Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Barbro lilla, hur tror du den mängden sediment kom in där? Kan det ha varit så att det kom in när lasten ur lastbilarna alternativt hela lastbilarna togs ut?

Och kom nu inte och skriv att "det finns inga gaffeltruckar i det svenska försvaret som kan göra undervattensoperationer och bärga lastbilar" eller nått liknande skit. Det svenska försvaret har både kunskaper och kapacitet för att utföra bärgningsoperationer. Sådan kunskap och kapacitet fanns redan 1943 då ubåten Ulven bärgades.

Fast hur utfördes undersökningen av bildäck- genom vilken öppning skickade man in ROV:en? Inte via rampen iallafall.

Jag tycker ju då att det märkligaste med denna spricka är att området runt den ser ut att ha utsatts för yttre påverkan. Fendern är tillknycklad, som om någonting tryckt in den:

https://www.nyan.ax/nyheter/se-halet-i-estonia-har/

(1) är en hypotes som kanske var av intresse innan Dplay/Monsters dykningar och dokumentär 2019-2020. Vi vet nu att det inte finns några hål under vattenlinjen*, och i synnerhet inte vid rummet för fenstabilisatorerna. Hålet/sprickan ligger enligt våra bästa skattningar ca 10 m längre förut vid WT-skottet mellan avd 4/5, och med säkerhet flera meter längre upp.

I övrigt hoppas jag att vi inom ett par veckor får se vettiga bilder på detta hål, och även det andra hålet längre akterut. Dplay och/eller Evertsson har gjort sitt bästa för att dölja den informationen för oss, kanske för att de hoppades hinna göra en dokumentärserie till, vem vet. Det fönstret stängs förmodligen om ett par veckor.

*) jag glömde att förtydliga för hypotesus att ”inget hål under vattenlinjen” inte avser den spricka på ett par cm som kanske sträcker sig ett par dm under vattenlinjen.

Jag brukar skriva hålet/sprickan för att personer som du skall fatta innebörden:
- det intryckta hålet med större omfattning ligger i fenderlinjen ca 2-2.5 m över vattenlinjen, beroende på vilket slagsida Estonia hade.
- sedan finns det en tunn spricka, av filmen att döma några cm bred, som sträcker sig ned till en punkt som kan gå under sagda vattenlinje. Vi vet inte säkert, eftersom din vän Evertsson inte delar med sig av den informationen, men jag tror att nog kan röra sig om ett par dm.

Vad du i din besatthet vid denna spricka är oförmögen att ta in är att den sprickan är så smal att dess yta under sagda vattenlinje inte kan ha varit mer än en eller ett par dm^2. Jag tänker inte här upprepa de enkla fysikaliska samband som visar hur litet vattenflödet då är eftersom du visat noll vilja att ta in information som inte passar in i din ”hypotesus”. Men för andra i tråden kan jag rekommendera denna doktorsavhandling av Dankowski som bl.a. härleder uttrycket för just detta:
https://tore.tuhh.de/bitstream/11420/1127/1/diss_dankowski_publikation_A2b.pdf, s10, ekv. 2.16-2.17

Stoppar man i rimliga värden ser man att flödet blir liter per sekund inte m^3/s, och det tar timmar, inte minuter, att vattenfylla Estonia. Ja, såvida inte pumparna gick igång, eller WT-dörrarna stängts, för då hade hon flutit än.

Varför tror du inte att man gick in genom den delvis öppna bogporten/rampen? Man kan väl iofs gått in genom akterporten som enligt uppgift också var öppen, men då borde man väl sett lastbilarna tänker jag. Gick man däremot in genom fören så är det ju en bit fram till själva bildäck, men inte 20 m för då är vi nästan vid center casing och den berömda kameran:
https://web.archive.org/web/20040117164636/http://www.estoniaferrydisaster.net/estonia%20final%20report/SHEETS/pg529.htm
Under alla omständigheter gör man ju ingen affär av detta alls i rapporten, så det förefaller ha varit uppenbart för alla inblandade hur man kom in (https://www.estoniaferrydisaster.net/estonia%20final%20report/enclosures%20HTM/enc%203/27.410.htm). Jag håller det för högst osannolikt att det finns ett annat hål in till bildäck eftersom varken Evertsson/Andersson eller ABs journalist som granskat hela filmen säger att det finns ett sådant hål. Men helt säker blir jag när SHKs bilder och film blir tillgänglig.

