Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Det är något konstigt med hela den officiella beskrivningen av händelserna kring den 27 och 28 september 2010.

Julian kom till Arlanda kl 12, den 27 september, men det fanns enligt vad han upplystes om inga biljetter till Berlinflyget förrän kl 17.25. Officiellt så hävdar Åklagarmyndigheten numera att beslutet om att anhålla Assange togs den 27 september kl 14, dvs när han stod på Arlanda på väg till Berlin. Trots anhållan gjordes inga försök att arrestera honom på Arlanda. Däremot beslagtogs hans incheckade bagage med tre laptops. Vem som låg bakom beslaget är oklart , men det är helt klart att stölden/beslaget var extraordinärt (utsuddat ur Arlandas datasystem för bagage).

Jag tror att Åklagarmyndigheten visste att han befann sig på Arlanda den 27 september. Om ÅM inte visste så visste väl Säpo? Låter man någon lämna landet så där enkelt om man verkligen vill förhöra honom dagen därefter? Men Säpo och ÅM kanske inte samarbetar?

Mötet med journalisten Stefania Mauritzi i Berlin handlade ju om att lämna över Afghan War Diaries. Inbokat sedan ett par veckor tidigare. Det var alltså ingen flykt. När Hurtig dagen därpå fick kontakt med Assange i Berlin så visste Hurtig ännu inget om någon anhållan. Märkligt.

AAs källa till hennes fantasifulla saga om att Assange själv satt förhörsdatumet 28/9 och att åklagaren snällt väntade trots att hon kämpat från första dag att förhöra tidigare tycks helt basera sig på Riddles högst subjektiva domslut 24/2 2011. Nu har jag inte läst själva domslutet men antar att AA måste ha lagt till lite egna fantasier också. Hon verkar alltså ha levt med denna vanföreställning det senaste decenniet. Stackars tjej, gå och vara så mäkta upprörd över något som bara verkar vara en missuppfattning. Hon verkar leva helt i en fantasivärld. Hon har hittat stöd i berömmande ord från Mårten Schultz som tydligen lovordade Riddles domslut, men aldrig någonsin verkar hon ha gjort sig besväret att gå till säkrare källor närmare själva händelserna. Så mycket ilska bara på grund av den superslappa källkritik hon gjort sig skyldig till!

Hennes advokat Borgström blev ju mäkta indignerad över att Finné inte skyndade på med förhören, trots att hon hann med att förhöra JA inom 10 dar efter anmälan och gud vet hur många förhör med målsägarna själva. Men så fort MN tog över så tystnade Borgström kritik, trots att MN såsade på något alldeles otroligt, vilket verifieras av kommunikation i form av primärkällor som begärts ut.

AA borde vara sur på MN för MNs slipade förhalningsteknik, men riktar istället sitt hat mot Assange. Hon har till och med föreslagit att han i utbyte mot ett erkännande ska kunna erbjudas hennes förlåtelse. Det är hennes storstilade förslag till förhandling.

Ardin och hennes kompisars svar på artikeln blev att systematiskt kontakta Newsglobes annonsörer och förmå dem sluta annonsera i Newsglobe.

Skrev Newsglobe något otillåtet hade det väl annars gått att anmäla dem och överlåta åt lämplig instans att avgöra hur det borde hanteras, men att som Ardin och hennes gäng istället attackera deras existens genom att övertala alla annonsörerna att dra sig tillbaka låter lite som att ta lagen i egna händer och att motarbeta det fria ordet. Ska AA och hennes gäng själva sätta sig till doms över som vad som får publiceras, och därtill utdela straff? En målsägare som jury, domare och pöbel. Hämndskolan i aktion!

Även Flashback har tappat annonsörer, och visst kan man undra om det kan vara AA och hennes gäng som varit frame där med och systematiskt bearbetat annonsörer för att förmå dem att sluta annonsera på Flashback.

Det var väl Newsglobe som publicerade bilden av Ardin stolt poserande i penis-klackade skor? Det gillade hon tydligen inte.

Ur AAs bok, 25 augusti 2010:

När chefredaktören inte vill ta bort de stulna fotografierna, mitt namn och de hotfulla kommentarerna inleder min vän Ida en kampanj mot Newsglobe enligt principen "hit it where it hurts".
- Om de inte lyssnar på pressetiken utan bara bryr sig om klick och pengar så är det också där vi måste slå för att få dem att lyssna, säger hon och förklarar sin idé. Det handlar om att kontakta alla deras annonsörer, försöka få tag i deras mediebyråer och fråga om de verkligen vill finansiera det här. Jag tror att det kan funka.

