Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Intressant och gediget examensarbete får man säga! Många bra referenser till andra arbeten också. Jag skall försöka mig på en ’google translate’ eller liknande av pdf-filen, men den långa engelska sammanfattningen på s.75 har ett par intessanta punkter, t.ex.:

(1) att bogvisiret faktiskt föll av slås fast som ett faktum accepterat av alla (IFG får inte vara med här!). Diskussionen om dess skador motiverar en översättning av texten. Jag visste inte att bulben var så spetsig! Datorbilden av buckla/bulb bör övertyga de flesta tänker jag.
OBS: stämmer denna version så har visiret knappast flutit och dessutom högst sannolikt passerat på BB sida av fartyget.
(2) man menar att skadorna på rampen m.m. visar att den måste ha varit helt öppen i något läge. Här har det funnits avvikande uppfattningar tidigare, t.ex. från GGE. Jag vill veta mer hur författaren resonerar.
(3) Det påtalas att vittnesmålen från däck 1 inte stödjer att hålet skulle uppstått innan förlisiningen, i synnerhet som hålet är beläget nära deras hytter. Författaren menar att ”available evidence” i stället stödjer att hålet orsakats av botten. Oklart vad som avses hör för vi har ju inte fått se hela dykfilmen.
(6) man anser det osannolikt att de nya fynden kommer att stödja teorin om en kollision*.
(7) angående effekten av U-svängen så har man en ganska tydlig estnisk hatt på sig när man tycks mena att den var ett bra beslut som fördröjde kapsejsningen. Jag och många andra menar snarare att BB-giren var katastrofal. Ett bättre alternativ hade enligt mig varit full back för att stoppa fartyget, följt av långsam gir backandes N mot land.
(8) Man framhåller det välkända faktumet att ventilationskanalerna på skeppets sidor kunde vattenfylla däck 0 & 1 (dvs den aktre delen) när slagsidan nådde 40 grader.

Till sist gör man den allmänna reflektionen att en ny variabel, som förekomsten av ett hål i eller under vattenlinjen, påverkar hela (det simulerade rimliga) förloppet och kan leda till att det inte längre stämmer med kända fakta. Ett välkänt sådant fall är att hål under vattenlinjen ökar stabiliteten för Estonia och därför bromsar eller förhindrar kapsejsningen som vi vet i verkligheten skedde på ca 30 minuter.

Jonathan Lindström har såvitt jag vet estniskt påbrå och i Estland har man helt uppenbart en helt annan bild av det som han kallar ”en simpel det olycka”.


*) Man skriver ”in the investigations scrutinised there was minimal or no information about the possibility of a collision. The new information may have an effect on the possibility of a collision while the Estonia was still afloat, but this effect is unlikely, as the only circumstances (new damage and metallic sounds) that may hypothetically be an indication of a collision, are more likely to be explained in other ways.”

Verkar vara en gedigen uppsats och grafiken på skadorna på bogvisiret i ett sammanhang med vad det matchar på bulben är mycket intressanta.

Men metoden är tveksam då slutsatserna i uppsatsen bygger på att studierna som kommit efter JAIC stöder den officiella teorien om hur och när bogvisiret föll av och i praktiken då omöjliggör alternativa förlopp.

Ja, det gör de, men det är också så att alla dessa studier i sin tur bygger på tillgängliga fakta där man förutsätter att JAIC hade rätt och att det inte finns några hål i skrovet, osv. Då är det förstås givet från början att de inte kommer fram till att ett hål i skrovet påverkat sjunkförloppet, och då stöder de inte JAIC: s teser utan är identiska med dem.

En jämförande studie av tillgängliga sjunkrapporter kan alltså oavsett vad i det läget inte logiskt komma fram till något annat än att vi redan vet sanningen genom att uppställda teorier bekräftar varandra. Principiellt är det ingen metod att använda.

Ja, som sagt, det har inte framlagts några indicier på att en sprängning eller attack ägde rum och jag håller givetvis med om att det är den som hävdar idén som får framlägga hållbara teorier som innefattar vad vi vet. Sedan har det ju iofs tidigare framlagts förslag om både vad som fraktades och källor -hur osäkra de än må vara - till uppgifter om att ryssarna eller alternativt gangsters sänkt fartyget.

Men jag hävdar ändå att det inte är idén att detta har skett som är helt verklighetsfrämmande eller foliehattig, utan tendensen att tillmäta detta sådan vikt som trolig förklaring utan att det finns bevis eller indicier för det. Jag anser att det är en nödvändig distinktion här och i princip alltid när man bedömer föreställningar om att en konspiration kanske ägt rum.

Sicket helt ofantligt problem ni ständigt ältar: Att den stackars svenska skit regimen "råkade" frakta stulen mil mat. åt usa , mängder av ggr 1994 på estonia, samt därför inte kan/vill ge en sammanhängande o intellektuellt trovärdig redovisning över hur katastrofen skedde.
Skall ni verkligen hålla igång i 50 år till....fram till att ev. kval.hemliga saker avhemligas??!

