Citat:
Ursprungligen postat av
StudebakerHog666
Jag tycker inte att hon verkar vara direkt skojfrisk, så det var nog en omedveten lustighet. Hon har lite att lära av dej
Jag slås av att varken SD:s pappa eller hans mamma verkar tycka att HD är någon svärföräldersdröm:
"Margareta tillfrågas om hur hon upplevde Stefans och Hannas relation.
Margareta tycker att de verkar ha en bra relation, men att de är olika. Margareta säger att
Stefan är så stark. Han orkar med mycket. Han är vaken på nätterna och har nog aldrig sovit
mer än sex timmar. Han har ett litet sömnbehov. Margareta beskriver att Hanna är vek. Stefan
har fått stå ut med mycket. Hanna är nog lite curlad och har inte behövt stå ut med så mycket,
men Margareta vet att hon är tuff på sitt vis när det gäller fysiska utmaningar och sådär.
Hanna gick in väggen, trots att hon inte jobbat så mycket. Stefan har jobbat mycket plus
renoverat huset och tagit hand om barnen och så. Hanna är inte alls stark som person.
Margareta kan inte säga något negativt om henne. Hon är rak och säger vad hon tycker om
saker ifall de tycker olika. Margareta tycker att Stefan är fin pappa och gör saker med sina barn. Han är följsam mot Hanna och barnen, precis som mot sin storebror. Margareta har inte hört Hanna och Stefan bråka. Stefan har fått ta mycket ansvar för barnen, det är han som fixar det mesta." (148/7)
Jaman, vad är det som gör att man inte gillar den beskrivningen hon gör här?
Hon berömmer hela tiden Stefan, han är så duktig. Och stark. Och orkar mycket. Och jobbar hårt, renoverar, tar hand om barnen, fin pappa, följsam, plus, plus allt vad han har gjort samtidigt som har tagit hand om det mesta medan H*anna är vek, å nej hon kan inget ont säga om H*anna men hon är vek och curlad och bivit utbränd fast hon inget har gjort, hon kan visst säga ifrån, H'anna har inte jobbat så mycket...
Ja, vad är det man hör.
Hanna är lat och sjåpig, medan Stefan har fått ta hand om allt, både barn, jobb och renoveringar. H*anna kan näbba emot?
Gillar inte heller hur hon jämför SD med sin storebror, vilket kan upplevas som att hon favoriserar och jämför. I den här situationen, förhöret är detta en helt onödig jämförelse, som sätter fingret på hur det varit där hemma, liksom det som yngste sonen berättar.
Man skulle kunna ha lagt upp det helt annorlunda, även om mamman kanske upplever det hela på det viset.
Och vad tänker man?
Hur har mamman fått veta hur de har det där hemma?
Kan det vara SD som berättat "sin version" av hur fantastisk han är?
Minns Lenas ord där Lena beskriver att pappan inte tyckt att SDs hus dög, och det var därför SD renoverade som en galning (något åt det hållet) för att visa pappan att han kunde.
I den familjen känns prestation som det viktigaste och att vara älskad för den man är verkar svårt.