Avla med en medelmåtta pga bråttom

Det är väl både och. Högre intelligens är en skyddsfaktor mot depression, men intelligenta människor är i betydligt högre omfattning deprimerade. Som någon annan skribent tidigare skrev finns det också en risk att en intelligent person har vissa psykiska defekter.

Ser du inte paradoxen i ditt resonemang?

On-topic. Har du bokat tid hos någon klinik?

Sant. Jag har själv tidigt i livet haft det väldigt svårt pga utanförskap baserat på att jag redan vid skolstarten befann mig på en annan nivå. Detta trots att jag även låg efter i skolarbetet från början vilket resulterade i en svårare stress skapad av skolan. Men jag kan definitivt se fördelarna med att vara intelligent och anpassad mer efter intressen än sociala situationer. Pandemin påverkar exempelvis inte mig alls istället presterar jag bra i studier osv, är välmående och i balans medan jag förstår att människor överallt i samhället lider av att de blivit begränsade. Upplever att det överdramatiseras gällande unga då vi alltid levt i mindre grupper än idag och antingen är barn och ungdomar särskilt dåligt rustade i det moderna samhället, eller så beror den psykiska ohälsan på andra omständigheter som förstärks i pandemin. Äldres situation är mycket sämre överlag och även deras sociala nätverk.

Jag skriver inte särskilt motiverat då jag varken får lön eller betyg och kortfattat kan sammandra det med att jag inte ämnar att göra gratisarbete ens på ett forum trots att jag är kvinna och då redan gjort antalet timmar oavlönat i mitt liv. Kalla det bristande intelligens om ni vill, mig kvittydet så länge ni inte betalar mig för att gå in på djupet och sammanställa ämnen.

Nej. Jag kommer inte att göra det inom det närmaste heller. Jag är inte den som förhastar mig och har nått en ålder då jag lika gärna kan vänta på att bli fyrtio och istället engagera mig i höga betyg först. Jag vet väldigt tydligt hur jag vill att det ska se ut om jag får barn och hur eventuella barns förutsättningar ska vara.

Du får det att låta som att de flesta har haft en fantastisk barndom och skolgång.

Ingen på Flashback får lön eller betyg för att skriva. Det sista tänker jag inte ens kommentera eftersom löneskillnaden mellan män och kvinnor beror på att kvinnan själv väljer att stanna hem med barn, snarare än att antingen i val av partner eller genom kommunikation kräva att mannen tar ansvar genom att dela på föräldraledigheten och vabba, eller kompensera kvinnan ekonomiskt för utebliven inkomst.

Ytterligare ett exempel på hur illa det blivit med Feminism.

Män och Kvinnor driver ifrån varandra och Kvinnor tror de kan skaffa barn när som helst i livet för några vänsterextrema säger det.

Enda som är förbluffande är hur många kvinnor som går på något så korkat från början.

Säger rätt mycket om de båda könen.

Eftersom kvinnor har en begränsad tid att skaffa barn på så är det förståeligt att man väljer att skaffa dem med någon som inte är Mr Right - alternativet är att gå barnlös. Män kan gå vidare och söka tills de hittar Den Rätta, men kvinnor kan inte det vid en viss ålder.
Vad det gäller genetik så kan man ändå aldrig veta vem barnet kommer att brås på - det kan vara en mer eller mindre avlägsen släkting. Har man tur får barnet bägge föräldrarnas samlade positiva gener, har man otur blir det tvärtom.

Detta förvånar mig faktiskt. Jag har träffat på många - eller OK åtminstone "flera" - i övrigt intelligenta och allmänbildade kvinnor, som har trott att man kan bli med barn så länge som man har mens. Det stämmer naturligtvis inte; tvärtom så har en kvinna när hon får sin sista mens - vilket i Sverige i genomsnitt händer vid 51 års ålder - varit ofruktsam i 10 år. De man ser i tidningarna typ skådespelerskor, sångerskor, dansöser och modeller som får barn så sent som mellan 45-50, har nästan alltid använt donerade ägg. D.v.s. barnet blir inte deras eget. Men de berättar inte det, såklart.

varför då? planerar du inte att uppfostra barnet ensam?



Kallas för dunning-kruger efekt.



Vart har jag utgåt ifrån att jag är smartare än dig? och vad har det med nått att göra?



Du får gärna vara den inteligentare av oss om du vill, du har fortfarande fel om du anser att det är bättre att uppfostra och ta hand om ett barn ensam. iafall för barnet.


du menar skillnader för barn som uppfostras och lever med 1 förälder kontra 2, du vet vad IVF är väll?


jag ahr inte kommit med något resultat, studien tog inte hänsyn till om det var "ensama" föräldrar pga av skillmässa/separation eller dödsfall, eller annan anledning. det visade sig att att socioekonomisk nivå eller psykisk sjukdom hos föräldrarna inte påverkade den förhöjda risken för tex självmord, psykisk sjukdom etc hos 1-förälder barn kontra 2-förälder barn.

men du tror att att par som uppfostrar ett IVF barn tillsammans får lika framgångsrika förutsättningar som ensamstående som uppfostrar ett ivf barn?


Behövs inte, livsvilkor påverkar inte den relativa skillinaden i risker barn i mellan (utifrån sociekonomisk tatus, psykisk ohälsa i familjen osv). inte heller finns det någon forskning som motbevisar det.

du kanske borde läsa lite om det, mammor som vill skaffa barn själva har bara varit tillåtet i sverige i 5 år. det finns goda skäl till att det var så. konsekvenserna kommer vi ju givetvis se längre fram.

