Tråden om Christer Andersson

Nytt försök till en sammanvägning av procentuell överensstämmelse i samtliga möjliga isotopkvoter mellan palmekulan och intressanta kulor. Jag vet inte hur giltig denna metod är. Var något fel sifforna för Dorotea1, så måste räkna om den från början. Senare. Har bytt till den andra PM_7 Dorotea, vilken jag har räknat ut tidigare och räknade nu procenten snabbt. Den var märkligt nog högre än för Dorotea1 (jag tror dock att Dorotea1 kommer att stiga efter korrigering).

Jämförda kulor:

-PM_7 (Dorotea) (12 kvoter).

-MF_1, kula från ask i APK:s inköp 1983/84 och som CA får del av (12 kvoter).

-RA_9 som ligger nära palmekulan och är CA-intressant (6 kvoter).

-Palmekula 2 (6 kvoter).

-Jämförelsematerial. De två kulor som används som kontroll i undersökningen 1996 (TA91 och MK_1) plus en slumpvist vald okänd kula från denna undersökning.

Tidigare ej kända kvoter är härledda från de som finns i PU-materialet.

Resultat

APK-kulan MF_1 framstår som en inte omöjlig mordkula.

RA_9 sammanfaller mycket nära med palmekulan.

Sammanvägd överensstämmelse med palmekulan:

PM_7 99,82%
MF_1 99,82%
RA_9 99,98% (färre kvoter)
Palme2 99,96%

Jämförda kulor MK_1 och okänd, båda 99,68%. TA91, betydligt lägre.

Kvoter och procentsatser https://imgur.com/a/yonB3no.

Med stora reservationer för allt möjligt.

Förutom att vi väl har skrämt bort diskussionsdeltagare med isotoppratet så är det väl uppenbart att både Roerlig och jag famlar oss fram metodologiskt. Ingen av oss vet hur man sammanväger likheter när det finns sex olika variabler. Men den här tror jag lite på: Excels korrelationsfunktion, helt enkelt. Med avseende på de alla de isotopkvoter som finns (tre eller sex), hur hög är korrelationen mellan sifferserierna? Excel anger inte självt vilken matte som ligger bakom (och jag skulle väl antagligen inte begripa den), men såvitt jag förstår är det en formel som heter Pearsons produktmomentkoeffecientrelation. Med ett så långt namn borde den förstås vara bra. Jag har använt den en hel del förr, men av nån anledning inte förrän nu insett att den skulle kunna vara tillämplig här. Vad den gör är ju just precis att konstatera likheter trots att det finns många värden att ta hänsyn till.

Resultat med 997 kulors isotopvärden inmatade:

Mest lika Palmekulan: fyra olika 2P (alias Super-X .357 Metal Piercing) från november 1979 och januari 1980. Därefter en blandning av 2P och andra fabrikat.
Mest lika Götes gula ask (den som CA handlade ur 1983 eller 1984): Först en Remington, och sen en drös 2P med mestadels okända datummärkningar. November 1980 och januari 1982 är de bäst placerade datummärkta.
Mest lika Teveskottet: Andra fabrikat på de 33 översta platsena. Därefter en 2P från augusti 1978.

Götes Gula är 65:e mest lika Palmekulan bland alla 997 kulorna. Teveskottet 528:e mest lika.

Om vi bara räknar Winchester (eller amerikanska Winchester, till skillnad från dotterbolaget i Australien): Götes Gula på plats 40 av 130, Teveskottet 109 av 130.

Och nu säger Roerlig säkert att det är viktigt att alla sex isotopkvoterna med. Så nu inkluderar vi bara såna med kompletta data (och därmed ryker Teveskottet som bara har tre): Götes Gula på plats 52 av 898.

Och slutligen enbart såna som är både Winchester och har sex isotopkvoter: Götes Gula hamnar på 29 av 66.

Så: Teveskottet liknar ingenting särskilt. Götes Gula är halvlik Palmekulan, men inte sensationellt lik. (hur mycket jag än skulle vilka att den var det). Men det finns kanske skäl att tro att Palmekulan är tillverkad så pass sent som januari 1980.

Det Roerlig kallar RA9 är alltså vad jag refererade till som "tillverkad i januari 1980".
Hans "APK-kulan" är då min "Götes Gula"

Men hurru Roerlig:

MF1 är väl den vita asken? Och materialförvaltaren Göte sa väl att CA handlade ur den andra, den gula (=FC92)?

Eller har jag antecknat alldeles fel?

Toppen. Blir dock lite förvirrad av kvoter och metodval. Det finns vad jag förstår tre olika blyisotoper för varje kula/prov/mätning och dessa presenteras som kvoter i förhållande till varandra.

Beroende på mättillfälle så har dessa kvoter ställts upp på lite olika sätt men det är endast tre Pb variabler i grunden.

