Citat:
Du har helt rätt i att det mesta idag talar för att att vraket vilar på mitten, snarare än för och akter. Iden om att skrovet kanske ”knäckts” på mitten kommer från den tidiga diskussionen efter dokumentären när de framhölls av några att vraket låg med mittpartiet frilagt och att det därför inte kunde vara en kontaktskada. Idag vet vi mer.Jag kanske missförstår dig här, men menar du att din uppfattning är att Estonias skrov har mer stöd mot havsbotten i för och akter än midskepps?
Jag trodde det var tvärtom.
Svt-länken till pressträffen där planerna för sommarens kartläggning lades fram är stängd, men så här skrev jag i en sammanfattning när inslaget delades i tråden:
Enligt vad som redovisades på pressträffen ligger Estonia mot ett tunnare och fastare lerlager (ca 5 meter tjockt) midskepps medan lerlagret i för och akter är tjockare (15 - 20 meter?) och mjukare.
Jag vill även minnas att djupkurvorna över botten visade att fören ligger ut över en slänt mot djupare vatten eller om det var en brantare slänt under leran och att det mjuka lerlagret på så vis blir allt tjockare mot fören till.
Jag påstår inte att sprickan/hålet uppkommit så och har, men borde det inte vara teoretisk möjligt med intryckande deformation midskepps om botten är fastare i mitten av skrovet och mjukare i för och akter samt om fören till och med ligger ut över en slänt?
Jag trodde det var tvärtom.
Svt-länken till pressträffen där planerna för sommarens kartläggning lades fram är stängd, men så här skrev jag i en sammanfattning när inslaget delades i tråden:
Enligt vad som redovisades på pressträffen ligger Estonia mot ett tunnare och fastare lerlager (ca 5 meter tjockt) midskepps medan lerlagret i för och akter är tjockare (15 - 20 meter?) och mjukare.
Jag vill även minnas att djupkurvorna över botten visade att fören ligger ut över en slänt mot djupare vatten eller om det var en brantare slänt under leran och att det mjuka lerlagret på så vis blir allt tjockare mot fören till.
Jag påstår inte att sprickan/hålet uppkommit så och har, men borde det inte vara teoretisk möjligt med intryckande deformation midskepps om botten är fastare i mitten av skrovet och mjukare i för och akter samt om fören till och med ligger ut över en slänt?
Jag vill dock inte utesluta att spänningar i skrovet kan ha orsakat delar av skadan, framförallt den vertikala sprickan. Kanske även den andra mindre skadan som Dplay mörkade. Vi vet ju inte hur mycket och på vilket sätt Estonia har rört sig på havsbotten. Hon har vridit sig 15-20 grader SB, men hon kan ju även ha glidit åtskilliga meter. Kanske har en böjning eller vridning mellan för och akter uppstått då.
Återigen hänger jag upp mig på Rabe/Bemis dykningar som vi ser i Dplay del. 4: de letar såvitt jag förstått längs med fenderlinjen men missar ändå denna spricka. Rabe sade i intervju i höstas att man bara letade bak till stabilisatorerna, men då hade man ju passerar det nya hålet. Sikten på filmen är rätt god, så hur missar man sprickan om den finns där?
Att en intryckt skada på undersidan av ett 10 000 ton tungt vrak orsakats av direkt kontakt med havsbotten är tämligen givet den första och troligaste hypotesen. Evertsson/Andersson presenterade ett kollisionsscenario som det troliga i sin dokumentär, men har i alla andra sammanhang varit tydliga med att de inte alls tar ställning i frågan. Listigt, om än inte så hederligt mot tittaren som knappast fick det intrycket av dokumentären.
__________________
Senast redigerad av farbror_barbro 2021-07-06 kl. 09:17.
Senast redigerad av farbror_barbro 2021-07-06 kl. 09:17.