Citat:
Ursprungligen postat av
klmnopq
Har du kontakt med vården? Hur länge har du varit deprimerad? Jag har en bipolärdiagnos, aspergerdiagnosen fick jag först i vuxen ålder.
En kurator jag träffade för några år sedan gillade mindfulness och använde sig delvis av det men jag måste erkänna att jag inte orkat läsa på mer om vad jag själv kan göra.
Forskningen går framåt, kanske kommer det bättre behandlingar. Man förändras, lär sig mer och mer om sig själv. Det som gäller när man är deprimerad är små mål. En kort lista med väldigt enkla uppgifter för varje dag och sen försöka göra dem oavsett mående. Rutiner, fortsätta göra saker man brukar gilla att göra.
Men jag förstår. Jag har gett upp filmer och böcker. Orkar inte koncentrera mig. Har på musik för att försöka överrösta hjärnan. Försöker röra på mig men det känns meningslöst. Allt känns meningslöst. Depression är hemskt.
I appen jag använder finns det några grundkurser som är bra för komma igång med Mindfulness. Appen heter Mindfulness appen. Tyvärr kostar mycket av det intressantare innehållet efter man gjort grundkursen.
Jo jag har kontakt med psykiatrin. Fick återuppta kontakten med dom i somras efter några incidenter. Tycker inte det ger så mycket. Kuratorn jag träffar är bra men får inte nån hjälp av läkarna. Om man inte vill ta medicinerna dom skriver ut så har dom inte nå alternativ att ge. SSRI och andra typer av mediciner har jag slutat med.
Djupa depressioner har jag haft sen lågstadiet. Säkert ännu längre tillbaka när jag hört mina föräldrar berätta hur jag betedde mig. Den pågående har varit utan avbrott i över ett år. Vissa dagar är lite lättare.
Försöker hålla rutiner och gå ut och få motion varje dag även när det är som sämst.
Hörlurar är fantastiskt. Särskilt om dom har extra filtrering för buller. Brukar ha mina såna hörlurar på även om jag inte lyssnar på musik då jag är väldigt ljuskänslig.
En fråga som inte hör det här till men hur blir dom "maniska" episoderna tillsammans med aspergern?