Citat:
Ursprungligen postat av
Strix m/94
Och alla som har sin bärgning från de olika sociala vård- och omsorgsapparaterna inom den ofantliga sektorn. Dessa och invandrarna har liksom ingått i symbios politiskt och ekonomiskt, även om de som väljargrupp inte blir lika stora som de S hade fordom, så är de ändå väldigt inflytelserika. Att S skulle komma under 20% lär nog dröja ytterligare rätt lång tid.
Instämmer i att det inte är speciellt sannolikt att S skulle få under 20% då de är alldeles för starka bland äldre väljare. Åtminstone inte under de närmsta åren. Däremot är nog inte en fortsatt nedgång alltför osannolik de närmsta åren med tanke på att en så stor del av deras väljare utgörs av äldre som dör undan och att de är svaga bland yngre som tillkommer.
Jag har inte sett någon o.u. där de redovisat just vård och omsorg, men jag tror som du att det är många sossar där. Däremot brukar SCB:s stora mätningar redivosa kategorin offentlig anställda, samt även underkategorin i kommun och landsting. Dock förmodar jag att dessa till stor del utgörs av samma personer som tillhör kategorin invandrare. Några användare har i andra trådar nämnt det, liksom sagt att de äldre offentlig anställda oftast röstar på S, men de yngre oftast är borgliga.
Citat:
Ja, på fullaste allvar hävdar en och annan socialist fortfarande sådant. För arbetarklassen kom, genom skicklig påverkan, de fyra S:en att sammanfalla; Sverige, Samhället, Staten, Socialdemokratin. Det gjordes ingen åtskillnad, och detta måste man säga var oerhört skickligt genomfört. Det var samtidigt demokratiskadligt, vilket vi inte minst erfar nuförtiden. Därur förmodligen upplevelsen av ett demokratiskt regeringsskifte som "en statskupp".
Instämmer till fullo, skickligt spelat av dem.
Ytterligare en sak som nog bör nämnas i sammanhanget är deras förmåga att tillsätta andra sossar som myndighetschefer och ge dem tydliga ägardirektiv. Då den praktiska tillämpningen av politiska beslut sker hos myndigheterna har S således säkrat upp att det även vid ett regeringsskifte blir en sosse-politik. Liksom de bidrag som skapat och hållit liv i alla olika föreningar och intresseorganisationer som delar deras visioner. Jag skulle hävda att dessa två saker är de svåraste att komma åt och tillika de som vållat störst skada.
(Du skrev arbetarklassen, jag tror du menade arbetarrörelsen, vilket ofta, men inte alltid, riktigt är samma sak.)