Citat:
Ursprungligen postat av
enough-is-enough
Problemet med din objektivitet är att du ju faktiskt inte är objektiv. Du svajar hit och dit. Om du vore riktigt objektiv så hade du kanske inte bara argumenterat mot oss som inte tror det var SE en dag. Sen nästa dag argumenterar du bara mot de som tror att SE är mördaren.
En hög häst är det.
Det var ju inte särskilt objektivt idag när du sa att LL i TR säger att SE kom till mordplatsen och direkt sprang in på Tunnelgatan.
Jag skulle också hävda att det inte är så det framstår i Rapport.
Jag har nu gått tillbaka och läst sid. 19-21 av vittnesmålet i TR. LL uttrycker osäkerhet kring när SE kommer till platsen. Han ger några olika minnesbilder och landar till sist i att det han egentligen minns av SE är att han ser honom kila in i gränden. Innan dess säger han bl.a.: Ja nu vet jag ju var han kommer ifrån när jag har facit i hand. ... Han hade ju arbetat på Skandia och sedan kom fram till mordplatsen och sedan så kilade han runt hörnet och in där i gränden.
Sen blir LL ombedd att bortse från vad han fått veta efteråt och gå till sin egna minnesbild. Då är det att SE har kilat in i gränden han faktiskt minns.
Här finns flera tankar man kan göra sig:
1: LL nämner facit. Detta facit kan inte vara mycket annat än SEs rapportinslag. LL tar med flera saker som uppenbarligen kommer från SE I rapport (bl.a. Varför SE springer in i gränden), men när han underförstått ombeds bortse från rapportinslaget återstår bara en iaktagelse av att SE springer in i gränden. Det finns utifrån att LL hänvisar till SEs medieframträdande som facit, starka skäl att tro att egentligen hela observationen av SE bygger på detta facit snarare än egna minnen.
2: LL beskriver hur SE kommer till platsen och kilar runt hörnet in i gränden. Just uttrycket kila runt hörnet ger stöd för det jag skrev i förra inlägget som kritiseras för att inte vara objektivt. Att SE kilar runt hörnet uttrycker att SE inte uppehåller sig på mordplatsen mellan att han kommer på Sveavägen söderut och springer på tunnelgatan österut. Det uttrycker en rörelse från färd söderut på Sveavägen till färd österut på tunnelgatan i ett och samma skeende. Och lämnar ju inte utrymme för egentligt uppehälle på mordplatsen. Detta var exakt vad jag beskrev i inlägget.
3: Det LL till slut säger sig minnas när han bortser från "facit" är bara att SE kilar in på tunnelgatan. Dvs att man måste bortse från det han först säger om hur SE kommer till platsen. Osäkerheten om när SE kommer till platsen. Och vad som beskrivs om varför SE springer. Då just språngmarchen finns i rapportinslaget måste man här misstänka att det är därifrån minnet om språngmarchen kommer. Det är också intressant att se detta i sammanhang med JAs utsaga om den/de man/män som kommer fram och pratar med dem. LL har alltså inget minne av att SE kommer fram och snackar.
Sammantaget när jag läser förhöret i TR från sidan 19-21 så upplever jag förhöret som så kraftigt influerat av SEs medieframträdande att det inte går att ta på allvar. I vissa delar är influensen påtalad av LL själv och han ombeds försöka bortse från detta.
Min uppfattning av LLs minne av SE, sett i sammanhanget av att han i ett tidigt förhör uttryckligen inte minns honom, är att minnet sannolikt har uppstått ur rapportinslaget.
Denna inställning kritiseras för att inte vara objektiv, samtidigt som jag kritiseras för att sitta på höga hästar när jag påstår mig försöka vara objektiv. Jag kan bara konstatera vad min uppfattning är när jag läser LL I TR. Man kan tolka det annorlunda men detta är hur jag uppfattar det.