Citat:
Ursprungligen postat av
develi
Det vore väl ännu mer underligt om SD uppfattas vara en skottskadad person att inte larma 112 och ambulans?
Även relaterat till återupplivning och de påbörjat HLR först efter 10 min då han anträffas död.
Skadad och skadad.
Det vet vi ju inte.
Och vi vet inte av vem och när han påträffades död.
Jag utgår ändå från att om man ser någon skadad, men vid liv, då ringer man 112.
Omdidirgeringen behöver inte nödvändigtvis bero på att samtalet kommit då, utan det skulle kunna vara så att man inte hittar SD vid platserna i Hjärsta. Men det trolig aär väl att det är så; att samtalet inkm doch sedan åkte man till Folketorp.
Min tanke är att personen knske uppfattade det som att SD redan var avliden, att det inte fanns något att göra. Alternativt hört skott, men inte funnit kroppen. Eller kroppen hängd, men klarar inte att ta ner den själv. Det finns flera olika alternativ. Ansvaret behöver inte nödvändigtvis ligga på att den som var med SD har betett sig underligt...
Men det skulle kunna var en aledning till att man tittar på mord.
Kanske numret till polisen låg framme till hands. SD skulle kanske höra av sig om de var på väg? Det kanske kändes som det enda rimliga, det fanns inget att göra?
Utbildad personal vet att man ska påbörja HLR om det finns minsta hopp, och om du kommer till en plats under oklara omständigheter gör du det ändå om det inte är solklart att personen inte går att återuppliva (kroppen är likstel, pupillerna vida och ljusstela, avsaknad av puls och andning och kall kropp).
I det här fallet kanske polisen påbörjade HLR för att man inte visste när det hade hänt. Man chansar inte, man har inget att förlora.
Och som sagt, kanske man måste försöka få ner SD (eller likande först), för att sedan påbörja HLR. Allt beror på hur många som var först på plats.
Jag ser inte att vi har tillräckliga uppgifter för att kunna säga att personen har agerat felaktigt.