Religion och ekonomisk tillväxt

Det är inte riktigt en fråga för mig, då jag inte säger att låg religiositet skapar så mycket högre tillväxt än hög. Det är du som säger att det är en större skillnad mellan de två.

Det jag säger här är att om man hävdar att en hög grad av religiositet skapar mycket välstånd så borde man se tecken på det.


Visst, den ekonomiska friheten där ökade något mellan 2003 och 2012 (sedan sjönk den något, men är lite högre än 2003). Men, du får ju också kolla på perioden 1970-2000 då knappt någon stat i mellanöstern hade någon ekonomisk frihet att tala om alls, förutom FAE.

https://www.fraserinstitute.org/economic-freedom/map?geozone=world&page=map&year=1970

Och någon ekonomiska historia har du uppenbarligen inte heller läst, då inte vet att den gängse förklaringen för att industrialismens utveckling var just protestantismens mer pragmatiska förhållningssätt, där exempelvis synen på ränta är central.

Dogmatisk ateism? Socialism är dogmatisk, och ibland ateistisk. Vi kan lägga till mängdlära till fält med bristande förförståelse för din del.

Ateismen har inga synpunkter, tillskillnad från religionen (eller ideologin för den delen), på vetenskapliga resultat. Det just det som är problemet med religionen - att den är guds ord, ie oantastlig. Ju mer dogmatisk desto mer problematisk. Och när man då har religiösa påbud, såsom ränteförbud; har det en mkt negativ effekt på samhället.

Förutom ett potentiellt rent kontraproduktivt förhållningssätt till vetenskap, är det högst tveksamt om ens moral har något positivt att hämta ur en så statisk material.

Man kan få ett framgångsrikt samhälle trots religion, då ska det helst vara sekulärt.

Off-topic

Som sagt, pengarna tillbaka på din utbildning.

I NEK världen är räntan och kapitalkostnad samma sak, och lika. I praktiken antas realräntan vara en och den samma, observerade ränteskillnader; mellan länder antas bero på inflationsförväntningar, och i förlängningen vxlkurser. I finansiell ekonomi kan man introducera mer riskspecifik ränta.

Vad tror du den riskfria räntan är i din egen ekvation? Och ja den är teoretisk, precis som riskpremien, eller premierna om du skulle använda en APT liknande. Och ja den riskfria räntan är inte riskfri, utan praktiken är det den minst riskfyllda tillgången.

Förövrigt har du fel i din egen formell för tillgång i:
R_i = RF + riskpremie ( riskpremie = Beta*st.dev )

Alltså, avkastningskravet är lika med den riskfria räntan plus ett tillägg för en riskfaktor och en riskvikt. I aktieinvesterar sammanhang, kan man exempelvis stuva om det som R_i = RF + Beta*(MR-RF). Så att en enskild tillgångs avkastning blir relaterad till, dess korrelation mot marknaden och marknadens överavkastning.

I FEK sammanhang pratar man om WACC, som kapitalkostnad. Har normalt sätt inte någon modellering kring hur räntorna sätts-

För att bara belysa att du inte ens har en en fempoängskurs i Nek, kan jag bara säga att ekvationen utläser C + I + G + X + M; där dom två sista är impost export. G är skatten staten tar ut, C är konsumtionen , det som inte konsumeras är I dvs det samma som sparandet. Okunnighet sa Bull. Förövrigt också precis denna kritik som riktats mot det forna svenska pensions systemet, som byggde på att man betalar till dom som är pensionärer löpande, vilket gav ett för lågt sparande.

Om man inte tror att ränta är centralt i en marknadsekonomi är man helt tappad. Om man inte tror att ett dogmatiskt religiöst samhälle kan vara hämnade för ekonomisk utveckling, är man obildad. Det finns en angränsade tråd om i vilken på alla sätt som islam är improduktiv för den muslimska världens ekonomi.

Det fungerar inte alls för dig att gång på gång försöka åberopa auktoritet när du lika ofta har demonstrerat din okunnighet. Du har knappt basala kunskaper i ekonomi. Kanske har du läst någon termin på universitet men det räcker inte på långa vägar om du ska debattera ekonomi med mig.

Protestantismen var inte mer religiöst tolerant än katolicismen. Du ägnar dig åt nonsenskorrelation när du försöker härleda industrialismen till protestantismen. En betydligt intressantare observation är att det var bland germanska befolkningar som industrialismen slog igenom. Troligen till följd av högre intelligens och större uppfinningsrikedom.

