Citat:
Ursprungligen postat av
Kalamity
Icke att förglömma att Magnus dessutom är det kognitivt svagaste kortet i trion. Han är en babbelman med GW-komplex och säger mycket sällan något av värde. Till skillnad från Björn som faktiskt tänker innan han talar så gör Magnus tvärtom. Även Dan har uppslag där han är påläst och därför är det ibland intressant att lyssna när Dan lägger ut texten om sånt som jag själv bara har flytande kunskap om, exempelvis kryptovaluta. Magnus tillför inget sånt. Han kan inget, vet väldigt lite och framstår som en skådespelare som försöker lajva en roll han inte riktigt klarar av att fylla. Därför skiftar åsikterna med dagsformen och därför är det mest bestående minnet av Magnus tid bakom mikrofonen trivselkvarten med fantastisk fakta. Det är hans nivå.
Det är ingenting som jag reflekterat över direkt tidigare, utan bara tänkt att det mesta Magnus sitter och skriker mest är pladder, men jag har faktiskt tagit mig tid att fundera över det hela och du har nog rätt där. Söderman har aldrig tillfört något av intresse själv. Han har varit ett bollplank i diskussionen som har smort hjulen genom att kunna hålla låda och ha starka åsikter, men han har aldrig tillfört någon kunskap i direkt bemärkelse. Som jag nämnde tidigare om Aron Flam, så går han in på historiska relationer mellan olika nationalistiska ideologer och hur de inspirerade varandra, medan allt jag hör från nationella är att dessa ideologer var bra gubbar som sa bra saker, men utan att gå in på vad de sakerna var. Detta gäller i synnerhet Magnus.
För att ta en av hans stora käpphästar, ungdomsböcker. "Man ska läsa Varg-Larsen" eller "man ska läsa Hornblower". Absolut, inget fel med det, men hans analys av böckerna är att man ska vara manlig och ärofull - that's it! Magnus går aldrig in pp hur de här böckerna sticker ut, eller dynamiken mellan karaktärerna i böckerna. Hornblower är förvisso mest den manliga versionen av gamla tiders tantsnusk á la Harlequin, men för män. En ganska platt historia som inte kräver så mycket analys, medan Varg-Larsen helt och hållet bygger på dynamiken mellan den stadslärde passageraren och den street smarte kaptenen och deras syn på hur man bör handla i olika situationer. Vän av ordning kan ju tycka att en person som är så besatt av de här två berättelserna, kunde ge lite inblick i vad de handlar om och vad budskapet är. Istället får vi höra att de är jääävligt bra och alla bör läsa dem.
Det jag faktiskt kan ge Magnus är att han har dragit upp vissa brottstycken ur Bibeln som faktiskt är intressanta och tänkvärda för personer som aldrig har haft med Bibeln att göra mer än att ha fått någon sammanfattning av Julevangeliet i småskolan eller hört om att Jesus knallade runt med sina apostlar och trollade med fisk. Det finns mycket matnyttigt och intressant i Bibeln som folk inte längre konfronteras med. Det har Magnus gjort, men ytterst få gånger och ofta är det passager man som högerextremist lätt kan googla fram med rätt sökord.
Alla andra personer kan jag däremot säga har tillfört diskussionen något, utom eventuellt de här vuxna barnen Dulny, Follin, Gustav, Herr D, Hugin... Dulny kan babbla och kan fylla etern medan man är ute och promenerar, lite som Söderman, men tillför ingen information. Daniel kanske inte har lärt oss något, men han har istället tillfört mycket gott genom att skapa kontakter och få till intervjuer med människor som har något att tillföra och således tillfört by proxy.
För att förhöja stämningen här i tråden, så slänger jag in en lite småmysig spökhistoria från P3:s radioteater Skymningsland, om en ung Hitler-Jugend-gosse i slutstriden om Berlin 1945 som vägrar ge upp.
Rörpost, av Carl-Johan Vallgren och uppläst av Lennart Jähkel.
Citat:
Året är 1993. Jonathan hade hyrt en lägenhet inte långt från den rivna Berlinmuren. På bakgården upptäcker han en gammal rörpostcentral som fortfarande skickar post från femtio år bort i tiden.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1538034
Mycket nöje!
