Sanandaji är ju som en karikatyr av en dålig chef. Fladdrig, aggressiv och helt utan ledaregenskaper. Han må vara skärpt och duktig inom sitt akademiska skrå men är som en fisk på land när det gäller allt utanför den.
Helt oavsett vem som har "rätt eller fel" så gör man inte som TS gör.
Inte för att jag yrkar på upprätthållandet av sedvanlig affärsetik eller någon oskriven regel. Utan att om man vill samarbeta med andra kompetenta yrkesmänniskor så är förtroendekapitalet den tyngsta valutan. Sanandaji har i sina Facebook-inlägg visat på hisnande dåligt omdöme.
Bulletin är ett ypperligt exempel på vad som brukar kallas kontrollerad opposition. Mer kontrollerad opposition behövs inte i Sverige.
Ju förr shill-blaskan går i graven desto bättre!
Är de anställda på Bulletin medvetna om att de tillhör en "kontrollerad opposition" eller hur fungerar detta? Är det en stor konspiration? Får de betalt av sina egentliga uppdragsgivare? Vem är deras egentliga uppdragsgivare? Känner du dig smart som har sett ljuset beträffande detta medan alla pellejönssvennebannaner lever i ovisshet?
Fråga jag själv kan svara på: Är "kontrollerad opposition" ett begrepp som används av stackare som gärna övertolkar sina begränsade erfarenheter och kunskaper till att tro att allt " hänger ihop" och att inget kan tas för sitt "face value" för att det pågår en ond konspiration"? JA!
Han är ju som folk är mest inom akademin. Analretentiv och bestyckad med ett stort ego. Men, ganska habil forskare.
Visst finns det stora lättirriterade egon i akademin (Dick H är en på rak arm), men Tino är ta mig fan en klass för sig. Han avfärdar dessutom andra akademikers forskning med svepande (icke underbyggda) påståenden om att de skulle vara "vänster".
Jag har jobbat med en del aspisar & Tino är definitivt en sådan. Han är smart på många områden, men en idiot på andra.
Jag kan inte riktigt släppa tanken på att "Bulletin" är något som hämtat ur boken "Mord på 31:a våningen" av Per Wahlöö.
Att man samlar alla avvikande åsikter på ett ställe & sen spränger skiten i luften . Eller som i det här fallet ser till att det havererar.
Nog mer en felsatsning där man helt enkelt delvis värvat fel lag och har en ägartrio som saknar kunskap om media.
Styrelsen känns mer som något för en studenttidning än en serös publikation.
Vi får väl hoppas att några av de kända namnen kan plockas upp av lite mer högervridna publikationer.
Ursäkta att jag upprepar frågan, men vet någon hur stor Tino Sanandajis ägarandel är? Arpi hävdar att konflikten initierats av "majoritetsägarna" - ska det uppfattas som en referens till Sanandaji specifikt eller till honom med flera? Vilka är de andra ägarna förresten?
Vilket fiasko. Detta projektet ledde ju bara till en massa ovänskaper och förstörda karriärer. Snyggt jobbat.
Jag var skeptisk från början. Kvartal fanns ju redan? Varför behövde de starta en ny tidning?
Läser man hela texten ser man hur galen och pressad Sanandaji är. Även om han har rätt i sak att ingen är beredd att betala för sojamjölk. Varför anställde idioten en massa sojafolk om han inte vill dricka sojamjölk? Kul ändå att föreställa sig Sanandaji springa omkring och svettas och se sina pengar gå upp i rök! Hahaha!
/Johan
Tino S. kan väl knappast ha investerat några stora pengar i det här, det måste rimligen vara Renzthog och några andra som står för fiolerna.
Det nämnvärda i Sanandajis inlägg är väl att han ville ha något annat, mer kraftfullt, än Neudings Kvartal och Neo. Stopp på "sojabaserad lättmjölk" och nyheter med "faktafel". Precis som Flashback önskade sig. Allt drevs till sin spets när Neuding vägrade publicera en krönika varpå Tholin på eget bevåg gjorde det åt henne.
Skilda visioner och offentligt bråk kräver en ordentlig utrensning om den ska överleva.
Det är tråkigt att kritisera Bulletin, men problemen måste vädras ut. I stället tidningen läsarna vill ha har nyhetsdelen levererat trist sojabaserad lättmjölk och ställt till en plagiatskandal.
Orsak att detta kunnat pågår är en infekterat strid där man stoppat ledningen från inflytande och dragit in tidning i skandaler och lögnhärvor. Jag gillar vare sig lögner eller tystnadskultur.