Jag kan garanterat mer om mängdlära än du. Vill du debattera nödvändiga och tillräckliga villkor så gärna för mig även om jag anser att Euklides geometri utgör en överlägsen grund för matematisk utbildning. Socialismen är till sin natur ateistisk. Apråpå dina underlägsna baskunskaper. Tanken med den röda läran var att religionen skulle ersättas.

Bara för att klargöra min åsiktsposition eftersom du drog upp mängdlära. Jag anser alltså inte att det finns något samband mellan religion och ekonomiskt välstånd. Det innebär definitionsmässigt att det finns både ateistiska länder och religiösa länder som såväl lyckats respektive misslyckats med att skapa ekonomiskt välstånd. Däremot har inga högcivilisationer någonsin existerat historiskt som varit ateistiska. Det tycker jag ni liberaler borde fundera över.

Berätta istället varför du tog upp den intertemporala aspekten av konsumtion? Förstår du inte att den är kopplad till det jag skrivit om tidsvärdespreferensen som motiverar riskfri ränta?

Varför du på uppblåst snorvalpsmanér försöker att briljera med grunderna i finansiell ekonomi som jag redan redogjort för är en gåta. Jag skrev ned den schematiska formeln för avkastningskravet. Att beta skiljer sig för olika tillgångar är inte relevant. Principen är densamma. Men ska vi komplicera det ytterligare och gå in på specifika tillgångar som aktier så räcker inte tillgångsbeta heller utan även finansiell leverage måste beaktas. För att få det korrekta betavärdet för den specifika tillgångens avkastningskrav.

Nej, du har helt missförstått vad riskfri ränta är. Den antas existera även om risken är noll. Alltså noll inflationsrisk, noll defaultrisk och noll likviditetsrisk. Att den är real är korrekt men genom att du inte förstår hur viktig den teoretiska grunden för riskfri ränta är så saknar du grundläggande förståelse för vad som ligger bakom intertemporala frågeställningar och hur risk ska prissättas. Vad jag säger är att ett sant nollriskalternativ aldrig ska uppbära avkastning. Vill man ha avkastning så måste man ta på sig risk. Man ska alltså inte få kompensation enbart för uppskjuten konsumtion(sparande). Pengar skapade som en statlig ”legal tender” utgör ett sånt nollriskalternativ som jag syftar på.

Det hjälper inte att du försöker blända med lite nationalräkenskapsräknande när ditt tidigare påstående var att sparande och investeringar är lika i en ekonomi. Du har alltså inte förstått att utsagan nedan bara gäller i en sluten ekonomi? Samt att inga slutna ekonomier existerar i verkligheten.

”Därtill är investeringar lika med sparandet i en ekonomi.”/killing.fields

Dessutom är din formel fel. Låt mig undervisa dig, plutten. Så här ser den korrekta formeln ut för BNP sett från användarsidan. G är förövrigt inte skatt utan offentliga utgifter(man måste ta hänsyn till över-eller underskott i budgeten). X är export och M import.

Y=C+I+G+X-M

Vilket vi kan förenkla genom att slå ihop privat och offentlig konsumtion: CT=total konsumtion=C+G

Y=CT+I+X-M

Vidare gäller:

BNI+S+CT

Eftersom BNP=BNI så kan vi skriva:

S+CT=CT+I+X-M

Vilket ger:

S-I=X-M

Voila. Bytesbalansen är sparande minus investeringar.

Genom att du vägrar förstå den konceptuella skillnaden mellan riskfri ränta och kreditriskränta så blir inte diskussionen meningsfull. Vidare ägnar du dig åt nonsenskorrelation och bortser ifrån ateistiska statsbildningar som fullständigt misslyckats med att skapa ekonomiskt välstånd. Du ignorera också religiösa statsbildningar som lyckats ytterst väl med att skapa ekonomiskt välstånd. Exempel på de senare finns i Asien.

Pajas, BNI!=BNP. Det är allt jag orkade skrolla. Fortfarande för faller konceptet riskfri ränta gå dej för bi.

Du kan ju mp:a dina poäng, är rätt säker (förlåt helt säker) på att din lilla ABF kurs var rätt poäng lös.

On topic.

Ränta är centralt för en fungerande marknadsekonomi (kapitalistiskt system som socialisterna säger.

Marknadsekonomin har skapat ett välstånd utan dess like.

Religösa dogman om ränta, är således negativa.

Inte så svårt att förstå.

Precis som religösa dogmer vanligtvis är.

Protestantismen var mindre dogmatisk vid tiden för industrialismen, är knappast en debatt punkt.

