Citat:
Ursprungligen postat av
Haddock93
Jag vill försvara lite de som röstar AfS. Som läget ser ut idag skulle jag aldrig rösta på det partiet 100%.
MEN jag som är en blandning av klassisk libertarian, konservatist och nationalist ser ett syfte i att rösta AfS om SD släpper alldeles för långt till globalism (försöker bli nya M). Lite som SD var mot M/S när de svek sina väljare och öppnade gränserna.
I dagsläget ser jag ingenting som tyder på att SD skulle släppa sina gräsrötter, inte kämpa tillräckligt för att få igenom SD politik med den mandaten vi gett dom eller bli globalister som M och jag instämmer att det dummaste vi kan göra idag är att splittra den riktiga oppositionen (SD) med AfS. De rösterna är viktiga för SD.
MEN de ska veta att alternativet alltid finns där för den skaran SD-väljare som vill ha mer nationalism att överge partiet. Det i sig agerar som blåslampa oavsett om SD vill samarbeta med AfS eller ej.
Om jag behövde välja mellan att inte rösta alls eller AFS eller möjligtvis MED så väljer jag det senare. Aldrig att jag röstar på samma etablissemang som förstört landet.
Jag förstår väl argumentet med nån typ av blåslampa men jag tror inte utfallet blir så bra egentligen. Det enda det betyder i praktiken är att den nationalistiska rörelsen splittras. De enda som tycker Afs är bra är vänstersidan eftersom det innebär färre röster till SD. Tänk dig själv om det skulle dyka upp ett nytt vänsterradikalt parti i Sverige som får 2% av rösterna. Vem hade blivit mest nöjd, SD eller V? Svaret ter sig ganska självklart.
Jag känner långt ifrån till alla detaljer om konflikten mellan SDs partiledning och det nuvarande Afs. Vad jag däremot vet till 100% är att det finns inte en enda svensk som gav sin sympati till Kasselstrand. Det är ju inte så att han har slagit igenom för den stora massan fem år efter uppbrottet.
Det enda som fungerar är att alla med någorlunda liknande åsikter (SD, Afs, Medborgerlig samling mf) försöker ena sig tillsammans mot sjuklövern. I det ingår politiskt spel och det förstod Åkesson och Karlsson. Nu är de också närmare makten än någonsin tidigare