Helt enig här. Det är givetvis inte verklighetsfrämmande eller foliehattsvarning i sig att spekulera i militärtransporter på Estonia hösten 1994.

Detta sagt så finns inget carte blanche att anklaga t.ex. Bildt eller Ingvar Karlsson för någon slags delaktighet i ett påstått massmord, när man har noll bevis för att ett sådant ägt rum, eller att dessa herrar var inblandade. Men den typen av grundlösa anklagelser är legio i Estoniatrådarna. Smaklöst.

Nu har författaren tydligt angett att slutsatserna innefattar ”new information” = kännedom om hålet. Vad han konstaterar är att slutsatserna i dessa rapporter inte påverkas av denna ”new information”. Faktum kvarstår: vi har ett helt rimligt sätt hur Estonia kan sjunka utan hål i skrovet. Vatten på bildäck, kantring, vatteninträngning under bildäck, kapsejsning, sjunkning. Det var JAICs scenario som sedan har förfinats med bättre och noggrannare analysmetoder.

Sedan skriver du att rapporterna bygger på att det inte finns, eller snarare fanns, några hål i skrovet. Här vet vi nu att svaret på den frågan är nej om vi menar hål under vattenlinjen, eller hål i någon form som i sig självt skulle kunnat fått Estonia att sjunka. Vi vet inte om svaret på frågan är nej i alla avseenden, dvs om hålet uppstod efter förlisningen men jag skulle säga att informationen från SHK och SGi ökade den sannolikheten. Det är dessutom så att förekomsten av ett hål i skrovet kan göra det svårare att förklara förloppet, inte lättare, eftersom stabiliteten ökar. Så din kritik mot de senare studierna är besynnerlig.

Den anhörige i fråga, Jonathan Lindström, skräder inte orden i sin sågning av Evertsson i Journalisten:
https://www.journalisten.se/debatt/tv-serien-om-estonia-devalverar-stora-journalistpriset
Just det faktum att Evertson dolde det andra hålets existens borde ha diskvalificerat honom från något journalistiskt pris öht. Hans replik till Lindström innehåller den besynnerliga formuleringen:
”serien visar en beräkning som konkluderar att den [skadan] sannolikt kan förklaras med en sammanstötning. Antingen med ett objekt av betydande storlek, eller något på bottnen.”
Upp med handen alla de som uppfattade att botten enligt Evertsson var ett alternativ till ubåten!

Ja, det var det jag skrev. De sjunkförloppsstudier som gjorts bygger på att JAIC: s scenario var i huvudsak korrekt och en analys av dessa kan förstås då bara komma fram till att de stöder teorin. Det är alltså självklarheter. Metoden är dock fortfarande helt förkastlig eftersom en haveristudie bygger på att man istället studerar alla tillgängliga fakta och sedan drar en slutsats.

Hålet som ny information tillför förstås ingenting nytt heller om man redan på förhand bestämmer sig för att det tillkommit på botten.


Nej, inte ett dugg. Man utgår inte från en fin teori som man anser stämmer för att sedan ägna sig åt att försvara utan man tar redan från början reda på allt man kan och analyserat sedan förutsättningslöst utifrån det, vilket studierna inte gjort. Även om de skulle ha rätt är metoden fel.

Jag håller inte med om att vi nu vet allt om skrovets skick och vilka hål som finns och hur de påverkat.

Förekomsten av ett hål i skrovet betyder vad jag förstår fortfarande inte nödvändigtvis att stabiliteten hos fartyget ökar. En läcka under en längre tid påverkat fartygets trim och slagsida och detta tillsammans med det vatten på bildäck som kommer från det läckande visiret och last som förskjuts kan ha inneburit en situation som hjälpte till att orsaka bogvisirets haveri.

De tre männens i maskinrummets kontrollrum vittnesmål är fortfarande inte alls förenliga med en öppen ramp efter visirets haveri som leder till den plötsliga stora överhalningen. HVSA: s förklaring bortser från saker i deras vittnesmål för att få det att gå ihop. Indikationerna på vatten på däck 0 och 1 tidigt är fortfarande inte tillfredsställande förklarade. Tillsammans med det nyupptäckta hålet kan det fortfarande vara så att den officiella slutsatsen om haveriet inte är korrekt. Det kan fortfarande vara så att besättningen ljuger och varit medvetna om problem med bogvisiret och med läckor och slagsida långt innan 01.02.

Så länge man inte gjort en grundlig undersökning är det också teorier. Uppsatsens förslag om undersökningar som skall klargöra mer är förstås bra, det sammanfaller ju med vad som tidigare sagts i frågan i sjunkförloppsstudierna. Vi kommer förhoppningsvis så småningom få tillgång till resultatet av de nya undersökningarna av vraket. Det är bara att hoppas de blir transparenta.

