Av de som betraktat en strukturell definition av fri vilja (kommer använda den jag föreslagit i nedan exempel) som relevant; har ni något emot det faktum att den går att applicera på nästan vad som helst?
Om vi identifierar exempelvis en råtta som tar ost från en råttfälla och fastnar så agerar den enligt fri vilja, eftersom stor andel inre faktorer påverkar den; fram till den fastnar förstås. Där är det också uppenbart att det är mest yttre faktorer som håller fast den, emot dess vilja, emot dess inre motivatorer.
Men detsamma gäller exempelvis en bakterie som (till markant del på grund av inre faktorer) följer en födo-gradient inuti kroppen. Fri vilja där också.
Det som är det absolut bästa, tycker jag, är att vi kan kasta bort
free will theorem eftersom det är en annan slags vilja. Faktum är nog att vi kan se exempelvis partikel-partikel-interaktioner som nästan helt viljelösa, eftersom interaktionen beror ungefär lika mycket på båda partiklarna.
Så en till fundering är kanske att man bör säga att mittpunkten är nollpunkten; typ som med statistik. 50/50 att en viss binär parameter är på eller av kan betraktas som ett nollvärde. Likaså kan "viljelösa" handlingar ses som dom där inre och yttre faktorer är helt balanserade. Som partiklar med typ samma kinetiska energi.
Tankar om dessa egenskaper?
Jag överväger även om antalet valmöjligheter är sak samma. Det kändes som en relevant egenskap i början, men så länge det är fler än 1, vilket gäller i princip alltid, så tror jag det är mer inre vs yttre faktorer som påverkar antalet valmöjligheter som styr frihetsgraden; inte absoluta antalet valmöjligheter i sig. Så det kanske är relevant att separera ut just antalet och fokusera på inre/yttre när man tänker på fri vilja?