Vi i ledningen upptäckte nyligen att redaktionen utöver plagiatet ägnat sig åt coverup och ljög för SVT, samt blev rasande på mig och VD då vi inte accepterade regeln att man inte får kritisera journalister.
När de fick reda på att styrelsen tappat förtroende och vill rensa tidningen från olämplig ledning fick de panik och ljuger igen, vilket är barnsligt då allt finns elektronisk dokumenterat.
Bulletins nyhetsdel hade problem med en olämplig chef och en oerfaren journalist som konstant gjorde fel. 24 februari rapporterar SVT att ett tjugotal artiklar i Bulletin är plagierade, vilket pågått länge.
Jag är ingen journalist, men mig veterligen den enda inom Bulletin som varnade för reportern samt chefen som ställde till plagiat. Redan 3:e januari skrev jag att reportern ”bör heller inte skriva fler nyhetsartiklar efter gårdagens fiasko med faktafel” och att chefen ”bör bytas ut som redaktionschef eller nyhetschef”
Man vägrade lyssna på mig. I stället försökte många stänga av mig från att påverka Bulletin, vilket skapade en infekterat strid mellan ledningen och redaktionen.
3 februari när skandalen upptäcktes ville jag och Paulina Neuding jag gå ut med det offentligt innan övrig media, vilket också stoppades, kanske då de ansvariga internt ljög och skylde ifrån sig.
De som orsakade skandalen är populära, och lyckades få många att ta parti för de och hålla de i ryggen. Det bildades i stället fientlighet mot mig, de seriösa journalisterna inom redaktionen samt VD och styrelseordförande, som utsattes för oseriösa anklagelser.
När skandalen uppmärksammas av DN hade Paulina Neuding avgått och ersatts av Ivar Apri som tillförordnad chefredaktör. Arpi är en duktig opinionsbildare, men har aldrig varit chef, och visade sig tyvärr olämplig i rollen då han ofta slirar, speciellt när han är uppjagad och pressad.
Det värsta exemplet är att Arpi gjorde en plagiatskandal till en coverup genom att vilseleda SVT, helt i onödan. Arpi påstod att nyhetschefen som ansvarade för plagiatet har bytts ut, men den person som var faktiskt nyhetschef under det mesta av perioden har inte bytts ut, den som byttes ut är en medarbetare som hade rollen formellt ett tag men ofta var sjukskriven, och hursomhelst inte ledde nyhetsarbetet.
I själva verket leder den ansvariga chefen *fortfarande* delvis nyhetsarbetet, även om Ivar Arpi efter påtryckningar av mig motvilligt ändrade hans titel till vice nyhetschef för att Bulletin åtminstone i efterhand inte skulle ljuga för SVT. Inte heller den journalist som plagierade byttes ut, förrän några dagar sen.
Det var viktigare att två plagierande men populära medarbetare skulle skyddas än att Bulletin skulle vara en seriös tidning.
Att säga upp en inkompetent journalist ledde i torsdags till uppror, där Ivar Arpi blev rasande på att jag riktade anonym kritik mot reportern och krävde att styra vad jag skriver på Facebook.
Eftersom jag kritiserade en inkompetent journalist riktar Arpi falska anklagelser mot mig, låter mig inte svara och upprepar lögn att jag ”hängt ut” personen i fråga, samt andra lögner. Som alltid när någon ljuger och avbryter höjde jag rösten och skrek över honom, men som vanligt var allt jag sa med hög volym sant, medan Ivar Arpi samt tyvärr andra ljög alltmer desto mer trängda de blev.
Givetvis har jag en jobbig ton, är aggressiv och kan låta obehaglig att hamna i gräl med, men det relevanta är substans, inte ton. Dessutom har jag rätt att bli arg på att någon ljuger om mig för att förstöra min trovärdighet inför personalen, och inte låter mig svara på anklagelser genom att avbryta.
Det finns ett flertal vitten om de lögner Arpi och andra ägnar sig åt, men det är meningslöst att gräla. De är duktiga skribenter, men vill ha en annan tidning än våra läsare, samt kräver att tillsätta VD och låta opinionsjournalister styra, trots att de saknar detta kompetens.
Jag är såklart heller ingen nyhetsjournalist, och ville rekrytera en erfaren nyhetschef från danska kvalitetstidningar, vilket också stoppades, liksom nästa alla initiativ.
Bulletin fungerar inte, och måste få en reboot där de som vägrar låta tidningen följa den vision vi lovat läsarna antingen slutar utöva makt eller går till andra arbetsplatser.
Han låter väldigt uppgiven.
Vad illa han skriver!
Och vilket dåligt omdöme han visar upp, texten får direkt motsatt effekt mot den avsedda. Han framstår som en riktig lowlevel-kurd.