Avla med en medelmåtta pga bråttom

Jag orkar inte plöja nätet för att länka men det fanns fler studier som påvisar samma resultat.

Du inser inte att vi som är villiga att betala för att få barn, är äldre och tänker igenom barnsaken mycket noggrant har andra förutsättningar till barn. Utöver det så haverar den psykiska hälsan hos barn så numera borde väl inte människor som är två, heller skaffa barn efter ditt eget resonemang. Den psykiska ohälsan ökar markant. Men det är ju så himla positivt att barn inte längre får ha ett hem utan skickas runt mellan föräldrar som är som de själva uppger: Mamma/Pappa vv. Bättre med en heltidsförälder än två deltidsföräldrar.


Förklara gärna varför deltidsföräldrar är bättre än heltidsföräldrar. Varför det är tryggare att flytta mellan två hem än att ha ett stadigt. Länka statistiken på de barnens mående. Nej just det, finns inte sådana undersökningar eftersom det funkar för föräldrarna.

Det gör den inte alls. De studier som har gjorts har varit biased. De som har gjort dem har själva haft donatorbarn och varit partiska. Man har inte intervjuat barnen själva, eller opartiska personer som deras nannies eller lärare, utan det är de sociala föräldrarna som har fått skatta hur bra barnen mår, och sådant. Helt galet - inte värt att se som forskning överhuvudtaget.

Det stämmer att ni är en annan sort än WT-morsorna som har tidig sexdebut, och får barn hit och dit. Men det betyder inte nödvändigtvis att barnen får det bättre hos er. I er grupp finns det ofta motsatta problem i stället. D.v.s. - WT-mammorna är för gränslösa, går in och ut ur förhållanden för fort och utan urskiljning. Medan ni ofta har svårt att få kontakt med människor, lever isolerat, är alltför hämmade eller har helt orealistiska krav på hur era barns far ska vara. Samt på hur ert barn ska bli, vad det ska prestera o.s.v..

Barnet ska bara vara till för er skull, det ska ersätta alla andra relationer ni inte lyckats få till - partner, älskare, vänner... Det kan också vara så att ni inte vill dela föräldraskapet med någon, för att ni vill ha fullständig kontroll över barnet - ingen annan ska ha insyn i hur ni uppfostrar det.

Dessutom blir donatorbarn till ensamma mammor ofta endabarn också. Även det en stor nackdel i barndomen och hela livet. T.o.m. något så när jämnåriga halvsyskon är bättre än inga syskon alls. (Men bäst är naturligtis alltid en kärnfamilj med flera barn, gärna av båda könen.)

Jo, de citerade några , och det finns några till som citerade den du länkade.

enklast är att google "rubriken" + studies , sen kolla i träfflistan där det står "citasions på träffen", enkelt sätt att hitta fler.



ja, men 1 förälder som tjänar som 2 och inte kan dela ansvaret på 2 är en tuff ekvation. du behöver mao "jobba" 4 gånger så hårt, inte dubbelt så hårt. skälet att barn med bara 1 närvarande biologisk förälder är en (statistisk) katastrof i jmf med 2 bilogiska närvarande föräldrar kvarstår.

du gör även felet att du jämf äpplen med päron, tror du inte att ditt barn får bättre förutsättningar om du har en partner, må så bara vara en snäll som drömmer om barn och familj, även om "hen" bara jobbar 50%-75% inom vården.... dvs lägre på den sociekonomiska skalan än du? det är ju den korrekta jämförelsen, du ska göra, jag kan ju kosta på mig att utgå ifrån generell statestik, iochmed att den är generell.




nej det är inte mitt resonemang, lika lite som mitt resonemang är att man kan lika gärna sätta ut barnet i skogen , så en vargflock får ta hand om den. Vi pratar om bra förutsättningar, inte någon låtsas världen där saker bara kan bli på det sättet man föreställer sig/önskar.



mm, vilka tror du står för lejonparten av den ökningen? barn och ungdomar med 2 biologiska föräldrar, eller de med 1 närvarande och varannan vecka skilda föräldrar....

nej, det är inte bättre med 1 "heltidsförälder", barn mår bäst av 2 "heltidsföräldrar" utifrån enkel sannolikhetslära och emperi.



Definera deltids resp heltidsföräldrar, jag kan säga med säkerhet att i det ögonblicket man blir förälder så är det heltid oavsett om man är 1 eller 2.



jämför du ensamstående insiminerade föräldrar och ensamstående skillsmässoföräldrar?
Jag kan ge dig att det är lika illa, eller har du något substansielt som påvisar skillnaden?


gällande vad? om du hittar på egne begrepp så behöver du definera dem, jag har gjort antagande bara om vad du menar, så du får gärna förtydliga.

men att uppleva en skillsmässa för barn i åldern 5-16 ger "psykisk ohälso" problematik (nedstämdhet, ångest, utåtagerande , depresion mm) i ungefär 30% av fallen inom 0-2 år efter föräldrarnas uppbrott. ur minnet här, jag arkiverar inte alla studier jag läser....

så visst finns det andra öka sannolikheten för att sabba för sina barn på än att vara 2 föräldrar vid födseln .

