Citat:
Låt mig, förmodligen alldeles förgäves, försöka förklara ett par saker för dig.
Vi börjar med det viktigaste: Män är djur. Många män är riktiga vilddjur.
Om du kan acceptera ovanstående går vi vidare.
En vuxen tiger i en bur kan för en random utomstående, säg t ex en trebarnsmamma från Örebro, vara svårbedömd vad gäller graden av dess farlighet. Om trebarnsmamman ändå väljer att, av "kelighetsskäl", sticka in armen i buren och tigern sliter armen av henne -tja, då skulle man kunna tänka sig att mamman lärt sig att tigern är farlig och därför bör undvikas.
Men den här mamman lärde sig inte av sitt misstag, utan hon valde att helt frivilligt knalla in i buren för att fortsätta att kela med tigern. Alla vet hur ett sånt ärende rent statistiskt bör kunna sluta. Vi vet det.
Det är inte att uttrycka victim blame eller victim shame att påpeka att Lena visste att SD var farlig för henne. Hon till och med uttryckte att han skulle komma att bli hennes död, men hon valde ändå att fortsätta relationen.
Min förhoppning är att Lena inte har dött helt förgäves.
Om en enda kvinna kan ta lärdom av Lenas misstag och i tid bryta en destruktiv relation (även om hon kanske skulle se det som ett misslyckande att inte ha kunnat få ordning på sin partner) -tja, då anser i alla fall jag att Lena postumt har gett ett positivt avtryck in i framtiden.
Du får naturligtvis ha en helt annan uppfattning.
Nåt annat skulle nämligen förvåna mig.
Edit: Jag noterar att det ovan har postats inlägg för att försöka visa på att Lena skulle ha varit emotionellt inkapaciterad. Det var hon givetvis inte. De exempel som visas i inläggen handlar i främsta rummet om kvinnor som lever i en relation med en styrande och störig man.
Lena hade mer än en man att luta sig mot, åtminstone sexuellt, men hon styrdes starkt av sin attraktion till SD och hade väldigt svårt att låta bli honom.
Det sägs ibland att män tänker med k*ken.
Jag vet vad kvinnor ibland kan tänka med.
Vi börjar med det viktigaste: Män är djur. Många män är riktiga vilddjur.
Om du kan acceptera ovanstående går vi vidare.
En vuxen tiger i en bur kan för en random utomstående, säg t ex en trebarnsmamma från Örebro, vara svårbedömd vad gäller graden av dess farlighet. Om trebarnsmamman ändå väljer att, av "kelighetsskäl", sticka in armen i buren och tigern sliter armen av henne -tja, då skulle man kunna tänka sig att mamman lärt sig att tigern är farlig och därför bör undvikas.
Men den här mamman lärde sig inte av sitt misstag, utan hon valde att helt frivilligt knalla in i buren för att fortsätta att kela med tigern. Alla vet hur ett sånt ärende rent statistiskt bör kunna sluta. Vi vet det.
Det är inte att uttrycka victim blame eller victim shame att påpeka att Lena visste att SD var farlig för henne. Hon till och med uttryckte att han skulle komma att bli hennes död, men hon valde ändå att fortsätta relationen.
Min förhoppning är att Lena inte har dött helt förgäves.
Om en enda kvinna kan ta lärdom av Lenas misstag och i tid bryta en destruktiv relation (även om hon kanske skulle se det som ett misslyckande att inte ha kunnat få ordning på sin partner) -tja, då anser i alla fall jag att Lena postumt har gett ett positivt avtryck in i framtiden.
Du får naturligtvis ha en helt annan uppfattning.
Nåt annat skulle nämligen förvåna mig.
Edit: Jag noterar att det ovan har postats inlägg för att försöka visa på att Lena skulle ha varit emotionellt inkapaciterad. Det var hon givetvis inte. De exempel som visas i inläggen handlar i främsta rummet om kvinnor som lever i en relation med en styrande och störig man.
Lena hade mer än en man att luta sig mot, åtminstone sexuellt, men hon styrdes starkt av sin attraktion till SD och hade väldigt svårt att låta bli honom.
Det sägs ibland att män tänker med k*ken.
Jag vet vad kvinnor ibland kan tänka med.
Ditt resonemang är lika fjantigt som om vi förutsätter att kvinnor är till exempel möss.
Om en mus går för nära en orm och blir uppäten så är det inte musens fel, den förstår inte bättre.
Alltså är LW inte skyldig till sin egen död.
Jag väljer istället att utgå ifrån att både SD och LW ändå är/var människor, och då faller ditt resonemang.
Jag vet för all del sen tidigare att det är lönlöst att argumentera mot dej, och varför jag ändå valde att replikera ditt tidigare inlägg var för att jag tycker att du avfärdade LW och hennes öde med en osedvanligt cynisk och empatilös axelryckning.
