Bulletin - nytt mediaprojekt till höger

Det hade blivit mycket snyggare, nej "hemsidan" är väl outsourcad till Ukraina.
Alla barnungar tar in en kompis som håller med.
Det är väl hans uppgift.

Det finns ju en ljudinspelning från ett redaktionsmöte nyligen där Sanandaji gapar och skriker om att han har rätt att vara med och bestämma om innehållet, och att Arpi inte kan förvägra honom detta.

Det är imo begripligt, att ägarna finner det udda, om redaktionen struntar (?) i, att de producerar en annan produkt, än vad ägarna betraktar som livskraftig.

Startar du en leksaksfabrik, så skulle du nog bli paff (och rätt så härsken), om arbetsstyrkan bestämde sig för att producera gravstenar i stället. Det är förstås en alltför drastisk jämförelse , men jag misstänker att ägarna anser, att redaktionen är oansvarigt ointresserad av vilket marknadssegment, som ägarna anser, att Bulletin bör appellera till.

Nu hade hon ju förvisso delegerat ansvaret till Tholin, och det gör det ju inte lika glasklart. Negar Josephi sa t.ex. att rollerna var flytande och att mer eller mindre allt kokade ner till personliga konflikter, även de publicistiska diskussionerna (och betonade att allt handlade om inkompetens). Jag är inget stor fan av Negar, men i denna sörja ska hon hedras för att hon gjorde en hastig exit.

Källa: https://sverigesradio.se/avsnitt/1688527

Det är en helt relevant jämförelse. Ägarna har all rätt i världen att ge generella direktiv om hur innehållet på sajten ska se ut. Exempelvis: Sluta kopiera TT och skriv något eget istället. Sluta välja konventionella, politiskt korrekta vinklar på nyhetsmaterialet. Sluta översätta neokonservativ krigspropaganda och skaffa en ordentlig utrikesbevakning istället. Lägg ned kultursidan, läsarna efterfrågar inte texter om sexuella avvikelser och ordsallader av Nina Lekander. Däremot får ägarna under inga omständigheter publicera texter på sajten mot den ansvarige utgivarens vilja.

Ja, det framgick rätt tydligt av en inspelning att alla var införstådda med att Tholin hade rätt att publicera artiklar efter eget huvud och att han även gjorde det. Det var först när han publicerade en artikel som innehöll hårda angrepp på DN och Wolodarski som Neuding, Arpi & co. plötsligt började gapa om grundlagen och heliga journalistiska principer.

Klokt som vanligt.
Tino har ju skrikit överallt om att tidningen är neutral, därav har de väl värvat bredd. Han har öppet deklarerat att han inte är intresserad av att ha vad han kallar högerextrema (= alla som inte stryker medhårs) som kunder. Märklig affärsidé om du frågar mig att inte rikta sig till alla tänkbara kunder, men men.

Transan, Lekander och Leijonborg mfl skulle väl väga upp högdjuren för balans. Den som inte tyckte att Marisols plan för tidningen var den bästa i världen hängdes ut som homofober.




Nu samarbetade man ju redan från början med det shady Project Syndicate där Bildt och andra globalister sprider sina alster finansierat av Soros mfl. Det märktes på första numret som innehöll en översatt artikel om Kliimaaaatet.

Jag är inte med på det här anti-jude tåget, vi lever år 2000 det handlar inte ras, det handlar om politik.
Med den brasklappen så lämnar jag denna länk. Jag förstår inte varför folk ser det som en konservativ tidning, tvärtom det är ett propagandaorgan som kanske ägarna ville tjäna pengar på? När journalisterna fattade det hela slog de bakut? Jag gissar bara.

https://www.theoccidentalobserver.net/2016/06/03/project-syndicate-judeo-globalism-in-a-nutshell/

Hemsidan
https://www.project-syndicate.org/

Vad bråket egentligen handlade om var om jag förstått rätt att Neuding först nobbade artikeln då den var undermålig (vilket den var) och att krönikören då sprang till Tholin och grät ut, som publicerade artikeln.