Av det följer att det inte kan finnas 12 unika kvoter.

Värdet på exempelvis 204/206 är samma som för 206/204, fast inverterat (1/x).

Sedan blir det inte helt lätt att dra en slutsats hur lika eller olika proverna är, om mätvärdena inte ställs i relation till den förväntade distributionen i hela urvalet. Är exempelvis 0,1% en stor eller liten skillnad?

Människan delar 98,6% DNA med vår närmaste släkting schimpansen, men vi är ändå olika varandra, trots en futtig matematisk skillnad på 1,4 procentenheter.

Ändå gediget arbete det kanske går att kvantifiera skillnaden med en annan twist i slutklämmen.

Du har rätt, där tog jag mig vatten över huvet. Möjligen återstår något, men stryker det där tills vidare. Glöm det mesta.

Jämförelse i procentuell överensstämmelse har förhoppningsvis potential, men då det mäts olika isotoper vid varje tillfälle blir det inte så användbart. Men vissa möjligheter finns härvidlag.

Utan någon överroerlig akrobatik (endast mätta kvoter) kan dock följande överensstämmelser anges

MF_1 - OP1 99,86%
RA_9 - OP2 99,943%
PM_7 - OP2 99,815%

Detta kan man nog komma vidare med en bit.


Ja, en första ansats var att ta med lite jämförelsematerial. Med all info rörande blyisotoper som samlas ihop kan det nog gå att komma fram till något användbart. Dessutom bör avvikelser i olika kvoter förmodligen bedömas olika.

Jo, det är vad han uppger. Det är därför jag alltid skriver att MF_1 ingick i ett inköp (av två askar) som CA fick del av. Om nu MF_1 är intressant, så får man tillåta sig möjligheten att "G" misstar sig beträffande denna vid tiden betydelselösa detalj så lång tid efteråt. Och även om han inte gör det, så är det knappast orimligt att tänka sig att innehållet i de två askarna blandats. Han lämnar dessutom in kula från båda askarna, det kan tyda på att viss osäkerhet.

FC92 och Handen är inte särskilt intressanta ur ett isotopperspektiv, de ligger alldeles för långt bort, vad det tycks.

Ah, det förklarar saken. Götes Vita är onekligen mycket mer lik Palmekulan än Götes Gula. Oavsett metodologiska tvivelaktigheter verkar vi ju komma fram till ungefär samma resultat hur vi än gör, vilket åtminstone är en smula uppmuntrande.

Och jag kan köpa att de Vita skulle kunna vara aktuella. Men samtidigt ska vi komma ihåg att det finns andra som i högre grad liknar mordkulan. Det gäller dels representanter för andra amerikanska fabrikat (Federal och American Eagle), men också 2P från 1979/1980 (Götes vita MF1 ska vara från 1977) hamnar högre i min likhetslista.

Och om man ovanpå det kräver ett antagande om att materialförvaltaren är osäker/misstar sig angående vilken ask CA försågs ur eller att innehållet i askarna blandats för att få det till att han (oavsiktligen såklart) försett CA med rätt ammo, så blir nog min slutsats att ”tja, MF1 är inte alldeles ointressant, men det är svårt att göra göra ett riktigt övertygande kejs för det utan att det framstår som en smula krystat”.

Som kula betraktad utan sammanhang är den inget att fästa sig särskilt mycket vid - dess mätvärden ligger eventuellt tillräckligt nära mordkulan för att den skulle kunna ha legat i samma ask.

Men. Om sådan kula ingått i ett (mycket ovanligt) inköp som den person som är så höggradigt intressant i MOP får del av en tid före mordet, så är det värt att notera både en och tio gånger. Även om tilldelningen, enligt uppgift, skett ur den andra asken. Blott det faktum att sådan kula funnits inom APK:s ”väggar” och cirkulerat bland medlemmar åren närmast före mordet, gör den okrystat intressant. Tycker jag nog. Frågan är om den är med mordkulan tillräckligt överensstämmande.

Den är även intressant som nära liknande (99,90%) en RA_9. En annan RA_9 är ju den som är med OP-kulan överensstämmande.

Om det stämmer att likheten mellan mordkulorna(eller mordkulan) som är av Winchesterfabrikat, och andra fabrikat är så pass lika, så väcks då frågan ifall ammunitionsfabriken producerat ammunition för flera olika fabrikat, eller ifall den metall-legering som används för ammunition är så pass strikt att även annan typ av ammunition kan passa in på pricken, även om de inte har någon koppling i övrigt.

Winchesters ammunitionsfabrik ligger i det så kallade blybältet i Missouri varur 70% av allt amerikanskt bly bryts. Det finns flera ammunitionstillverkare i området.

Två exempel på stora konsumenter i blybältet nämns, bilbatterier och Winchesters fabrik.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Southeast_Missouri_Lead_District

(Sen kan man inte vara 100% säker på 2P inte tillverkades i nån annan Winchester-fabrik).

