Citat:
Ursprungligen postat av
Rick.Blaine
Nu har jag inte läst igenom samtliga inlägg, så sannolikheten är relativt stor att andra skribenter redan problematiserat Regulus resonemang.
Det finns något intellektuellt ohederligt (eller kanske onyanserat är ett bättre ord?) med att likställa Jomshofs uttalande som strikt islamofobiskt. Nu förutsätter jag att de flesta logiskt tänkande individer förstår att muslimer inte är en homogen grupp, och att religionen inte är oföränderlig utan tolkas olika beroende på tid, plats och dess utövare. Jomshofs citat är visserligen svepande och saknar helt substans, men är knappast islamofobiskt då han kritiserar islam snarare än muslimer: "islam är en avskyvärd religion", detta oavsett om han har en politisk agenda eller ej. Citatet är inte riktat mot muslimer utan islam, och tycks inte ha uppviglande syfte. Regulus tycks snarare hänvisa till sin egen värdegrund och den utbredda kränkthetskulturen i samhället; vetskapen om att sekulära muslimer kan bli kränkta av generaliserande uttalandet ska därmed reglera yttrandefriheten, samt lagrum - vilka kan tolkas helt godtyckligt - som ska kunna straffa människor oavsett position i samhället eller avsikt med uttalanden, där konsekvenserna kan bli att människor helt utan plattform eller kunskap, som av rädsla för det främmande; islam, där man genom uttalande på sociala plattformar, ska frysas ut för att statuera ett exempel och visa vilka som tillhör de toleranta och moraliskt bättre.
Nej, att undvika religös och etnisk hets är inte i första hand en värdegrundsfråga för mig. Jag har mina uppfattningar om vad som är moraliskt och etiskt, men jag tillhör inte dem som tror att man kan ändra på verkligheten genom politiskt beslutade normer och värdegrunder. Det är en postmodernistisk tes som saknar empiriskt stöd. Människor påverkas av rationella argument och incitament, inte av värdegrunder. Case in point: Sovjetunionen. Där hade man värdegrunder så man kunde gödsla med dem, men människorna och samhället blev inte bättre av det.
Mitt rationella argument för att undvika hets mot minoriteter är att det leder till en ond cirkel av polarisering. Hets föder hets och misstro föder misstro. Vi har sett resultatet i många länder. Man behöver inte gå till extremfall som Bosnien eller Rwanda. Det räcker med att titta på Belgien, ett land som alltid fungerat dåligt på grund av motsättningarna mellan flamländare och valloner.
Så länge det var små minoriteter som det hetsades mot (romer, resande och samer) var det ett etiskt och moraliskt problem, men inte ett systemhotande problem. Idag har vi över 800 000 muslimer i Sverige. Om vi låter islamofober och främlingsfientliga hetsa fritt mot våra muslimer kan det sluta riktigt illa. Vi sitter på en dynamitlåda och då ska vi inte leka med tändstickorna.
Citat:
Ursprungligen postat av
Rick.Blaine
Problemet med islamofobi är att det inte finns en exakt definition, och personer med en viss politisk (läs: islamistisk) åskådning använder begreppet för att tysta intellektuella kritiker. Regulus jämförde tidigare i tråden islamofobi med antisemitism, men glömde i all sin hast att tolkningen av respektive begrepp skiljer sig utifrån ideologi, samt individens bakgrund och tillhörighet. Göran Rosenberg problematiserade - i Uppdrag Granskning - den utbredda antisemitismen och hur det skiljer sig beroende på vem och vilka som tolkar ett yttrande eller bildlig framställning, men programmet visade också att Rosenberg var mer förlåtande mot människor som delade hans ideologiska perspektiv och grupptillhörighet; vänsterns antisemitism var mer OK än högerns, vilket socialpsykologisk forskning visat sedan 60-talet. Vad som sägs är inte av lika stor betydelse som vem som säger det (eller gruppen), och vilka förutfattade meningar vi har om sagd person (eller grupp). Ett annat exempel är den amerikanska vänsterskribenten Ezra Klein som i en krönika fördömde Charles Murray för rasism; Murray diskuterade IQ och ras (utifrån hans bok The Bell Curve) i Sam Harris podd Making sense. Klein ursäktade dock Harris - trots att Harris delade Murrays övertygelse om att etniska skillnader beträffande IQ faktiskt finns - som han menade inte alls var en rasist (till skillnad från Murray), utan undermedvetet önskade bli en martyr, vilket är orsaken till att han bjöd in Murray från första början. (Den egentliga orsaken är, gissningsvis, Kleins och Harris förenade judiska ursprung vilket är anledningen till att han tog Harris parti). Ett annat exempel är Luai Ahmed som onyanserat kritiserar islam utifrån egna erfarenheter i sitt hemland, men istället stämplas som islamofob, snarare än onyanserad, vilket han är. Jag menar att den godtyckligheten för vem eller vilka som utmålas med olika stigmatiserande epitet, samtidigt som vissa helt går fria är orättvist och djupt problematiskt.
Du har säkert en poäng i att det är lättare att se fel hos folk som man ogillar än hos sina vänner. Detta sagt, så ser jag inga som helst problem i att definiera vare sig antisemitism eller islamofobi. Det betyder hat och hets mot judar respektive muslimer. Sedan är det alltid en gränsdragningsfråga vad som är hat och hets och hur allvarligt det är. En varningslampa är när folk gör stereotypa uttalanden som drabbar en hel grupp, som Jomshof gjorde när han kallade islam för en avskyvärd religion.
Citat:
Ursprungligen postat av
Rick.Blaine
(Någon anmärkte på huruvida islamofobi alls är ett användbart begrepp eller ej då ordet anspelar på fobi, rädsla. Rädsla psykologisk mekanism vilken kan leda till aggression, så begreppet har viss förankring).
Fast det där är ett skenargument som redan behandlats i tråden. Ordet islamofobi har inget med fobier att göra. Det har funnits i mer än 100 år och betyder hat och hets mot muslimer, inget annat.