Ja den var slarvigt skriven.

Bra observation. Runt lanseringen var det tydligt att den tilltänkta publiken i högersfären förberedde sig för just ett sånt projekt. Det illustreras t.ex. i den här satirteckningen från Steget efter: https://twitter.com/StegetEfter/status/1341690022798487553

Men studerar man Neudings programförklaring och uttalanden från Gür, Arpi, Gudmundson och de andra "fixstjärnorna" kring samma tid märker man att de snarare såg en ny kvalitetstidning framför sig, en produkt som åtnjöt medieetablissemangets respekt men samtidigt entusiasmerade följarskarorna. De hade då rakt inga planer på att provocera sina journalistkompisar eller flytta gränserna för den mediala åsiktskorridoren. Någon gliring från Aftonbladets ledarsida var de kanske beredda att ta, men att klippa banden till den liberala/borgerliga pressen fanns inte på kartan.

Det fanns en mismatch mellan redaktionens planer och målgruppens förväntningar helt enkelt, och det är väl en slutsats vi redan har nött ett tag här i tråden. Därav klagomålen om lättmjölk, meshöger o.s.v.

Jag vill dock tillägga att jag inte tror att ägarna såg något annat framför sig än redaktionen vid lanseringen, vilket förklarar hur projektet kunde gå av stapeln till att börja med. Däremot märkte nog Sanandaji och co. varåt vinden blåste ganska snart och försökte, uppenbarligen på ett klumpigt sätt, korrigera Bulletins inriktning i linje med vad de trodde att målgruppen efterfrågade. Men det här stinker efterhandskonstruktion. Om de meningsskiljaktigheter som kommit upp till ytan nu funnits där från början hade Bulletin naturligtvis aldrig sjösatts.

Nej, det är nog en ganska närsynt tolkning i min mening. Med all respekt, har du lyssnat på ljudfilen?

Mig veterligen finns det ingen som tycker Lindbergs krönika håller någon vidare kvalitet (bortsett från möjligen Sanandaji och Neuding då...). Bråket har åtminstone, enligt Arpis utsago och till synes (till en början) handlat om publicistiska principer och att ansvarig utgivare slutgiltigt bestämmer.

Efter att ha gått igenom ljudupptagningar, och källor som Sveriges Radio, Journalisten, Samnytt, Nyheter Idag, DN, tweets/Facebook-kommentarer från Lindberg, Negar, Arpi, Sanandaji etc., är min bild: Neuding hade delegerat ut ansvar till Tholin, vilket inte är något anmärkningsvärt, och tämligen vanligt. Till saken hör att Neuding redan hade godkänt Lindbergs krönika för publicering, men att den behövde korrekturläsas en gång till. Tholin försökte få tag på Neuding men hon var onåbar (Negar bekräftar också i övrigt att det var kaos och att ibland var det svårt att få tag på ansvariga och har i övrigt om och om igen hintat att Neuding inte skött sitt jobb) och därför såg Tholin till att detta skedde med hjälp av en av Bulletins korrekturläsare, och lade sedan upp den själv (och försökte återigen få tag på Neuding men utan svar).

Tillägg: Min personliga tolkning är att Arpi och tyckargänget ville hitta en vinkling som gjorde att de kunde avleda uppmärksamheten från sin egen inkompetens.

Jag har antagit att det handlar om inkompetens och att det blivit tydligt även för "toppskribenterna" själva att deras tyckar-"kompetens" är en ytterst marginell del av en nyhetstidning och egentligen inte handlar om journalistik alls. Utan bakomliggande strukturer och duktiga journalister som gör grovjobbet, är de fullständigt överflödiga (ungefär som ytliga pop 'starlets' med ett massivt maskineri bakom dem).

Det är dock en fullt rimlig och intressant ingångspunkt att Wolodarski och Trump blev för explosivt för Bulletin och att det var därför som Neuding inte var nåbar, och att tyckar-gänget sedermera började gapa.