Bulletin - nytt mediaprojekt till höger

De flesta jag känner skulle bli förfärade av det han [Gudmundson] skriver men jag vet inte om någon jag känner skulle fördjupa sig i texten och bemöda sig med att bestrida det han skriver på något sakligt sätt. Man är lat, men också överinformerad och okunnig i någon slags konstig förening.

Islam är en religion med problem.

Religion påverkar samhällets utveckling på många sätt. En del är säkert harmlöst, och det mesta går antagligen ändå inte ens att mäta. Men ett område, som har fördelen av mätbarhet, är ekonomi. En genomgång av det aktuella kunskapsläget om islams påverkan ges i översiktsartikeln ”Islam and Economic Performance: Historical and Contemporary Links” (Jornal of economic literature, vol 56, 2018) av Timur Kuran, professor i statsvetenskap, ekonomi och islamiska studier vid amerikanska Duke university.

Forskningsfynden är deprimerande. Länder med muslimsk majoritet är generellt fattigare än andra, i synnerhet i jämförelse med OECD-länder. De släpar efter i livslängd och läskunnighet. På regional nivå, som på Balkan, ses samma mönster. Även inom stater, som i Indien, har muslimer hamnat efter.

Förklaringarna är många. Religiöst förbud mot ränta har hämmat företagsamheten. Månggiftet försvagade förmögenhetsbildningen, och arvsreglerna lade krokben för kapitalbildning över generationerna. Den islamiska stiftelseformen waqf har inte varit konkurrenskraftig. Den vetenskapliga utvecklingen hade sin höjdpunkt på 1100-talet, varefter fokus i stället har satts på religiösa studier.

Den historiska utvecklingen ger spår även i dag. Forskarna kan exempelvis se att det är lägre ekonomisk aktivitet i länder och landsdelar som ingått i det Osmanska imperiet – hundra år senare. Forskarna kan också se att tilliten, smörjmedlet i ekonomin och i den demokratiska utvecklingen, är lägre i muslimskt dominerade länder. I protestantiska länder svarar 46 procent att man kan lita på de flesta medmänniskor, i muslimska 28 procent. Även det vardagliga fromma utövandet av islam har baksidor. Forskningen visar att fastan under Ramadan ofta leder till fosterskador med svåra effekter för barns utveckling och hela samhällsekonomin.

Den politiska utvecklingen är inte mer hoppingivande.

Det tycks, i korthet, ha praktiska effekter vad invånarna i ett samhälle tror på.

Grovt förenklat ser problematiken ut såhär: islamism är den politiska strävan efter att införa sharia som lag. Men sharia anses också som det legitima rättesnöret av mannen på gatan i muslimska länder.

Pew Research Center baserade opinionsmätningen “The World’s Muslims: Religion, Politics and Society” (2013) på 38 000 intervjuer I 39 länder. Pew fann att en överväldigande majoritet av muslimerna ville se sharia som nationell lagstiftning.

Stödet för sharia varierar mellan olika regioner. I södra Asien vill 84 procent av muslimerna ha sharialagar. I Mellanöstern och Nordafrika 74 procent. I södra och östra Europa är stödet för Sharia nere på 18 procent. I Centralasien 12.

I en rad länder är dock uppslutningen kring sharia monumental. Afghanistans muslimer vill till 99 procent ha sharia som lag (vilket man också har). Irak 91 procent, Palestina 89.