Aktuell forskning/andra valida källor på förskolans för och nackdelar

Vedertaget att barn som vistas på förskola utvecklas snabbare både språkligt och kognitivt.

Tack för alla svar och länktips!

Jag är själv i en sits där jag varit och är hemma med mina barn sen de föddes, första sommaren 17, andra sommaren 19. Mamman har ammat 11 månader på båda och därefter gått tillbaka till jobb. Corona har försvårat ganska mycket och det har gett lite tid att grubbla. Alla barn är på instutionerna och öppna förskolorna har varit stängda under ett års tid, varifrån vi fick mycket av våran energi tidigare, och på vintern ligger alla lekparker under snön och de flesta andra föräldrar spenderar inte tid utomhus med barnen.

Treåringen fick därav skolas in strax efter han fyllt tre, för femton timmar i veckan. Det gick skitbra och kändes dessutom skönt att han var med på vad som hände och inte blev ditlurad.

Barnen där är efterblivna. Pedagogerna är lata. De flesta i sonens grupp är minst halvåret äldre och många går med blöja och har tutte. Många kan inte prata. Många är totalt ointresserade av omgivningen vilket jag uppleveler lite märkligt, men jag har ingen koll på hur det ska vara. Många bråkar om maten.

Känns verkligen inte som att uppsidorna väger över med förskola ännu heller, speciellt då man ändå har minstingen hemma. Samtidigt som man vill försöka vara en i mängden så gott det går.

Det är det här vad jag tror på så mycket som gör att jag inte vill ha mina barn på instutition, att vi människor lär oss som mest när vi är i harmoni. Dessutom är fröknarna oxå relativt ofta stressade och less som jag uppfattar det.

Lägg därtill den höga personalomsättningen på många förskolor kan inverka negativt på barnens välmående genom att personer som de knyter an till ständigt försvinner ur deras liv.

https://sverigesradio.se/artikel/6996709

Det gällde nog för svensk förskola tidigare, flera jag känner som haft flera barn med tio och även tjugo års mellanrum säger att svensk förskola var väldigt mycket bättre för femton år sen och tidigare. Finns säkert fortfarande bra förskolor, men generellt verkar kvaliteten gått ner mycket. Förskollelärare jag känner säger det samma, de anser att det beror på att barnen generellt sett fått mycket löngre dagar.

Jag misstänker att en hel del barn tyvärr inte får någon stimulans eller uppmärksamhet hemma heller , pga skörmberoende, deprimerade eller mycket stressade föräldrar.

Verkligen, pojken pratade oftare om en av pedagogerna än andra när han var hemma, vilket jag uppfattade som en trygghet för honom. Knappt tre månader senare fick vi veta att hon skulle byta jobb.

Nästan alla fördomar jag haft om förskolan har slagit in, med råge, och jag gör verkligen mitt bästa för att gilla skiten.

Nu har vi ju inte varit ut bland folk på ett tag men varenda gång vi varit ex på köpcenter, öppna förskolor, lekparker etc så har jag upplevt mina ungar mer rediga än andra barn i samma ålder. Ljudnivå, respekt, lekfullhet etc, sånt barn håller på med. Det är verkligen ingen skillnad jag vill se utan jag hatar mina barn mer än andras barn men man går ju ständigt runt och tvivlar om det här med att vara hemma i så stor utsträckning är en så bra idé, och därför försöker man titta hur andra är. Pressen utifrån är inte nådig.

Känns som att det är mycket påhittade lögner om dagisets fördelar. Om att barn skulle bli några missfoster och inte klara av en grupp eller andra vuxna, av att vara hemma och ledas och träffa andra barn på mer spontan basis. Att det skulle någon kognitiv språngbräda för åldrara 1-3 osv. Min känsla är att det är tvärtom för många mångs av barnen på instutition.

Visst finns det lyckligt lottade barn även där, men jag är bara ute efter att alla barn ska få likvärdiga förutsättningar. 👍

Så här ser en förskollärare på situationen just nu:

"Samtidigt går samhällets viktigaste personal – alla inom förskola och skola – på knäna. Stress, oro, underbemanning, vikariebrist, sammanslagningar, övertid och en mental hälsa som blir oerhört svajig. Det drabbar den egna familjen enormt, samtidigt som vi stannar i lokaler med barn till sena föräldrar som kommer med matkassar eller träningskläder."

https://www.na.se/artikel/insandare-visa-barnomsorgen-respekt-och-solidaritet

Förskola är till för barnens föräldrar. Så har det alltid varit. Har man råd och ork att vara hemma med sina barn så gör man det så länge orken och pengar finns. Har man varken det ena eller det andra så använder man sig av förskolan, barnflicka, familjens och kompisars hjälp med barnomsorg och jobbar. Så är det i alla länder, världen runt. Det finns barn som har det bättre med sina föräldrar tills skolstart och det finns barn som har det bättre någon annanstans under större delen av veckan. Det kommer aldrig finnas någon forskning som säger vad som är bäst för ALLA barn överallt.

Jag tänker att det borde finnas mer på barns hjärnor från 0-18år för att utifrån det i större utsträckning kunna utröna vilken miljö som är bäst för barnen.

Jag tex tror inte att det suger så mycket för treåringen att vara 15 timmar i veckan, är nog bra till och med, medan hon som är ett och ett halvt aldrig skulle må i närheten nån annanstans, just för att hon är så liten, även fast hon nog skulle klara av det utan problem. Ja ni hör ju hur det låter... klara av. Verkar som att jag tycker det räcker att börja prövas runt sex års ålder.

Det är ju väldigt komplicerad forskning, man kan ju inte välja ut två jämförbara grupper och sen låta en grupp gå på förskola och en grupp vara hemma, för att mäta resultatet arton år senare....Därför finns ingen jättebra forskning på förskolans effekter.Det finns massor av studier gjorda i hela världen som visar väldigt olika resultat, beroende på vad man vill visa går det alltid att hitta någon studie I världen som visar det. I Sverige är man inte heller så intresserad av att forska kritiskt om förskolan , eftersom förskolan är så viktig ur de två för oss så viktiga perspektiven jämlikhet och jämställdhet. Jämställdhet, eftersom förskolan befriade kvinnorna från barn och spis, jämlikhet eftersom förskolan utjämnar livschanserna. Oavsett vilken familj man kommer från tillbringar man de första viktiga åren till stor del på en kommunal förskola, detta har en stor gynnande effekt för barn från mindre gynnade familjer. Framför allt bör det vara bra för barn från dysfunktionella familjer, de får ju då mat och omsorg samt eventuell misshandel upptäcks lättare.

Intressanta erfarenhter har dock gjorts i delstaten Quebec i Canada där man gjorde en stor reform där man erbjöd förskola till alla familjer till låg kostnad.

Man har nu kommit fram till detta:
"The economists—Michael Baker at the University of Toronto, Jonathan Gruber at the Massachusetts Institute of Technology, and Kevin Milligan at the University of British Columbia—have continued to follow children who were placed in Quebec’s universal program. And they’ve found that those negative early effects have persisted, with many of the now school-aged children and adolescents showing worse health, lower life satisfaction, and higher crime rates compared to children in other Canadian provinces. The researchers also found no consistent evidence that enrolling in preschool boosted academic scores. "

https://www.edweek.org/teaching-learning/long-term-study-of-universal-preschool-in-quebec-yields-sobering-outcomes/2018/12