Revolvern från Värmdö

En pusselbit runt CA:s vapen?

CA:s revolver Smith & Wesson 357 Magnum med serienummer N-694274 tillverkades 1980-02 och levererades av Sportskyttemateriel AB 1980-07.

I leveranskedjan ingår förutom fabriken Smith & Wesson, den amerikanska vapengrossisten Jonas Aircraft & Arms och det lilla familjeföretaget IGI Domino, båda med adress i New York.

Att vapnet lämnade IGI Domino för att sedermera hamna på Sportskyttemateriel får anses som mer eller mindre fastställt, men detaljerna runt när/var/hur, av vem och på vilket sätt vapnet kom in till Sverige är fortfarande oklart.

Frågorna förblir intressanta eftersom vapnet från Sportskyttemateriel är det enda vapen som inte provskjutits på polisens OPV-lista. I tillägg tillverkades just den här revolvern och de kulor som återfanns på Sveavägen samtidigt i USA.

Vapnet tillverkades 1980-02 och ammunitionen 1979-11.

På våren 1980 importerar Sportskyttemateriel i Stockholm en revolver som sedermera hamnar i CA:s vapenskåp.

En av hypoteserna som lever i den här tråden är att aktuell ammunition (Olof Palme-kulor av speciell typ och isotopsammansättning) importerades samtidigt av samma företag och att det är just den här unika och dödliga kombinationen som senare dyker upp på Sveavägen.

Den tekniska undersökningen av mordplatsen gör gällande att Olof Palme dödades med en Smith & Wesson 357 Magnum (ca 95%) laddad med ammunition från Winchester 357-2P tillverkad 1979-11 (ca 99%).

Det står klart. En fråga återstår — vem laddade revolvern?

Det enda vi med säkerhet kan fastslå är att det finns en person i Stockholm som befinner sig någonstans utanför biografen Grand - med tillgång till rätt vapen, men framförallt med tillgång till denna ovanliga ammunition. Det finns bara ett 40-tal askar i hela Sverige.

För att närma sig frågorna runt leveransen av CA:s vapen (och eventuell ammunition) kan man fråga sig om det finns andra Smith & Wesson 357 som levererades ungefär vid samma tid som CA:s?

Dvs, köptes CA:s revolver in som en del av ett parti. Vilka var grossisterna? Hur ser leveranskedjan och relationerna ut? Är det vanligt att ammunition importeras samtidigt osv?

Det är mer ett angreppssätt för att om möjligt få mer kunskap om CA:s vapen.

En pusselbit hittar vi på Värmdö.

I utredningen förekommer en annan revolver Smith & Wesson 357 Magnum med serienummer N572xxx (xxx = åttahundrafyrtio) som levererades till Sverige 1980-10.

Alltså, tre månader efter att CA gick hem med sin revolver så kom den här in till Sverige. Men det skiljer nästan 120000 i tillverkningsserien.

Mannen från Värmdö uppger att han på hösten 1986 gick in till en ”butik” (den var så liten att han fick boka tid i förväg) och där samtalade med innehavaren som var en ”äldre man”. Han var intresserad av en revolver och efter ett par besök och via ett kvinnligt biträde och visst ackorderande, så gick han hem med en Smith & Wesson 357. Revolvern med serienummer N572xxx hade legat på hyllan sedan 1980-10-24 då den importerats direkt från fabriken i USA, enligt vapenhandlarens egen uppgift. Enligt vapenägarens uppgift hade revolvern ”…inte varit registrerad av varken tull eller polis, tills Jag köpte den”

Berättelsen rullar fram 2006. Sportskyttemateriel var då nedlagt och Holger framliden sedan länge. Men Sten G har fortfarande två år kvar i livet. Kan det ha varit han som sålde Värmdörevolvern 1986?

Kommentar: Vapenhandlaren ger intryck av att vapnet inhandlades direkt från fabrik. Vapenägaren i sin tur påstår att vapnet inte fanns inregistrerat hos tull eller polis. Båda kan inte tala sanning samtidigt.

https://ibb.co/MnWRCDJ

Intressant, så många småimportörer av S&W i Stockholm kan det knappast ha funnits 1980.

Det som talar emot att det skulle röra sig om Sten G är att han skulle ha kvar och hålla reda på dokument från 1980, att han har fortsatt verksamhet 2006, att rör sig om ”äldre man” (han är 40 år 1986), att det finns kvinna i verksamheten och att vapnet såldes i en butik (han kan mycket väl ha sålt vapen till privatpersoner, men finns ingen känd butik 1986).

Det ska nog kunna gå att reda ut vilken denna vapenhandel var. Innehavaren kan ha intressant information.


Eller varför inte 1980-01 respektive 1980-01.