Tillsammans gör vi en lista på över drygt 40 annonsörer som syns på sajten. Ett gäng aktivister ställer upp på min sida och kontaktar dem alla. De hänvisar till den skarpa kritik om bristande pressetik som Journalistförbundets tidning Journalisten riktar mot sajten och kontaktar därefter bilmärken, klädbutik, pokerbolag, fönstertillverkare och researrangörer. Ingen av dem vill stötta uthangningar av brottsoffer och bristande pressetik. Inte ens ideella föreningar som fått annonsera gratis vill vara kvar. Eller i alla fall nästan inga. Silja Line svarar att de inte har något problem med sajten. Deras annonsagent får dock frågor från så många av sina kunder att de ändå avslutar samarbetet. Så blir Newsglobe av med sinviktigaste inkomstkälla. Sajten blir helt annonsfri.

Marknadschefen hör av sig till en av aktivisterna och är mycket upprörd. Hon säger att sajten gärna hade tagit bort artiklarna om de kontaktat tidningen istället för annonsörerna. Jag hjälper honom att göra en lång lista med alla misslyckade försök att påverka chefredaktören. Marknadschefen svarar inte.

Ingen mer svensk tidning kommer att publicera mitt namn och om några månader kommer den aktuella chefredaktören att få sparken.

AA har alltså haft en hel stab som påverkat nyhetsförmedlingen. Inte undra på att svensk media rapporterat så lamt och partiskt om fallet.

Dessutom kan hon inte objektivt beskriva sig som brottsoffer utan fällande dom. Det innebär väl att hon och hennes anhang vilseledde annonsörerna att dra tillbaka sina annonser på felaktiga grunder.

AA och Riddle har fel på den punkten. Julian har definitivt inte föreslagit den 28 september 2010 som förhörsdatum. Han hade fler inbokade möten i Berlin den 27 och 28 september. Den 28 mötte han, tillsammans med Kristinn Hrafnsson, två journalister från der Spiegel: Holger Stark och Marcel Rosenbach samt Andy Müller Maghun from Wau Holland Foundation. Mötet var inplanerat redan i början av september och handlade om hur man skulle publicera dokument från Irakkriget och amerikansk diplomatpost.

Julian mötte även den italienska journalisten Stefania Maurizi från L´Espresso den 27 och den 28 september. Även det inplanerat i förväg. I ”Assanges Affidavit” kan man läsa följande:

”The meeting with Stefania Maurizi was planned over open email, which meant that this correspondence was interceptible…..The first contact was made by Stefania Maurizi on 26 July 2010, and I replied on 7 August…The date of the meeting was confirmed for 27 and 28 of September, over a month before, on 25 August 2010”

Allt det här vet vi därför att den polisanmälan som gjordes efter stölden/beslaget av Julians incheckade bagage den 27 september 2010 innehåller ”Assanges Affidavit”. Där finns en mängd sakupplysningar, styrkta med referenser och vittnesmål. Lämplig att läsa parallellt med Annas bok. Som missar allt det viktigaste kring vad som händer den 27 och 28 september 2010

https://www.wikileaks.org/IMG/html/Affidavit_of_Julian_Assange.html (uppdaterad version)

Väl genomgånget! Dessutom har åtminstone Maurizi skrivit om detta möte då.

Men jag tycker inte det är något konstigt alls att sådant är fel i Ardins bok. Hon har väl knappast någon särskild källa till kunskap om sånt som är extra pålitlig. Tendentiösa felaktiga uppfattningar om allt kring detta är mycket vanliga, och just hon kan ha extra stora skäl att ta till sig av allt negativt som sägs. Det värdefulla i hennes bok är knappast vad hon återger av vad hon hört av andra, utan vad hon berättar om vad hon själv gjort och varit med om. För alla som har intresserat sig för att reda ut hur svenska myndigheter och rättsapparat har agerat är det till exempel förstås välkommet att få ny information t.ex. om kompetterande förhör med henne.

Som jag uppfattat de första veckorna i september 2010

Assange hade ju Leif Silbersky som advokat till den 7 september 2010. Då ville Assange byta eftersom Assange tyckte Silbersky var svår att få kontakt med. Silbersky sa att han hade varit i kontakt med Assange. Assange bytte nu till Björn Hurtig.