Tack för länken till ”hålavsnittet” i dokumentären! Jag har inte kunnat hitta en länk till detta så jag misstänker att Discovery är flitiga ”blockers”. Det är dock f-n att vi inte kan få se en bild på hela hålet/sprickan.

Det förefaller såklart troligast att hålet uppstått just för att något tryckt in skrovet där. Jag har tidigare spekulerat i att det skulle kunna vara en deformation pga spänningar i skrovet, men mina begränsade kunskaper i hållfasthetslära leder mig till att in intryckning hade varit troligare på motsatt sida, om skrovet hängde fritt som en balk med stöd i för och akter. Men vad är det du menar är märkligt med sprickan?

Om du faktiskt läste innan dina febriga fingrar knappade loss så skulle du se att ”problemet” består i att olika anhöriga har olika inställning och åsikt i frågan om bärgning. Eftersom de omkomna inte har namnbrickor eller ligger på kända platser måste man bärga alla, även de vars anhöriga hade föredragit att de blev kvar. Att du inte kan inse att det är ett ”problem” för beslutsfattarna, dvs regering och riksdag 1995-1996, är väl inte så förvånande.

Anders Ulfvarsson kan man påminna om har teoretiserat om att vatten kommer från bildäck och den vägen rinner ned i hålet i skrovet. Om fartyget kontinuerligt tar in stora mängder vatten från det trasiga bogvisiret så samlas det på bildäck och om läckan då finns där i någon form så verkar det logiskt att det rinner ned där.

Vad som talar emot detta är främst Sillastes och Lindes vittnesmål, så teorin kräver rimligtvis att besättningen ljuger i någon form.

Att alla andra läckor nu är uteslutna ser jag inte som fastställt. GGE observerade ju troliga rostangrepp på skrovet under vattnet. Att detta var taget helt ur luften undrat jag verkligen om det stämmer, så det skall bli intressant att se om de nya undersökningarna säger något om detta.

Så länge man inte noga undersökt saken kan man inte heller utesluta en läcka i fickan till styrbords stabilisator. Den är om den finns inte nödvändigtvis lätt att upptäcka med ROV.

Hur stor är en ROV? Och hur mycket är rampen öppen? Jag tänker att det kanske är en sak att skicka in en ROV i den glipa som finns, men att sedan manövrera ut den…? Det finns ju skador i styrbords frontskott. Kan en ROV komma in den vägen?

Sprickan är udda eftersom den liksom både är utfläkt och intryckt på samma gång. Fendern runt sprickan är illa åtgången. Det är det jag inte får ihop med en möjlig ”stressfraktur”.

Här visar det sig alltså lite oväntat att du, Hypotesus, är expert på hur kustradarstationerna i Östersjön opererade 1994. Du är alltså tvärsäker på att det finns en radarplot över Estonias rutt under olycksnatten. Då kanske du kan berätta:
1) vem var det som gjorde denna radarplot: Estland, Finland, Sverige (kolla kartan, det är långt från svenska radarstationer...), NATO?
2) JAIC har inte med denna plot i sin rapport och den har såvitt känt aldrig publicerats. Hur kommer det sig tänker du?

Rabe har en sak gemensamt med sin senare kollega Evertsson: hon lämnar inte ut någon annan information än de korta filmklipp som tas med i hennes dokumentärer. Vi har därför aldrig fått se (jag reserverar mig för hennes böcker som jag inte läst) några skisser eller andra beskrivningar av vare sig hålet i förskottet eller det man hittade vid fendern (?) 2000. Men av det jag sett i hennes film har jag mycket svårt att se hur man skall komma in på bildäck genom hålet i förskottet, främst eftersom det finns ett ytterligare innerskott innan man når bildäck. Det är också ett ganska litet hål, knappast större än glipan vid rampen.

