Folk som har läst teknisk fysik eller motsvarande men har lägsta betyg i alla kurser?

Var hamnar dessa sedan? Det har kommit till min vetskap att det finns flertalet i min årgång som håller sig flytande med raka 3r. Varför man inte gör en större ansträngning är för mig helt obegripligt, för om man får så dåliga betyg så hoppar man ju av? Inte mindre av att man har resttentor.

Till frågeställningen; var hamnar bottenskrapet efter examen? Får de ens jobb?

Edit: För man ser dem ju knappast på teknikbolag såsom Ericsson, Volvo eller dylikt. Går de till bolag såsom McKinsey tittar de ju inte ens på deras ansökan.

Edit2: Ser nu på LinkedIn att många jobbar som typ mjukvarutestare eller, hör och häpna, gymnasielärare.

Det är ju lite intressant att du kallar den sämsta andelen av de som går en av de svåraste utbildningarna för bottenskrap.

Den sämsta F1-bilen är fortfarande en F1-bil som spöar vilken STCC som helst på vilken bana som helst.

Förstå mig rätt, läser själv F. Personerna som klarar sig med nöd och näppe imponerar inte särskilt mycket dock.

Om alla som var sämre än du hade hoppat av hade du varit den sämsta.

Jo, man ser 'dem*' visst på teknikbolag som Ericsson och Volvo. Ganska ofta, bör tilläggas. Det är ju inte som att tröskeln är särskilt hög där.
--
Med 'dem' avses civilingenjörer (i största allmänhet) med tämligen medelmåttiga betyg. Om det specifikt handlar om F:are kan ju diskuteras, men F:are är ju inte mindre attraktiva ur anställningsperspektiv än D:are och E:are.

Sen kan man ju vara anal och ifrågasätta hur det kommer sig att dina lågpresterande kurskamrater har förmåga att samtidigt bedriva studier och undervisa på gymnasium eller jobba som mjukvarutestare, om det inte är som så att LinkedIn kan skåda in i framtiden...

Inte mina kursare, det är äldre alumner som jag känner igen som ödslade sin tid på sektionsaktiviteter och som är begåvade som sopkvastar. * Det vill säga, de har redan examen i hand.

Man kollar bara på betyg första 5 åren i arbete kanske. Sen gäller referenser.
Efter 10 år pratar man inte ens om examensintyg längre.
Och största myten av allt, ingen bryr sig om vilken skola du gick på..

Är det väldigt låg antagningspoäng för teknisk fysik, eller varför uppstår de här stora kvalitetsskillnaderna mellan studenterna?

För utbildningar med hög antagningspoäng, tex läkarlinjen, torde det inte finns så väldiga kvalitetsskillnader mellan studenterna, som på teknisk fysik.

Tvärtom. Läser F på LTH och här är antagningspoängen högre än i alla fall en del läkarlinjer i landet (i alla fall Uppsala m.m). Tror till och med att vi ligger högre än industriell ekonomi i år. På KTH är antagningsbetygen till och med högre än hos oss. För aningen lägre renommerade lärosäten i frågan (obs. vad angår F eller möjligtvis teknisk matte) såsom Chalmers eller Linköping (om matte finns här ens?) är antagningsbetygen märkbart lägre, men de är ju ändock fortfarande högre än majoriteten av alla civilingenjörsutbildningar.

Som du poängterar dock är det väldigt varierande ambitionsnivåer.

Generellt så spelar det ingen större roll, det viktiga är att du förstår. Det mesta du pluggar in inför en tenta kommer du glömma bort ett par veckor efter tentan.
Om man nu inte har planer på att forska dvs. Då måste man ju greja bra betyg.

hur vet du att de inte gör en "större ansträngning" ?

De kanske gör sitt bästa men har svårt att få så mycket högre betyg?

Då hoppar man av.

Edit: om man inte har skäl för att få dåliga betyg. Det vill säga, inte spendera all sin vakna tid i diverse sektionsverksamheter.