Fråga en författare

Kul tråd!
Jag tillhör väl dessa hopplösa romantiker som drömmer om att kunna ge ut något en vacker dag.
Skrev en del som barn/tonåring och vill minnas att jag fick bra beröm och vann även pris i en skrivtävling i skolan.
Dock har det inte blivit så mycket skrivande de senaste tio åren eller så.

Så nu till min fråga då.
Hur går du till väga för att komma igång med skrivandet? Har du t.ex utvecklat särskilda mönster/rutiner under åren som författare? Kan du rekommendera övningar som hjälper en på traven?

Jag har upptäckt att allt blir sämre när jag försöker disciplinera mig, så jag strävar efter att återgå till hur jag gjorde innan jag blev utgiven. Mycket av det handlar om att hålla idén aktiv i huvudet, formulera meningar och leva mig in i berättelsen tills jag inte kan låta bli längre. Fantisera om dina karaktärer! Bli för all del gärna kär i dem, eller ha dem som fantasivänner. Fantisera om hur det skulle vara att själv vara karaktären, lev ett parallellt liv i fantasivärlden där du är den andra och gör allt som den gör. För mig har det gjort karaktärerna så oemotståndliga och högt älskade att jag till slut sätter mig och skildrar dem för att hålla dem vid liv. Detta blir kanske ännu viktigare om det jag tänker skriva till stor del kretsar kring en bakgrundsberättelse eller i en tid jag själv inte har upplevt. Utan levande karaktärer blir en sådan roman lätt redovisande och torr.

En annan sak jag ofta gör är att skriva en kort text om romanen. Tänk dig en baksidestext, eller en kort och intresseväckande presentation i följebrevet till förlagen. Den kan skrivas om flera gånger och det behöver inte vara den texten man väl använder i följebrevet. När idén har tagit form kan det vara ett sätt att sammanfatta det intressanta med den och få en koncentrerad bild av vilken roman det är man vill skriva, och jag gör det ofta flera gånger även under arbetets gång. Det blir ett sätt att påminna mig själv om kärnan i vad fan jag håller på med och att skapa mig en bild av projektet om jag börjar känna mig lite trött eller vilsen i det. Och om man föreställer sig att det är en baksidestext kan det bli en motivation, om man visualiserar den färdiga boken och tänker sig att man själv eller någon annan står i bokhandeln och läser just den texten. Helt enkelt, sammanfatta kärnan i berättelsen på ett sådant sätt att någon skulle lockas till att läsa den. Det här var en gång i tiden en lite barnslig låtsasgrej jag höll på med medan jag drömde om utgivning, men det funkade så bra att jag har fortsatt med det hela tiden.

Detta är mina metoder, men det finns ju också många som mår och skriver bra av att planera på ett mer seriöst sätt. Om detta inte funkar för dig, prova att skriva ett genomtänkt synopsis, skriva mer eller mindre utförliga beskrivningar av dina karaktärer och så vidare.

Önskar dig all lycka och hoppas att du kan återuppta ditt skrivande!

Vad skulle du rekommendera en nybörjare som vill skicka in sitt första manus till olika förlag:

- Att skicka iväg en bunt med lösblad, utprintade från egna skrivaren, eller
- kosta på en online-tryckt upplaga (Solentro, Vulkan, etc) av sitt manus, med färdigt (förslag) på omslag och layout?

Bryr sig lektören om hur texten "lanseras" av författaren? Kanske man ska skicka iväg både och?

Diverse tricks för att få ett inskickat manus att sticka ut - till exempel roliga omslagspapper - är i bästa fall helt onödigt, i värsta fall något som bara uppfattas som irriterande. Förlagen får som du säkert vet enorma mängder manus och de ser igenom den typen av försök. Det bästa sättet att presentera din text är att helt enkelt vara seriös. Skicka ditt manus och skriv ett kärnfullt följebrev innehållande en sammanfattning av din text, och som sagt, var seriös i brevet. Undvik överjobbade formuleringar, tokroliga krumbukter, skämtsam bitterhet över alla refuseringsbrev man får och alltför mycket värdering kring ditt eget manus (till exempel att det är unikt, nästa stora generationsroman och liknande). Tänk på samma sätt som du skulle göra om du sökte ett jobb (vilket i princip är det du gör). Var inte trist, men visa dig som en person som de kommer orka jobba med. Håll brevet relativt kort, sammanfatta dig själv och vad du ägnar dig åt i dagsläget osv. Nu har jag tjatat ganska mycket om följebrevet så jag vill påpeka att det aldrig står och faller på just den detaljen. Så viktigt är inte brevet, men folk gör en hel del stunts för att få uppmärksamhet, förläggarna är erfarna och det är bra att helt enkelt inte verka desperat eller uttrycka storhetsvansinne. Brevet är ett komplement för att presentera det de i slutändan bedömer: ditt manus.

På varje förlags sajt finns information om hur de vill ha manus - läs alltid det innan du skickar! När jag höll på (ca 8 år sedan) var det fortfarande vanligast att de ville ha en pappersutskrift medan enstaka ville ha det mailat, men nu har jag hört fler och fler nämna manusportaler där man laddar upp sin text. Jag skulle tro att det är vanligt, kanske till och mer standard, nuförtiden. Vill de ha papper, skriv ut ditt manus och gör det lite enklare för dem med numrerade sidor och lite luftigare text (radavstånd 1,5 räcker, dubbelt sägs också vara bra). Vill de ha det digitalt, spara dina pengar och ladda upp/maila det. Som sagt, läs hos varje förlag hur de vill ha det. Pappersmanus till ett förlag som anger att de vill ha textfiler och vice versa uppfattas bara som nonchalant och det kan säkert hända att de inte ens kollar ordentligt om man gör tvärtom.