Nej de blir inte ensambarn generellt. Du hittar på saker precis som människor gör när de inte kan komma så långt mot mina nya argument ni inte mött tidigare och därför inte kan besvara med andras motargument ni hört sedan tidigare.

Faktum är att du inte uppdaterat utan pratar om studier från exempelvis USA som beskriver 70-, 80-talet och många gånger afroamerikaner med ensamstående mödrar och liknande ur socioekonomiskt utsatta grupper. Sverige 2021 saknar de familjekonstellationer du vill framföra som bättre. Tiderna förändras. Uppdatera argumenten och kom gärna istället med egna. Precis som jag gör.

Jo om det är en ensam kvinna som gör det. Inte nödvändigtvis om det är ett par (olikkönade eller samkönade) - de brukar skaffa minst två, som de flesta andra. Men man orkar inte med mer än ett barn som 100 procent ensamstående mamma. Jag kan tänka mig, att en donatormamma TROR att hon ska orka med två eller tre - men när hon har fått det första, och ser hur jobbigt det är, så brukar det sluta där.

DU har bevisbördan, om du vill påstå att kvinnor som inseminerar (eller använder ED) vanligen skaffar flera barn. Det är ju du som försvarar verksamheten. Skulle jag fått bestämma, så hade det varit förbjudet att skapa barn med donerade könsceller överhuvudtaget (ja även för heterosexuella par faktiskt).

Fast vissa saker ändras aldrig. Det går aldrig att ersätta ett barn som har saknat antingen mamma eller pappa under uppväxten. Det kan aldrig bli helt bra. Det hör till livets villkor att det måste bli så för en del, för att mamma dör vid en förlossning eller av bröstcancer, eller pappa rymmer med en yngre stjärna eller kör ihjäl sig på motorcykel. Men att medvetet skapa de problemen, är djupt omoraliskt.

på 70 och 80 talet var det färre av den varan, att fler mår sämre idag hänger givetvis ihop med att det finns "fler" av det som identiferades som dåligt för barn idag, i synnerhet i det egalitära och industrialiserade väst, jag tycker heller inte att du ska vara rädd för studier och emperin, i specefika fall så har du ju allt från Barak Obama , tupac shakur och jeff bezos som exempel på "suboptimala" förutsättningar som det endå gick skapligt för, att du inte "tycker om något" på ett känslomässigt plan betyder inte att du på ett rationellt plan ska ignorera det, i synnerhet inte om du vill undvika att fucka up ditt framtida barn, och det kan vara svårt när man är 1 ensam förälder, tanken är ju att vi som trasiga och dysfunktionella individer, inte sällan konsekvenser av våra egna föräldrars misstag och problem, som ett par får ihop det till en någorlunda fungerande individ som kan ta hand om och uppfostra ett barn.....



uhm... du vet att diffen mellan "poverty rate" i usa och sverige enligt amerikansk defintion för poverty är likvärdig? ca 10% resp 12%

Jag uppdaterar mina argument när forskning och emperi "updaterar" sina resultat. Vad du känner och tror eller vilka slutsattser du vågar dra ur obefintligt underlag förändrar ju inte det, eller resultatet nämvärt...

bra sagt

Du har dvs inte argument eftersom du själv inte kan komma med underlag på att barn komma ur IVF skulle må sämre än andra barn. Exakt. Du hittar alltså på slutsatser baserat på att du vill att det ska vara på ett visst vis.

Jag försvarar inte någon verksamhet, jag motsätter era påhittade argument om att barn som kommit till genom insemination mår sämre än andra barn.

Jag behöver inte bevisa något alls eftersom det faktiskt är ni båda som sitter och hittar på en massa saker baserat på att ni helt saknar kunskaper kring insemination och de familjer som blivit till så. Faktum är att jag inte ens bryr mig om att läsa era inlägg mer än skumma någon kommentar. För så lite innehåll anser jag er ha att allt ni säger, kvittar eftersom ni inte presenterat minsta bevis. Kollade ni skulle ni exempelvis läsa att barn i tidigare ålder uppvisade mer problem än andra barn men senare istället mindre. Människor som gör IVF är som regel mer motiverade i att vara ansvarstagande föräldrar och även förberedda på att möta barnens problem medvetna om att sådana kan komma till följd av att de blivit till under andra förutsättningar. Barnen kan därmed tänkas ha bättre skyddsnät för att förhindra uppkomsten av ohälsa.

Varförskulle jag påstå att ivf barn klarar sig bättre eller sämre. Enstaka studier som omfattar nått 20-200 barn.


Jag kan bara konstatera det som är statistiskt säkerställt och kulturellt oberonde, 1 närvarande biologisk förälder är katastrof i jmf med 2 närvarande föräldrar, igenom hela barnets liv, i princip oberoende av objektiv mätpunkt, kriminalitet, psykisk hälsa, utbildning, inkomst mm