Flat Earth--Jorden är platt

Kan inte du ta reda på det då, du som tror på din idé? Varför ska andra hitta dina argument? Du har ju dessutom skrivit gång på gång att en rund jord är en rimlig orsak till de fenomen vi pratar om. Trots det återvänder du hela tiden till den platta. Varför gör du det?

Hur uppstår denna "begränsning" och vad har "platt yta" med det hela att göra?

Och varför är "begräsningen" inte konsekvent? Vi kan ju utan några som helst problem se större föremål som befinner sig på mycket längre avstånd.
https://t-ec.bstatic.com/images/hotel/max1024x768/261/26148980.jpg

Som synes så ligger nedre delen av solen lägre än vattnet.



Nu anser ju jag att fenomenet är så granskat som något kan bli. Men det bör ju inte hindra dig att granska vidare. Hur hade du tänkt börja?


Så du hade tänkt tillbringa sommaren norr om Köpenhamn för att där sitta och zooma in Turning Torso? Spännande för dig men det har ju redan gjorts massor med gånger. Tror du verkligen du kommer få ett annat utfall?


Rent vetenskapligt är svaret pissenkelt: Du måste visa att din tes är troligare än den nu gällande. Och det gäller inte bara "horisonten" utan hela skiten om att jorden är platt inklusive saker som fungerande kartor, varför saker faller, gyrokompasser, satellittelefoner osv...

Enkelt uttryckt så är du helt kokt tills du visar upp en alternativ modell som är mer trolig än den gällande.

Solen befinner väl sig ganska långt ovan horisonten, eller hur?

Inte när den går ner. Har du aldrig sett en solnedgång?

Har du aldrig sett att solen går upp ovanför horisonten i öst och ner under den i väst (ungefär, beroende på var du är och när på året).

Har du verkligen aldrig märkt det? Sitter du i en grotta och försöker reda ut om jorden är platt eller en sfär?

Har du aldrig hört talas om solnedgång eller soluppgång ens?

Varför spelar du dum?

Solen är långt borta från jorden, och även ibland bakom/nedanför horisonten.

Nej stora delar av dygnet befinner den sig under horisonten.

Jag förstår att den går ner vid horisonten. Självklart gör den det. Vart skulle den annars gå ner? Horisonten är en linje dragen mellan mark och himmel - allt som rör sig på himlen skulle givetvis också försvinna vid horisonten.

Och du skriver att vi inte kan se längre bort än horisonten. Alltså är solen enligt dig, fem kilometer bort om vi är två meter över marken.

Går vi upp i en byggnad så är solen längre bort enligt din logik.
Och allt som går ner bakom horisonten är fem kilometer bort?

Läs vad du skriver.

Varför jämför du mark med himmel när du ska försöka avgöra hur långt vi ska kunna se ett objekt?

Tänk på vad du skriver.

Var har jag jämfört mark med himmel?

Du skriver att horisonten är det vi inte kan se bortom, och horisonten är ungefär fem kilometer bort för en människa.

Du skriver att vi inte kan se bortom horisonten. Det betyder då att solen som när den går upp eller ner som då är vid horisonten inte kan vara längre bort än dessa fem kilometer. För då skulle vi inte se den eftersom horisonten enligt dig är gränsen för hur långt vi kan se.

Fast nu snurrar du till det rejält. Jag ber dig att läsa vad du skriver. Du är en paradox utan jämförelse.

Så snälla, läs vad du skriver. Jag ber dig. Då inser du att du trasslat in dig mer rejält än vad någon plattjordare hittills gjort i tråden.

Allt man kan se försvinna under horisonten är fem kilometer bort... Du har inte funderat på att mäta upp det och på så sätt falsifiera en hel del av de evidens som i dag finns om jordens form?

I min värld är horisonten en barriär som vi ej ser bortom, den kan vara 5 km bort, den kan vara 500 km bort, allt beror på din höjd över marken och hur mycket mark, hur mycket avstånd, som får plats mellan dig och din horisont. Ditt perspektiv avgör.

Jag undrar återigen varför du försöker säga att begränsingen för vad vi kan se ovan oss skulle vara densamma som vad vi kan se längst med marken? Vet du något som inte jag vet om hur den här kurvlösa begränsningen borde yttra sig?