Första kontakten mellan Hurtig och Marianne Ny verkar ha varit när Hurtig den 15 september frågar Ny om det var ok att Assange reste utomlands. Ny lär enl. henne själv ha sagt att eftersom han inte var häktad så var det ok. Först den 21 september tog Ny kontakt med Hurtig för att bestämma tid för förhör med Assange. Då kunde inte/försökte inte? Hurtig få kontakt med Assange.

Enligt denna flashbacktråd från den 27 september 2010 meddelades i ”The Register” att Assange skulle delta i en debatt följande torsdag alltså den 30 september på City University i London.
Vet inte om han var med på denna debatt men det är väl sannolikt att han fick förfrågan om han kunde vara med i mitten av september.

Så här tyckte CBo 2006 att man skulle minska påfrestningarna för offret under rättsprocessen vid [misstänkta] sexualbrott:

• Införande av tidsfrister så att förundersökningen är avslutad inom en viss tid och att fallet sedan tas upp i domstol inom en viss tid.

CBo har en massa andra synpunkter också, som t.ex. att man ska utnyttja det svängrum som finns inom tolkningen av lagtexter - till sin klients fördel. Han tyckte också, liksom MN, att man skall häkta och framför allt döma till fängelse vid misstänkta sexualbrott genom att ta ut nämnda svängar.

Lite tidigare än så, den 14/9 (en tisdag) skrev Hurtig följande till Ny, och det framgår att han tidigare försökt nå henne på telefon:

Ur Hurtigs mejl till Ny den 14 september 2010

Hej,

Som Du vet är jag sedan några dagar offentlig försvarare för Julian Assange. I denna egenskap tillskriver jag Dig nu då det varit svårt för oss att nå varandra via telefon.

Julian Assange har brådskande angelägenheter i andra länder. På grund därav ställer jag frågan om det reses något hinder mot att han för en kortare tid lämnar landet, d v s finns det några tvångsåtgärder som riktas mot honom? Är han t ex anhållen i sin frånvaro?

Hittade någon uppgift i tråden om att Hurtig fick svar av Ny 19 september.

Han var där, det är bekräftat.

Bara en till fundering kring attacken på Newzglobe

Om de inte lyssnar på pressetiken utan bara bryr sig om klick och pengar så är det också där vi måste slå för att få dem att lyssna, säger hon och förklarar sin idé. Det handlar om att kontakta alla deras annonsörer, försöka få tag i deras mediebyråer och fråga om de verkligen vill finansiera det här.

Är det lagligt att ha som uttalat syfte att ruinera en nyhetssajts ekonomi bara för att man inte håller med om deras tolkning av pressetiken?

Det är alltså AA och hennes vänner som påverkat media och som mer än gärna lyfter fram Assanges namn och svartmålar honom, men attackerar en nyhetssajts finansiering och därmed existens för att de publicerat hennes chefs bekräftelse på att det var hon som gjort en anmälan.

#Prataomdet designades att hållas "nära Assange", och AAs bok har t o m en bild av honom och kallas I skuggan av Assange. Hon skrev tidigt till SW att de måste utnyttja media för att vinna stöd för deras sak. All denna verksamhet där media utnyttjas för att stötta Anna ska ske i skymundan utan att hennes namn ens får nämnas. De nöjer sig inte ens med att föra en öppen, ärlig debatt, utan attackerar i smyg den ekonomiska grunden för den sajt som helt sakligt publicerat hennes namn. Jag saknar ord. Sådan skenhelighet.

Klart hon kan skriva en bok om det nu när det som brott måste ha hunnit preskriberas. Men fattar ni vilken massiv bearbetning av media hon och hennes lojala anhängare har sysslat med? Och hur de därmed kan ha påverkat fallet, narrativet och åtgärderna mot Assange?

Assange bad Ardin om referenser, när han senare började dejta en av Ardins vänner något år efter hennes anklagelser:

https://twitter.com/therealardin/status/1358863669925449741

Känt tidigare ?

Stella Morris träffade Assange 2011, är det hon som är Ardins kompis ?
https://www.expressen.se/nyheter/assange-hemliga-flickvan-vi-har-tva-barn-tillsammans/

Tror du är fel ute. ”Han” syftar nog på ”Olof” i @feministbruds tweet innan.

”Och du det här med Olof….något fick mig att reagera extra på detta vidriga beteende..”

Olof förekommer i Annas bok. Han lät Anna sova över när pressen blockerade hennes egen lägenhet. Sen blir dom osams- bland annat för att han inte vill vittna för henne. .

Här blev det en miss. Detta verkar gälla någon som heter Olof. Inte Assange.