Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Jag har svårt att tro att Löfven får någon kritik för detta. Från KU:s betänkande 1989/90:KU30:
Beträffande förändringar av en expeditionsministärs sammansättning uttalade grundlagberedningen (SOU 1972:15 s. 147) att det inte borde uteslutas att enskilda ministrar byts ut. Detta kunde enligt beredningen tänkas bli aktuellt vid utdragna regeringskriser. Med instämmande i beredningens uttalande framhålls i grundlagspropositionen att det bör vara möjligt att under pågående längre regeringskris byta ut enstaka statsråd, om det skulle visa sig nödvändigt.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/med-anledning-av-granskning-av-statsradens_GD01KU30/html
Viserligen är inte den här regeringskrisen "längre" (än), men det anförs ju bara som ett exempel på när det kan bli aktuellt att byta ut ministrar.
Men när riksdagen röstar ja till en lagproposition, då röstar de visserligen ja till själva lagpropositionen. Men lagpropositionen innebär inte att lagpropositionen ska gälla, utan det innebär att den i lagpropositionen föreslagna lagtexten ska gälla. Ungefär som ett ja till en budgetproposition, inte innebär att budgetpropositionen ska gälla, utan det innebär att den i budgetpropositionen föreslagna budgeten ska gälla. Riksdagsledamöterna kan ju nämligen vara emot vissa saker som står i en propositon, tex motivering, men rösta ja till den ändå, eftersom de accepterar det som föreslås i propositionen.
Och därför när riksdagen har röstat ja till en föreslagen lagtext, då är det lagtexten som gäller, och viljan hos de som föreslog den ska inte längre gälla. De har haft sin chans så att säga, att formulera lagtexten på det sätt som de önskar.
Och det luktar kryphålsletande att hänvisa till vad som står i lagpropositionen. Och det är inte långt ifrån att hänvisa till att den dåvarande regeringen i efterhand har förklarat hur de egentligen ville att lagen skulle vara, och sen ta hänsyn till det vid maktutövning.
Eller kan du hitta något i grundlagstexten som säger att riksdagen, regeringen, domstolarna mfl har rätt att ta hänsyn till vad som står i lagpropositioner och utöva sin makt utifrån det?
Om inte, då är det ett grundlagsbrott att göra så, eftersom det står redan i första kapitlet i regeringsformen i första paragrafen att "den offentliga makten utövas under lagarna". Lagarna står alltså över den offentliga makten, inte tvärtom.
Eller rättare sagt, om ett beslut av den offentliga makten går emot den gällande lagtexten, med hänsyn till att det står annorlunda i lagpropositionen, då är det ett grundlagsbrott.
Att tolka lagtexten på ett allmängiltigt logiskt sätt är alltså tillåtet, men att gå emot den med hänvisning till lagpropositionen eller annat som står utanför lagtexten, det är förbjudet. Ett exempel är att det står så här i regeringsformens lagtext i kapitel 3 i paragraf 1, gällande riksdagen:
"1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.
Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst. Lag (2014:1385).
2 § Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare. Lag (2010:1408)."
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152
Om det då skulle stå i lagpropositionen att det även är okej att riksdagen består av färre ledamöter, och med hänsyn till den därför minska antalet ledamöter, det vore alltså ett grundlagsbrott.
Och just så gjorde riksdagen i början av coronapandemin, när de minskade antalet ledamöter till mindre än 349, trots att de hade kunnat lösa det på andra sätt, tex digital medverkan i kammaren.
Och samma grundlagsbrott har de också begått nu när det gäller Jennie Nilssons riksdagsplats. Alltså riksdagen, och inte regeringen, har begått det grundlagsbrottet.
