Citat:
Ursprungligen postat av
nerdnerd
"Loop" var alltså ett nyckelord här, med feedback och så, och då ju iaf jag en rätt så begränsad påverkan på alltet. Det är inte bara A som styr B som styr C, utan det loopar tillbaks till t ex A igen. Det är inte en linjär process, utan ickelinjärt (just pga feedbackloopen), och därmed även kaotiskt (i fysikmening) och oförutsägbart, där en liten skillnad nu kan få en helt avgörande effekt senare.
Absolut. Det man identifierar med är lika kaotiskt. Vad är skillnaden att identifiera med den typen av kaos och någon annan?
Maten du åt igår har färdats genom ett fantastiskt kaos, och är nu del av det du kallar din kropp. Du drar en gräns, kanske vid munnen, kanske senare (efter matsmältningen, vad vet jag), kanske tidigare, och efter den gränsen identifierar du med maten.
Sadhguru har en intressant liknelse. Han menar på att hälften av ditt och mitt lungsystem hänger ute i trädkronorna, eftersom vår andning ger och tar, mellan oss och träden. Du hade inte haft någon kropp överhuvudtaget om du inte haft dina lungor, men detsamma gäller om all växtlighet försvunnit. Det är inte så många som identifierar sig med kontexten, trots att den är lika fundamental som kroppen, om inte mer.
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Kanske att cykla (eller köra bil) är en hyfsat bra metafor? Man har ju bestämt sig innan vart man ska, men likafullt krävs konstant uppmärksamhet för att anpassa sig efter allt som händer. Hela tiden gör man små val som påverkar vad som händer härnäst, och det i sin tur påverkar nästa beslut.
Visst, det är samma givande och tagande med kontexten vad man än pysslar med. Frågan är om vår separation av oss själva har någon verkligheten överhuvudtaget, eller om det bara är en analys som folk väljer att tro på.