Jag tycker absolut inte att du ska skicka in ett Vulkan-tryck, även om förlaget vill ha det på papper! För det första är det slöseri med dina pengar. För det andra är det ett osmidigt format för lektören. De behöver inga förslag på omslag och liknande, allt sådant kommer de ändå göra om vid utgivning och de har skickliga formgivare. Men mest av allt kan det ge helt fel intryck, egenutgivning (eller något som ser ut som sådan) och hemmagjort omslag kan snarast tyda på att författaren inte har haft tålamod att gå vägen med manus, förlag, refuseringsbrev och väntan.

Det finns mycket att googla sig till när det gäller hur förlagen vill ha in sina manus, och om det är någon detalj du inte hittar vet du var jag finns.
Återigen, ge ett sansat och seriöst intryck och visa att du åtminstone har bemödat dig att läsa förlagets instruktioner. De kan sitt jobb och är inte så elaka som de ibland framställs (men de kan inte ta in allt eller läsa samtliga manus från början till slut). Sedan varierar det vilka på förlaget som först tar emot och sorterar inkommande manus, men utsmyckningar av olika slag kommer sällan fram till lektören som har i uppgift att bedöma om texten är något att titta närmare på utan de får helt enkelt pappersbunten eller textfilen.

Tackar! Jag anade att det var så det fungerade, ja. Tusen tack för att du bekräftade detta för mig! Jag ska lusläsa respektive förlags instruktioner.

Ett annat tips är att se efter vad förlagen har för profil. Det är inte alltid uttalat, men man kan få en hum om vad förlaget ägnar sig åt genom att gå igenom deras utgivning de senaste åren eller så. De stora och medelstora förlagen som du antagligen börjar med har generellt en bredare och allmän utgivning, men ibland är det värt att i första hand sikta på förlag där ditt verk passar bäst in.

Jag har svårt att se att någon skulle bli förbannad om du exempelvis skickar ett deckarmanus till ett förlag som sällan ger ut sådant, men du får antagligen inte heller ut något av att försöka där. Ett förlag med främst kommersiell inriktning är kanske inte rätt för en tung episk roman och feelgood går sannolikt inte hem hos ett förlag som mest ger ut smalare litteratur. Även större, bredare förlag utan uttalad profil kan ha preferenser, så om det du har skrivit är någon form av genrelitteratur och det aktuella förlaget knappt har gett ut något i samma stil är det bäst att börja någon annanstans.

Okej, tack för dina råd och förslag. Jag ska ha dom i åtanke. Kanske jag får iväg några pappersbuntar nu i sommar. Jag återkommer om jag får respons på dom.

Så mycket bra input i tråden. Tack för det!
Man blir ju lite nyfiken på vilka böcker du har skrivit.

Ja, gör det, det vore kul att följa processen!

Jag har haft oväntat kul med detta!

Ja, det kan jag förstå.
Egentligen hade jag väl kunnat avslöja mig för er som har deltagit i tråden, men jag vill inte att mitt namn ska framgå öppet av den enkla anledningen att vissa har sådana hangups på Flashback och det antagligen skulle kunna betraktas som komprometterande att alls ha ett konto här (trots att jag uppenbarligen inte ens är insatt nog för att ha listat ut hur man svarar på flera inlägg i ett och samma inlägg). Orkar helt enkelt inte med några spekulationer från andra håll, så än så länge får du nöja dig med att råden kommer från en välrenommerad författare.

Intressant tråd.

Jag har, som många andra, en dröm om att bli författare. Jag har en ganska unik historia som jag håller på att skriva och jag tror, innerst inne, att det är en bok som skulle kunna slå. Men samtidigt har jag förstås den gnagande känslan i mig. Vem fan tror jag att jag är, och varför skulle någon vilja läsa min historia? Min fråga är helt enkelt, vad är ditt bästa tips för att övervinna detta och när man skickar in till förlag, handlar det då om utdrag eller allt man skrivit?

Min erfarenhet är att det där inte är något man kan övervinna. Det är bara att helt enkelt skita i det och skriva ändå - och sedan att skicka in det ändå. Du vet egentligen att du har någonting, låt det styra och acceptera eller försök ignorera det andra. Jag tvivlar fortfarande varenda gång jag skickar något nytt till förlaget och vid boksläpp, både på mig själv och mina förmågor. Det är som det är. Få det skrivet ändå!

Manus skickar man in i sin helhet. Visserligen är det vanligaste att förlaget läser en bit och kommer fram till att det inte håller, men när de får något som de vill titta närmare på och faktiskt diskutera så behöver de se hela historien för att se att den går ihop. Det finns inte heller tid för att kontakta en författaraspirant för att diskutera ett manus som de inte ens vet om det är eller kommer att bli färdigt. Men undantag finns, jag minns att det fanns något mindre förlag som bad om typ 20 sidor till att börja med just för att inte behöva slösa resurser, men detta är i så fall någonting som framgår av förlagens manussida (som du alltid ska läsa för varje förlag). I vilket fall som helst handlar det då om resurser - skriv alltid ett fullständigt manus innan du skickar någonting.