Intervju kring domstolskorruption med en erfaren medborgarrättsjurist/nämndeman

Så får domarna inte medvetet göra, men sen har ju tyvärr alla människor potential att göra fel. Det är en av anledningarna till att det finns möjlighet att överklaga.




Säg att du inte höll med någon om några beslut som myndigheter fattat. Han säger att du ska visa på ett flertal punkter varför han har fel. Du måste lyckas få detta publicerat i nationell media. Han kommer läsa detta, och svara.

Om du får rätt på alla punkter så får du 100 000 kronor. Annars måste du betala honom 50 000 kronor.

Han själv är ensam domare av vem som "vunnit." Han behöver inte på något sätt motivera sitt beslut. Det finns ingen möjlighet till överklagan.

Skulle du anta den utmaningen? Inte jag heller, och det är exakt den utmaningen som Johan Svensson framfört. Där kan man snacka om ett system som är som skapt för orättvisa och korrupta beslut.




Problemet är att teknologin för att skapa ett sånt datorprogram inte finns (och jag misstänker att det aldrig kommer att finnas). Det är inte som naturvetenskap, där det alltid finns ett logiskt nödvändigt svar.

Om det finns en ursprungssanolikhet i ditt exempel som inte är ”hög”, skulle alltså tjänstemannen frias av datamaskinen trots att det finns starka bevis för tjänstefelet. Det är en intressant tanke att låta strikt logik och statistik avgöra. Då skulle de flesta rättshaverister snabbt klaras av och domstolsväsendet kan fokusera på viktiga avgöranden.

Även om du börjar med en extremt låg Ursprungssannolikhet så kan självklart starka bevis som har väldigt svårt att dyka upp ifall brott ej begåtts leda till att sannolikheten för hypotesen skyldig blir 0.99<P(Skyldig|Bevis) och hypotesen P(Inte skyldig | Bevis) <0.01.

T.ex. Vi har världens snällaste kvinna som har en ursprungssannolikhet på 0.01 att hon skulle mörda sin man. Sedan finner du film från 3 olika videokameror där filmen visar hur hon hugger av sin mans huvud och lägger det i frysen. Du hittar sedan huvudet i frysen. Sedan finner du ett krav från henne på att få ut 38 miljoner kr från hans livförsäkringsbolag. Filmerna + huvudet + begäran att få 38 mkr som resultatet av hans död är samverkande bevis som kan leda till att P(Har mördat sin man | Bevis) > 0.99 och P(Har inte mördat sin man | Bevis) <0.01.

Genom att kalkylera utifrån bayes teorem och vetenskapsteorin så undviks tankefel och logiska felslut som annars leder till felaktiga gissningar om dåtiden och inbillningar som leder till att fel rättsföljd aktiveras.

Intressant vinkling av hans utmaning. Tror du han menar något illa?

Självklart kan ett sådant IT system byggas som tvingar domaren att följa vetenskapsteorins och logikens regler vid gissning av dåtiden. Vi har redan idag IBM Watson och annan AI som kan gissa rätt diagnostisering av patienter i överlägset fler fall än de bästa läkarna. Vi kan enkelt bygga ett sådant IT system som leder till säkrare domar

Ingen aning. Jag vet inget om honom som person, så jag kan inte bedöma hans motiv. Jag kan bara gå på vad han skrev, och att sätta sig själv som enväldig domare över en bedömning där vinnaren får en ekonomisk förtjänst, och förloraren lider en ekonomisk förlust, är aldrig rätt.




Det är fint tänkt, men problemet är att du återigen jämför juridiken med naturvetenskapen.

Juridiken är ett helt annat sorts djur. Hur ska t.ex. en AI bedöma om det föreligger särskilda skäl eller synnerliga skäl i en specifik situation? Hur ska en AI ens kunna dra gränsen mellan särskilda skäl och synnerliga skäl?

Hur ska en AI kunna avgöra vilka faktorer som är juridiskt viktiga och inte juridiskt viktiga i en bedömning?

Hur ska en AI kunna bedöma uppsåt? Hur skiljer den på gärningsuppsåt, insiktsuppsåt, och likgiltighetsuppsåt? Efter vilka variabler sorterar den ens kategorierna?

Hur skiljer en AI på likgiltighetuppsåt och medveten oaktsamhet?

Och det mesta av det här är inte ens särskilt komplicerade saker.

Det är viktigt att komma ihåg att juridiken är en vetenskap, men inte en naturvetenskap. Det är inte lika enkelt att konstruera AI här (och inte särskilt enkelt i naturvetenskapen heller, faktiskt, om man inte talar om väldigt begränsade användningsområden).

Tänker att kombinationen människa + datorsystem blir den bästa för att lösa varandras brister.

Du angav förutsättningen ”hög” ursprungssannolikhet i ditt förra inlägg men nu verkar du ha ändrat den. Ska datamaskinen också ha rätt att ändra förutsättningarna i efterhand?

Det låter logiskt i mina öron.

Allt eftersom datorer utvecklas vidare skulle de med fördel kunna användas för de mer naturvetenskapliga bedömningarna i brottsfall.

Ett teoretiskt exempel skulle kunna vara brottsrubriceringen i ett fall där det står mellan mordförsök och misshandel. För att kunna dömas för mordförsök måste det ha funnits en chans att offret skulle kunna ha dött. Om någon t.ex. sticker en vanlig nål i någons finger så kan det aldrig bli mordförsök, oavsett om personen avsåg att döda och av någon anledning trodde att ett nålstick i fingret faktiskt kunde döda folk.

Ibland kan det vara svårt att avgöra om ett visst våldsutövande faktiskt innebar en reell risk att beröva någon livet. Där skulle en avancerad AI med fördel kunna användas för att göra den naturvetenskapliga bedömningen, medan mänskliga domare kunde avgöra de andra elementen av brottet, såsom uppsåt, etc.

Jag antog att du ville ha ett exempel där en låg ursprungssannolikhet men med stark bevisning ändå kan leda till att en skyldig gärningsman blir dömd?

"Om det finns en ursprungssanolikhet i ditt exempel som inte är ”hög”, skulle alltså tjänstemannen frias av datamaskinen trots att det finns starka bevis för tjänstefelet. Det är en intressant tanke att låta strikt logik och statistik avgöra."

Det var du som ställde upp kravet på ”hög” ursprungssanolikhet.

Vad är det du egentligen vill ha svar på? Modellen fungerar så länge du sätter 0< P(H) < 1.

Sen måste P(H) bestämmas utifrån förutsättningar.

Bra tankar! Det IT systemet med vetenskapsteoriskt korrekt metod i sig bättre kan göra än de flesta människor är att kalkylera och gissa rätt kring vad som fysiskt utspelat sig i verkligheten. IT systemet(och egentligen slutsatsen från vetenskapsteoretiskt korrekt metod) blir som en second opinion.