Du ska nog inte skaffa barn. Du vill helst inte ha men känner att du "måste". Får ju hoppas på att karln din är smartare än dom 3 egenskaperna du nämnde att du gillade hos honom...

Så det är ett problem enligt dig att kvinnor får välja själva när de vill få barn?

Du skriver på ett typiskt manligt sätt, även om du säger att du är kvinna. Jag är en kvinna som är likadan - men de (vi?) är VÄLDIGT sällsynta.
Om du är en kille som trollar så borde du skämmas.

Om du är en pragmatisk kvinna så är läget så här: Den perfekte mannen finns inte. Vill du ha en alfa-man så är problemet att såna män vill ha kvinnor som ser ut som modeller vilket du erkänner att du inte gör: Såna män ersätter ofta också frugan när hon blir runt 45 och kan vara skitstövlar när man lär känna dem ordentligt. Vill du vara gift med en man som gillar dig bara för ditt utseende och klädstil, så länge du är ung och snygg? Chansen att du hittar någon som möter dina kriterier i nuläget är väldigt små om du inte gör det hela till ett heltidsjobb. Till synes medelmåttiga män är vinnare i det långa loppet. Du slipper gå igenom en skilsmässa och kan vara dig själv, i stället för att hela tiden försöka leva upp till alfa-mannens förväntningar på att du har en "lagom" karriär, är en gudinna i sängen och gärna även köket - samtidigt som du ser ut som en modell 24 timmar om dygnet.

Du får rätta munnen efter matsäcken helt enkelt. När du väl fått barnen så kommer älska dem även om de inte är lika snygga eller smarta som du hade önskat.

Det är bara att tuta och köra i det här läget. Kan du skratta och ha kul med din nuvarande... och du har respekt för honom som man --- så duger det.

Tro mig - jag fattade inte det här när jag var i din ålder och nu har jag missat båten.

Nej när det gäller mig är det något annat som stört min utveckling nämligen....
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bluffsyndromet
Dvs när kompetenta individer ser sin egen okunskap och oförmåga istället för faktiska kompetens.

Återigen så har du inte heller underlag på att vv-barn verkligen utvecklas optimalt. Det jag baserar mina tvivel på är allt från anknytningsteorier till faktiska kunskaper kring hur hjärnan utvecklas till en välmående individ baserat på omsorgen den får sedan tidig ålder. Det är även det som får mig att inse varför jag även har bättre förutsättningar än föräldrar som tror att det är ett arbetschema att vara förälder. Sedan kan du prata hur mycket du vill. Jag fokuserar på hjärnans utveckling och jag garanterar dig att de kunskaperna kommer man väldigt långt på. Det du missar är att det inte är den avsaknaden av en förälder (pappan) som avgör utan mödrarnas socioekonomiska hälsa och psykiska välbefinnande.

Du snackar skit. Vi kan ta en grupp som uttalat sägs ha den frånvarande fadern som röd tråd. Unga yrkeskriminella män av somaliskt ursprung. Nu är det människor som "ser" det ur samma glasögon som du ser. Titta gärna även på våldskalibern och den grövre brottslighet som berörs och jämför med etniskt svenska unga kriminella och deras brottslighet. Sedan så går du ytterligare ett steg och (använd den där matematik kursen och gärna en eller två andra) ser på mödrarna ur de bägge grupperna och jämför somaliska, ensamstående mödrar mot svenska ensamstående mödrar. Du lär upptäcka att även om svenska kvinnor också kan ha större barnfamiljer föreligger en rad skillnader gällande bakgrunder, svårigheter i vardagen osv. Det forskas inte och jämförs inte på allt, ibland av väldigt vettiga orsaker.

Sedan går du vidare till de kvinnor som väljer insemination. I Sverige ska de bland annat vara självförsörjande. De undersöks och kontrolleras osv. Kvinnor som åker utomlands har ofta även de starkare sociala nätverk mm. Karriärer och bättre ekonomiska förhållanden.

Du behöver inte stava värre än min autokorrekt i något försök till att provocera en reaktion som jag inte har eftersom jag struntar fullständigt i om folk behärskar språket i text då dyslexi kan förekomma, snabbare texter produceras, osv och man absolut inte behöver vara särskilt obegåvad eller ointelligent för att slarva eller inte lagt mycket energi på den biten. Intelligens innebär att tänka självständigt och lösa problem som analysera och upptäcka mönster enligt mig.

Du hittar på argument och kan forska själv i saken om du inte tror på att socioekonomiska faktorer påverkar. Det är självklart svårare för kvinnor med trauman som uppfostrar flera barn ensam under fattigdom i ett samhälle de inte lyckas ta sig in i eller finns en plats, än vad det är för högutbildade akademiker med ordnad ekonomi och goda sociala nätverk. Att påstå att det inte stämmer är inte bara fel utan otroligt ignorant. Utöver det finns det kvinnor och har alltid funnits som klarat mycket helt på egen hand. Jag tror de flesta av oss mött på ett par kvinnor som nästintill skulle kunna bära cape när myser till vad de klarat av för motgångar i livet.

Nej. Jag skulle kunna ta upp någon bok framför mig och bara skriva av ur någon sida. Jag läser exempelvis: Osynliga kvinnor.

Kvinnor försöker kräva mycket. En gång i tiden tänkte jag väldigt annorlunda. Sedan fick jag erfarenheter och större perspektiv.