Bruttonationalinkomst=Bruttonationalprodukt. Om du inte ens förstår en sådan basal sak i nationalekonomi så är du precis så okunnig och/eller korkad som jag hävdar att du är. Men innerst inne någonstans förstår du nog att jag satt dig på plats, snorvalp. För mina formler och härledningar av bytesbalansens koppling till nationalräkenskaper är givetvis 100% korrekta. Och du klarar följaktligen heller inte av att bemöta det jag skrivit om detta.

Det verkar helt omöjligt för dig att förstå konceptet ”riskfri ränta”. Ingen utbildning hjälper i ditt fall eftersom du är för oslug. Det är riskpremierna som är relevanta i en marknadsekonomi och de är som jag visat skiljda från den riskfria räntan. Vanligen prissätts riskpremier också just på marknader, de finansiella, vilket gör ditt hjärndöda pladder om planekonomi vs marknadsekonomi extra underhållande. Jag är alltså inte på något vis emot marknadsekonomi.

Dina liberala hjärnspöken om vad som bygger ekonomiskt välstånd går tydligen inte att jaga bort. Men empirin finns där. Det är helt andra faktorer än religion som avgör den ekonomiska välståndsutvecklingen. Att det inte är det liberala systemet ser vi bevis för IRL varje dag.

De är definitivt inte lika.
Irland är ett bra land att titta på för att observera skillnaden. Där är den stor.

Att dom för länge sedan fick inkomster från att nasa olja är ganska ovidkommande.

Att man de senaste 20-30 åren haft rejält med negativ tillväxt visar att man inte fått igång tillväxten i landet utan bara lutar sig mot export av råvaror.

UAE har många goda inslag av liberalism, vilket bådar gott för framtiden. Men dom har kvar fundamentala hinder dom måste göra sig av med.


Det är inte negativt att släppa in låglönearbetare. Man har inte haft några kostnader för att utbilda dessa och får värdet av deras arbete rakt av. Och med deras liberala politik så vinner dom för löner nästan ned till 0.


Jag har inget problem med att folk är religiösa. Jag har haft fungerande kollegor som varit såväl frireligiösa som muslimer.

Problemet med religion är när prästerskapet får inflytande över samhälle och funktioner i samhället. Då blir den starkt tillväxthämmande.
Innan upplysningen fick man på Universiteten i Europa studera frågor som hur många änglar som ryms på ett knappnålshuvud. Det blir ingen tillväxt av det.

Den religiösa "maffian" vill inte ha några förändringar då det innebär att dom tappar sin privilegierade position. Det är bättre för prästerskapet att folket fortsätter leva i misär och prästerskapet har kvar sina privilegier.


Socialism har samma tillväxthämmande effekt som religion. Dock av andra skäl. Socialism är i sig inte förändringsfientlig. Den är vinstfientlig. Och utan vinstmöjlighet sker inga investeringar och ingen tillväxt uppstår.
Ovanpå detta innebär socialism oftast en stor offentlig sektor och offentlig sektor är en defekt organisationsform som leder till 0-tillväxt i bästa fall.


Därav att det finns vänsterländer och religiösa länder som uppvisar 0-tillväxt eller närapå under decennier.

Ska man ha tillväxt måste man få bort religion och socialism.

Kapitalism/liberalism är det som levererar tillväxt.

De är lika i nationalräkenskaperna. Det är inte mätstatistiska diskrepanser utan nationalekonomi vi talar om här. I teorin är BNP och BNI samma sak fast de mäts på olika sätt. BNP mäter den ekonomiska aktiviteten från användarsidan och BNI från inkomstsidan. Förstås man inte detta så har man inte basala kunskaper i nationalekonomi.

”One of the core concepts in the field of macroeconomics is that income equals spending, which means that an economy at equilibrium will show that GDI is equal to GDP.”

https://www.investopedia.com/terms/g/gdi.asp

Nej.
För att få BNI måste man lägga till inkomster som går till/från utlandet. BNP har inte med det.
BNP och BNI är olika saker.

Därav att t ex Luxembourg får väldigt olika siffror för BNP och BNI. Det är många pendlare som arbetar i Luxembourg och deras löner går utomlands.

Av liknande skäl får Irland stor avvikelse då de har mycket kapitalinkomster som går utomlands.

Då du inte visste detta grundläggande borde du vara lite mer restriktiv med att inkompetensförklara andra.

Idiotförklara inte dig själv mer nu. Jag saxade in den korrekta definitionen från en vedertagen källa. BNP och BNI är samma sak. Det står i varenda lärobok i makroteori. Vad du alluderar till är just de diskrepanser jag talade om som uppstår för att statistiken är imperfekt. De är dessutom väldigt små så även i verkligheten går det utmärkt att approximativt sätta likhetstecken mellan BNP och BNI.

Din kompletta pajas, BNP är inte samma sak som BNI.