det igår….

Jag har varit deprimerad och suicidal och mitt hjärta brister för de två barnen - och mamman.

Det är klart. Vi vet inte vem hon är. Och vi vet inte om hon var deprimerad men jag skulle lätt sätta en bra slant på det.

Innan jag blev sjuk kunde jag inte förstå hur någon kunde välja att ta sitt liv. När jag var sjuk så kunde jag - på riktigt - inte se annat än att jag var en belastning för mina nära och kära, mina vänner och framför allt mina barn. Mitt beslut att ta livet av mig kom en vacker sommardag då jag inte kunde dölja hur dåligt jag mådde och jag såg rädslan och oron hos dem. De var inte rädda FÖR mig. De var rädda OM mig. Och i min sjukdom var det enda jag kunde göra för att rädda dem att dö för att de skulle slippa bli utsatta för oro o rädsla. Barn ska vara glada och föräldrar ska vara deras trygghet. Jag sökte inte hjälp. För att om man gör det blir socialen inkopplad och mina barn har en förälder till och jag - mitt sjuka jag - ville inte fucka upp ungarna med soctanter och ev placeringar. Vi är ju en "fin" familj. Min tanke var istället att livförsäkring trillar ut och de lever lyckliga i alla sina dagar.
Nu blev det inte så, jag hamnade på sjukhus istället och flera år senare är jag äntligen FRISK men minns det absoluta mörkret och min absoluta uppfattning att min existens var skadlig för alla. Jag kan bara beskriva det som en verklig vanföreställning. En sinnessjukdom.
Vad jag vill säga är att på samma sätt som kärleken till mina barn i mitt sjuka huvud ledde mig till slutsatsen att dö kan jag NU förstå att i ett ANNAT sjukt huvud kan det vara just kärleken till barnen som gör att man väljer att "ta med" dem. Det är FRUKTANSVÄRT. Men just sjukt.
Av den anledningen tänker jag att vi alla nog bör gå in i det här med lite empati och ödmjukhet inför vad psyket kan ställa till med hos en människa och vilka hemska följder psykisk ohälsa kan få. Istället för att döma kanske vi borde låta bli just det.

Finns ingen anledning att utelämna det faktum att relationen är nära eller biologisk.

Mar*as kille fick ej kontaktförbud i slutet av juni. Han är tidigare (2009) åtalad för misshandel.

"Krasn*q*, Lab*not har inte tidigare lagförts för brott mot
närstående. Pågående utredning ger för närvarande inte
tillräckligt stöd för ansökan. Det har inte framkommit
någonting som tyder på att Krasn*q*, Lab*not skulle
komma att kontakta, trakassera eller begå brott mot
sökanden. Förutsättningarna för kontaktförbud är mot
denna bakgrund inte uppfyllda"

- 23/6 2021, åklagarkammaren Kristianstad

AM-73128-21

Det finns folk som sköter sitt arbete och plötsligt tar sitt liv. Jag tror att en depression låg i botten och att hon där fick en snedvriden uppfattning att det var bäst för barnen att följa med i döden.

Tyvärr ja

Flertalet av hennes vänner har nu svarta bakgrunder. Och även de med samma efternamn som hon…

Flertalet av hennes vänner har nu svarta bakgrunder. Och även de med samma efternamn som hon…

Va det hans barn?

Jag får inte ihop det.
På bilden som finns på hennes fars fb är pojken halvstor, kanske 5-7 år och systern nåt år yngre. Om bilden är fotad senast 2011 så har M*ria fått barn som väldigt ung. De barnen bör vara tonåringar.

Det där!
Precis som jag har tänkt hela tiden.
Alla skuldbelägger mamman, men om killen har lagt hand på henne om så bara en gång, är allt väl ändå hans fel?
Har han som sagt våldfört sig på henne utan att samhället har kunnat skydda henne, har både han och samhället blod på sina händer. Fy fan!