Meningen med livet - samlingstråd

Ja det beror på hur man ser på saken. Men vi är hur som helst en oseparerbar del av naturen.

Och här tror jag att du också sätter fingret på något jag misstänker: Att människan aldrig fysiskt kommer att kunna lämna solsystemet.

Man har ju redan funnit att DNA bryts ned under rymdfärder och min hypotes är att vi aldrig kommer att lösa det problemet, utan får utforska universum med andra hjälpmedel än oss själva.

Star Trek är nog en utopi gällande den saken.

Så om vår planet har besök utifrån så är det knappast "urinvånare" från den besökande civilisationen det handlar om, utan någon form av medhjälpare som denna civilisation tagit fram.

Det där är ganska autistiska tolkningar av vad jag skrev. Men ok, även ett ev kommande totalt kärnvapenkrig är ju bara naturens gång och alldeles alldeles helt normalt.

Ja faktiskt. Helst inte naturligtvis, men som intelligent livsform är vi nog just nu i ett skede som skiljer agnarna från vetet i universum.

Det är helt i sin ordning och till skillnad från dig är jag inte ironisk.

Nu är du autistisk igen. Men visst, kärnreaktioner är väldigt naturliga. Beskrivs ju av fysik som är en naturvetenskap. Är det bara det du försöker säga så är det banalt, imho, och har ju inget att göra med vad som menas med att höja sig över naturen.

Hur vet du att det hade varit något dåligt om du hade dött av blindtarmsinflammation vid 17? Du vet ju inte hur du kommer att dö. Du kan dö av att cancer äter upp dina inälvor, som den gjorde på min morfar. Han kunde inte skita den sista tiden, för tumören blockerade hans tarmar, så han hade ett rör inkört i röven för att åtminstone släppa igenom gaser. Vid ett tillfälle ramlade han ur sängen och låg där halvnaken tills mormor kom för att besöka honom. Han var en av de snällaste människor som jag någonsin har känt. Han gav bort en av sina bilar till en granne utan vidare och en annan till mig. Han var alltid snäll och generös. Mamma blev aldrig någonsin agad, fast hon var barn på 1940- och -50-talen.

Du kan också sluta som en gammal polares far, som är kollega till dig. Han undervisade i fysik vid Chalmers men är nu döende i ALS och kan inte tala utan måste skriva på mobilen för att kommunicera. Eller som Linné som var så dement att han vid sin död inte kunde namnet på en enda växt, fast han hade namngett tusentals.

Eller så kan du bli lemlästad i en trafikolycka och ligga i åratal som ett kolli innan du avlider. Samma sak om du utsätts för ett grovt våldsbrott.

Och hursomhelst så kommer du ju att dö oavsett. Sjukvården kan bara ge dig uppskov med döden.

Provar igen:

Jag hävdar att den pågående utvecklingen för mänskligheten och dess roll på vår planet, med bland annat teknologiska landvinningar och riskerna med dem, med stor sannolikhet ingår som en naturlig del av hur intelligenta livsformer sållas fram i universum, oavsett om det går åt skogen eller inte.

I vårt fall är det ännu väldigt oklart hur långt vi kommer nå innan eventuell undergång.

Så jag menar inte att kärnvapnens naturlighet bara ligger i kärnreaktionerna, utan i hur dessa upptäcks och hanteras av en planets intelligentaste liv – i det här fallet mänskligheten på planeten Jorden.

Man kan inte höja sig över naturen annat än att ha bättre moral än vad den har, men det har man ju inte om man avsiktligt blir förälder, predikar optimism osv.

Sådana som den där personen du skriver till vill inte höra några obehagliga sanningar. Han är vad jag kallar en pisshumanist, något i stil med den där s.k. kostchefen i Gislaved som nekade gamlingar att dricka läsk med den hycklande motivationen att det inte var nyttigt för dem.

Eftersom du är en materialist så borde du tycka att allt som människan gör eller inte gör är naturligt.
Varför? För att enligt materialister är vi bara klumpar av död materia.
Vi borde överhuvudtaget inte kunna göra något.
T.ex. en sten kan inte göra något som höjer sig över naturen. Precis som stenar är vi inget annat än död materia.

Om du säger att vi kan höja oss över naturen så erkänner du att vi är något mer än bara materia.

WTF #689​: Diversity is Dumb

Förutom att Inmendham gör bra videor om pessimism och efilism så kan man ofta hitta guldkorn i kommentarsfälten. I femte kommentaren uppifrån skriver en person som kallar sig AaB: "Thank you. I have felt this way since I was 5. I had a 'friend' who lost his penis at 18 due to cancer WHILE he was still a virgin. I tried to comfort him and offer support as I know that men probably value their penis a lot. He was looking for sympathy and someone to blame and I carefully said his parents were at fault and he shouted at me. Maybe I was insensitive but people lack self-awareness."

Här har vi dels det absolut ohyggliga och vidriga med tillvaron exemplifierat med att den s.k. vännen vid bara 18 års ålder fick cancer i sin penis och måste amputera den, innan han ens hade haft sex med en annan person. Fullständigt ohyggligt och kan inte gottgöras på något sätt. Livet är förstört när det knappast har börjat.

Samtidigt levde vännen med sina livslögner och kunde inte förmå sig till att ge 'AaB' rätt i att om skulden låg hos någon så var det hos föräldrarna, som hade fött honom till denna skitvärld. Man kan möjligen frånta dem skulden, eftersom det inte finns fri vilja och de således var determinerade till att knulla för att få barn, men om de inte hade gjort detta, så hade "vännens" lidande med den amputerade penisen inte existerat. "...but people lack self-awareness."

Och observera i vilken grad optimisterna ljuger. Här har vi ytterligare en person som innan förskolan hade insett att livet är meningslöst, vilket jag antar att alla med normal intelligens gör. Men optimisterna ljuger livet ut. De skäms inte för att spy upp detta vidriga nonsens när de är 40-50-60-70-80 år gamla!

Folk förlorar sina könsorgan, bröst, tungor, ögon osv i den vidriga sjukdomen cancer. De överlever men skändligt stympade. Senare kanske de dör i ett återfall. Oskyldiga och värnlösa människor dör en ohygglig död som offer för vålds- och sexualbrott. Ebba Åkerlund blev mosad av en lastbil när hon var 11. Wilma Andersson blev styckmördad när hon var 17. Och i fallen med dessa flickor kommer ytterligare en vidrig komponent, nämligen att brotten ifråga inte ens hade kunnat ske, om det inte hade varit för den svenska invandringspolitiken, som bygger just på det grövsta optimistiska hyckleri på flera nivåer. Asen som begick dessa dåd befann sig överhuvudtaget bara i Sverige p.g.a. hycklande politiker och journalister, idioter till väljare och, i fallet med Akilov, inkompetenta tjänstemän, för han skulle ha utvisats innan detta ens skedde, och Wilma hade inte ens gått till en irakier om inte optimistiska pisshumanister hade låtsats att "kulturen" där han kommer ifrån är lika bra som den västerländska.

Det är inget sammanhang i det han skriver. Allt handlar om att förneka det brutala och uppenbara faktum att livet är en ständig strävan, fylld av lidande och med knappt marginella "belöningar" t.o.m. när det är som allra "bäst", och att det ändå bara slutar med att man dör, så att allt i vilket fall är förgäves.