Jonathan Lindström är verkligen inte bättre än Evertsson när han förbigår problemen med JAIC med tystnad. Det är verkligen inte så att tidigare undersökningar håller någon klass att tala om, tvärtom. Speciellt inte vittnespsykologiskt. Han har också bestämt sig för vad som orsakat hålet utan att det undersökts. Vad är det som är så lockande med att göra detta?

Jag vet inte vad du menar med att ”han har bestämt sig”. Vad han gör är att påtala det helt självklara: om du hittar två hål/sprickor i sidan på ett fartygsvrak på > 10 000 ton som legat med just denna sida mot botten, då är den troliga hypotesen att det är just botten som orsakat hålet. Det måste inte vara så, men det är troligast, i synnerhet som inga tecken på en kollision finns i vittnesmål eller annat. Lindström skriver:

”För mig som vetenskapligt skolad arkeolog är det särskilt intressant att ta del av hur Evertsson hanterar fynd och fakta. Hålet kan förklaras som orsakat av att färjan har slagit mot botten med stor kraft. För det talar att hålet befinner sig på styrbordssidan, just på den del som slog i botten och att bottnen just här har en kant. Den alternativa hypotesen, att hålet har uppstått när en farkost har ränt in i Estonias sida har det lite motigt. Varför finns inga skrapspår efter farkosten, varför har inte uppgifter om en så fatal händelse kommit fram och hur stor är chansen att det inträffar inom några minuter från det att bogvisiret lossnar? Enkel logik säger att det självklart är den första hypotesen som rimligen gäller. Alltså igen, fyndet som inte ändrar någonting.

Ännu intressantare är att Evertsson uteslöt sitt fynd av ännu ett hål intill det första från sin TV-serie. Detta hål kan i ännu högre grad än det första uteslutande förklaras av att färjan har slagit i botten. Här kan upplysas om ytterligare en vetenskaplig princip förutom att välja den rimligaste hypotesen. Man ska väga in allt tillgängligt källmaterial i sin tolkning. Och äntligen, här har vi strax fyndet som ändrar allt.

Ser vi hålen tillsammans blir det ju fullständigt orimligt att tro annat än att de har uppstått när färjan gick i botten. Evertsson gömde därför undan sitt extrahål, men det råkade komma fram av misstag när estniska haveriexperter fick se filmmaterialet. Esternas fynd visar alltså att Evertsson medvetet har fuskat, dolt bevismaterial och lurat både anhöriga och tittare. I efterhand ljuger Evertsson och säger att fyndet inte var ”relevant”. Allt för att få till en så slagkraftig historia som möjligt.”
https://www.journalisten.se/debatt/tv-serien-om-estonia-devalverar-stora-journalistpriset

Vad Lindström påtalar är rena självklarheter:
Evertsson har gjort fynd, men bara tagit med det som passar hans sensationsjournalistik och dolt annat för tittaren. En gång i tiden uttryckte du själv vrede över just det senare. Lindströms svidande kritik av Evertsson är alltså väl motiverad och den senares försvar till vinklingen i dokumentären mycket lam.

Varför Lindström enligt dig har en skyldighet att också påtala brister hos JAIC i ett debattinlägg om Evertsson förstår jag inte.

En reflektion över DNs artiklar efter SHKs presskonferens förra veckan:
dagen efter att man rapporterat om denna kör man intervju med Jonathan Lindström som skrev sitt kritiska inlägg mot Evertson redan i november. Denna intervju har man högst troligt gjort innan presskonferensen.

I samma artikel länkar man också till den estniska magisteruppsatsen som också dömer ut Evertssons kollisions-scenario (ja, alltså det som dokumänteren helt uppenbart vill lyfta fram men Evertsson senare förnekar). Återigen bör man ha läst denna redan innan SHKs PK.

Med tanke på hur press fungerar, och en drake som DN i synnerhet, så tänker jag att DN fått eller skaffat förhandsinformation om vart det lutar. T.ex. kanske man kände till den bottenprofil-bild som SGI tagit fram.

https://www.dn.se/sverige/havsbotten-kring-estonia-undersoks/

https://www.dn.se/varlden/estoniaanhorig-forsvarar-haveriutredningens-resultat/

Jag vill understryka att jag anser att SHKs undersökningar självklart skall genomföras. Det är dags att sopa bort alla tvivel om hur fartyget sjönk, och en allmänt tillgänglig 3D-modell bör vara tillräcklig för nästan alla. Det finns frågor som vi aldrig kommer att kunna få svar på ens om man tog upp vraket, t.ex. vad man gjorde på bryggan under 20 minuter eller vad man egentligen såg i monitorn i ECR. Men de får vi alla leva med.

DN:s chefredaktör Wolodarski är gift med Lars Grundbergs dotter. Grundberg var ambassadör i Estland 1994 och involverad i Estoniakatastrofen via sin position. Så DN:s hållning till Estoniafrågan kan man reflektera över. Det vore rimligt att lyfta fram även andra anhörigas uppfattning i frågan.