Kan man vara 100% säker på något?

Det är en rimlig slutsats och den tycks vara vattentät, därför är den svår att släppa. Men det finns brister om du bara är öppen för dem. Problemet när man anser sig veta någonting är att man blir reserverad för nyanser och andra perspektiv. Du låser in dig och blir ignorant.

Försök utgå från att du kanske inte vet istället.

Ja, precis. Som en radikal skeptiker eller akataleptiker skulle säga, ”Allt jag vet är att jag ingenting vet”. Exempelvis visades praktiska experiment med försökspersoner i SVT:s mini-serie Din Hjärna där Anders Hansen drog slutsatsen att fri vilja inte existerar.

Men om du menar att min slutsats inte har brister, så misstycker jag. Det är en i princip definitiv slutsats utifrån massor av observationer, så det är inte bara en liten teori. Jag pratade med en person på en restaurang nyss om detta, och han höll med om att kaos är den enskilt bästa beskrivningen av vår värld.

Du kan vara helt säker på att du kommer ha sex med din fru.

Jag kan inte bevisa det, men tills jag fått tydlig evidens för något annat kommer jag anse att världen är nihilistisk och att det därmed inte finns någon absolut ordning i mänskligt beteende.

Nej det kan man inte.

Förlåt, det var ett dåligt skämt som anspelade på optimismen.

Förlita er på magkänslan för den ljuger aldrig för dig.

Jag är inte 100% säker på att 1+1=2 men jag accepterar det av pragmatiska skäl, tills en bättre approximation demonstrerats (om 1+1≈2).

Ni nihilister säger att allting är meningslöst och att livet saknar mening etc. Den slutsatsen bygger på halvsanningar som är ogynnsamma och direkt ohälsosamma.

När du säger att verkligheten och dess mening är meningslös så har du gett mening till meningslösheten, du kan inte undgå mening. Det ligger i intellektets natur att förhålla sig till en mening genom att sätta etiketter på allting. Till exempel: allting är meningslöst, känsla av tomhet och/eller rädsla uppstår, du ger mening till känslan som i sin tur bekräftar meningslösheten osv i en oändlig destruktiv loop.

Om allting på riktigt var meningslöst och att du istället för att låtsas som att du vet det, men faktiskt levde den förståelsen så hade det inte varit ett problem. Problemet ligger i meningen du ger känslan av meningslöshet och inte i själva meningslösheten i sig självt.

En nihilistisk tolkning är en pessimistisk projicering från intellektets absoluta oförmåga att greppa verkligheten. Hade du haft en genuin vilja att förstå så hade du i alla fall tittat på videon. Men sanningen är läskig för den tvingar en att släppa sina villfarelser och gå bortom sina analyser.

Om ingen av dig eller dina vänner hade förmågan att se in i framtiden vid diskussionstillfället, så kunde heller ingen av er med 100-procentig säkerhet veta, att någonting som någon av er vid tillfället trodde kommer att ske, faktiskt kommer att ske. Detta gäller ju även döden och eventuell framtida förmåga att se in i framtiden. Först då kan den möjligheten att med säkerhet veta någonting uppstå, men kanske kan det också vara en illusion. 😊 Det kan ju också finnas någon eller några som faktiskt kunde se in i framtiden redan vid diskussionstillfället.

Ja, för nihilister anser att nihilister är nihilistiska.

Okej, om vi släpper all existentiell nihilism och säger att valet att leva är godtyckligt. Är det bättre då?

Jag är inte rädd för att dö, eftersom allt är subjektivt och jag kommer ändå inte kunna ha några åsikter om att inte existera. Om du bestämmer dig för att det inte är jobbigt att dö, så blir det din verklighet. Jag dömer ingen för deras val att leva, jag låter alla göra det de känner för utan att lägga mig i. Däremot har jag en önskan om att mänskligheten slutar föröka sig, eftersom jag inte vill pracka på någon själ ett lidande.