Vad gäller manövrering av ROV genom glipan i rampen så hade man i december 1994 en stor hjälp: man hade ju dykare på plats också. De kunde kanske tänkas hjälpa till att få in och ut ROV:en.

Jag förtydligar: jag är enig med dig att en stressfraktur inte är den troliga orsaken till det intryckta hålet. Men jag menar däremot att en del talar för att den långa sprickan uppstått långt efter förlisningen. Främst det faktum att Rabe/Bemis inte såg sprickan 2000 fast deras dykexpedition gick ut på att hitta just hål i skrovet på SB sida (och de hittade ju faktiskt en mindre buckla/hål i vad som IFG menar är fendern).

Du har helt rätt i att om det forsar in vatten på bildäck genom bogporten, så kan man tänka sig att åtminstone en del rinna ner längs skrovet genom hålet till däck 1 och 0. En del bör också rinna ut i havet igen tänker jag. Det borde iofs då ganska effektivt dränera bildäck, så det blir lite knepigt att förklara varför fartyget får bestående slagsida. Vi vet sedan länge att det är mycket svårt att få Estonia att kantra utan 1000-tals ton vatten på bildäck 2, så det får inte rinna ut. Sillaste har du redan varit inne på och han måste i så fall ljugit redan från första dagen om att han befann sig i sewage treatment (en snygg skiss över hans rörelser finns på s.59 i Roosipuus magisteruppsats*: https://digikogu.taltech.ee/en/Download/bdcecc3a-ba4d-4e50-a79a-b28075f5f0df ).

Vad gäller hål i skrovet under vattenlinjen, så har du självklart rätt i att mindre hål av t.ex. rostangrepp inte kan uteslutas. Men det är alltså inte det jag avser när jag skriver att Dplay/Monsters dykfilm visar att det inte finns fler hål under vattenlinjen: jag syftar på hål av en storlek som kan ha orsakat haveriet (e.g. sprängning eller kollisionsskada) eller i vart fall inverkat meningsfullt på förloppet. Sådana hål menar jag att vi på goda grunder kan anta INTE finns, men jag ser fram mot SHKs film och bilder för att bli helt säker.

Du har också rätt i att man i princip inte kan utesluta ett håll i stabfenans box utan att undersöka den. Men med tanke på att vittnet Sillaste passerar densamma utan att se något vatten (se skiss ovan), och att vi redan har ett tappat bogvisir plus två ytterligare hål av okänt ursprung, varför är det meningsfullt att spekulera i detta? Hur mycket otur kan ett fartyg ha?

*) Jag noterade att han har markerat hålets position några meter för om skottet mellan avd. 4/5 som de flesta i tråden antagit är platsen. Kanske någon kan estniska och kan klura ut hur han kommit fram till positionen?

Jag kanske missförstår dig här, men menar du att din uppfattning är att Estonias skrov har mer stöd mot havsbotten i för och akter än midskepps?
Jag trodde det var tvärtom.

Svt-länken till pressträffen där planerna för sommarens kartläggning lades fram är stängd, men så här skrev jag i en sammanfattning när inslaget delades i tråden:
Enligt vad som redovisades på pressträffen ligger Estonia mot ett tunnare och fastare lerlager (ca 5 meter tjockt) midskepps medan lerlagret i för och akter är tjockare (15 - 20 meter?) och mjukare.
Jag vill även minnas att djupkurvorna över botten visade att fören ligger ut över en slänt mot djupare vatten eller om det var en brantare slänt under leran och att det mjuka lerlagret på så vis blir allt tjockare mot fören till.

Jag påstår inte att sprickan/hålet uppkommit så och har, men borde det inte vara teoretisk möjligt med intryckande deformation midskepps om botten är fastare i mitten av skrovet och mjukare i för och akter samt om fören till och med ligger ut över en slänt?