Den stora, allmänna opinionsundersökningstråden

Med vänsterpolitik så är offentlig sektor omfattande.
Med högerpolitik är offentlig sektor försumbar.

Det är i stort sett bara med vänsterpolitik korruption kan uppstå.

Tittar vi i verkligheten så står Sverige väldigt långt till vänster. Vi har en skattekvot på 43%. Det är inte många länder som står till vänster om det.

Finns det några Riksdagspartier som vill införa högerpolitik? Dvs en skattekvot på kanske 14%. Jag ser inte det.
Hade vi haft högerväljare i Sverige så hade vi sett sådana riksdagspartier.
Det vi har är partier som vill minska graden av socialism en aning. Inte föra högerpolitik.

Något man kunde hoppas på efter L:s positionsförskjutning är att L skulle öka på C:s bekostnad. Det är något man inte kan se i den här Sifon. Det kanske har gått lite åt båda håll här. Men i längden vad blir Centern för parti.

Om du tittar på det här inlägget en gång till, så kan det blir svårt att hitta en fungerade förklaring till det du skriver.
(FB) Den stora, allmänna opinionsundersökningstråden
Uppdelningen mellan Vänstern och Borgare har vara ganska stabil sedan 1994 iaf.

Vilka till vänster är det som knallat över till borgarna i samma takt som M-väljare gått till SD?

Och varför blir SD-anhängarna i forumet så koleriska när jag kommunicerar lite traditionell M-politik.
Det ger mer stöd för att det är folk från V och S som utgör väljarbasen för SD. Sedan kan säkert någon handfull M-väljare gått till SD.

En mer genuin M-väljare lär inte se SD som något annat än ett gäng hillbilly-kommunister.

Från S till M sen till SD kan nog vara en del av de här handfulla.

Jag ser inte SD och dess väljare som vänster. Majoriteten av SD:s väljare är givetvis före detta S-väljare, men de var lika mycket blåa. Dessa väljare gick först till M och sedan till SD.

Tittar man över decennier så ser man direkt att SDs mandat kommer ifrån S.

M är traditionellt ett 20%-parti. De fick 30% då 10PE kom från sossar som var trötta på Persson.
Dessa kilade sedan vidare till SD.
Om man vill kalla dessa för före detta "moderater" eller inte är väl en smaksak.

Övriga brukar väl snarare oftast ligga något högre än 1,6% vill jag påminna mig om. Typ 2-2,5% nånting.

Men övr betyder samtliga övriga tillsammans. Jag tycker det vore intressant om de redovisade var och en av dessa separat, men tyvärr sker det sällan. Och andra sidan är det inte så konstigt med tanke på att det bara brukar vara någon enstaka person som anger var och ett av dessa så det är svårt att dra några som helst slutsatser utifrån det. Dessutom bedöms nog allmänintresset vara alltför lågt förmodar jag. Och kanske finner de det onödigt att ge dem extra publicitet om det enkelt kan undvikas?

Tror inte att Löfvén har några större problem att få med Lööf på (v)-vagnen:

Några översvallande ord om (c) som parti och Lööf som person i kombination med en muntlig försäkran om att (v) minsann inte kommer att få något inflytande.

Sedan, för säkerhets skull, en 4711-punktslista med sidoordnade, otydligt formulerade frågor som man säger sig vilja genomföra gemensamt under mandatperioden.

Mer än så behövs nog inte.

Hade det varit FI på 1,5 % kanske de angett det. Men det är intressant om något parti har lite högre. Om inget av de partierna har över 0,2 % är det inte så intressant, men om något börjar stärkas skulle jag vilja veta det.

Det var något mätinstitut som sa att de särredovisade om ett alternativ fick över 1%.

Svårt f.ö. att se hur landskapet ser ut utanför riksdagen. Alla tre större kandidater är väldigt kalla. AFS efter fiaskot i riksdagsvalet där de trodde de skulle få över 4%. Fi med alla sina problem på ledarposter (samt att de flesta partier redan kallar sig feminister). Och så MED som aldrig gjort väsen av sig och är väldigt osynliga (kan dock tänka mig att de är lite stabilare i partistrukturen än de andra två).

Jag hoppas också på det, flykten av partiföreträdare från C kan tyda på det, att antalet väljare och politiker som vill ha ett "borgerligt" parti som är på Ss, MPs och Vs sida krymper. C står ju och stampar på samma nivåer i OU som de hade i valet; trots att de nu är ensamma om sin inriktning att ha som viktigaste fråga att vara mot SD (Av de 4 "borgerliga" partierna). Annie trodde nog att de skulle väja stort med besvikna M-väljare och ytterligare u när L byter sida.


Hela vänster-höger distinktionerna blir missvisande. SD väljarna utmärks av att de inte är liberaler oavsett om de kommer från S eller M. De har inte lämnat S för att S blivit för mycket socialister eller för lite socialister. De har lämnat S p.g.a. invandringen, globalismen, mångkulturen, feminismen etc. M väljare går till SD av ungefär samma orsaker. Både M och S har blivit för liberala för en stor del av väljarkåren.

Vänster måste betyda något. När jag ser historiskt på vad som är vänster så är det just välfärdspolitiken. Dvs beskattning och omfördelning. Även regleringsivern. När jag ser hur SD agerar är det just det jag ser.

Du har naturligtvis rätt till din uppfattning. Men när jag tittar ser jag en person som fått en gammal maktfullkomlig fackpamp att backa. Dvs ingen som låter sig luras eller köras över.
Lööf har den här perioden lyckats med det som de flesta trott var omöjligt.
Detta till vänsterns stora missnöje.

Bara se här i forumet vilket hat vänsterväljare riktar mot Lööf.

Verkar finnas alla möjliga skäl utom det du hoppas på.

Det vill man inte ha. Men det är inte frågan. Många av er som misskrediterar C har inte förstått.

Det som har betydelse är den genomförda politiken. Medan ni ojar er över affiliation.

Vilket visar att alla som yrade om att C skulle tyna bort efter Januariavtalet hade fel. De gjorde helt fel bedömning. Som vanligt skulle jag vara benägen att säga.

Det visar också att C-väljarna prioriterar att få igenom av-socialisering.
C-väljarna verkar nöjda med att S för borgerlig politik denna period.
Vänsterväljarna är naturligtvis inte nöjda. Vi får minskad skattekvot snarare än ökad.

Inte alls. Det är en skala. Man behöver bara vara klar med vilken egenskap skalan mäter. De flesta av er förstår inte ens att det är en egenskap som den mäter.

Här är vi helt överens.

Kan nog hålla med om en hel del här också. Framförallt är det SD's principlöshet som lockar. Dvs att S är konsekventa med att dela ut efter behov. Och SD säger att SD-väljarna inte skall behöva dela överhetens stöldgods med utbölingar. Det är det tunga privatekonomiska argumentet. Och det får många vänsterväljare att samlas hos SD.

(Och de vänsterväljarna uppskattar inte M-politik).

Hade Åkesson sagt att pengarna vi sparar på minskad invandring skall gå till minskade kapitalskatter och inget annat, hade SD åkt under 4%. (Men då hade jag kanske röstat på SD, för då hade ddet handlat om högerpolitik).

Det handlar om ren egoism. Precis som för V och S. Samma parti alla 3. Bara små variationer.

I den mån M-väljare går dit så handlar det troligen mer om att det kommer in för mycket bidragstagare i landet, och man hoppas att ett ökat väljarstöd för SD skall påverka resten av partierna.
M-väljare har inget emot de krav som Lööf ställde på Löfven. Men SD-väljare ...