Citat:
Ursprungligen postat av
aw
Det är i och för sig en definitionsfråga. Menar man flockimmunitet utan restriktioner, eller med? Om man har ett R-tal på 1.1 så ligger nivån rent teoretiskt vid 10 procent. Så det är ju ett möjligt scenario.
Men även jag kan tillstå att de modeller som man använt sig av för att modellera peak, inte bara i Sverige, är alldeles för bristfälliga. I synnerhet när man börjar använda restriktioner och R-talet ligger nära 1.
Modellerna missar att en lokal flockimmunitet uppstår i mindre sociala nätverk långt innan man uppnår flockimmunitet på nationell nivå, särskilt när man har restriktioner. Det smittar helt enkelt inte särskilt mycket slumpmässigt, mellan olika grupper i samhället, utan det sprids främst inom sociala nätverk. Rinkeby kan drabbas, utan att det sprids särskilt mycket till Lidingö (hypotetiskt) trots att de bor i samma stad. Man kunde ju rentav se nationaliteter bland invandrare som drabbades mycket mer än andra nationaliteter i samma bostadsområde. Därför ser det ut som att man når flockimmunitet långt i förväg, när restriktioner gör att viruset mer sällan hoppar slumpmässigt mellan olika sociala nätverk.
Folkhälsomyndigheten har väldigt bra koll på det här när det kommer till att hålla skolan öppen. Då inser man att en spridning i skolmiljöer sker mestadels parallellt med smitta på exempelvis SÄBO, eftersom det finns relativt lite överlapp mellan de här sociala nätverken. Men man missade i våras att samma effekt gör att det finns ganska täta skott mellan alla möjliga sociala nätverk i samhället, så modellering av peak blir en överskattning av immuniteten.
Sen är inte Folkhälsomyndigheten ensamma syndare i det här. I andra länder modellerar man på liknande sätt. Man lägger för mycket vikt vid munskydd och kollektivtrafik, fast den huvudsakliga smittan mycket uppenbarligen sker mellan människor som känner varandra. Människor som frivilligt träffas på nära håll eller i trånga inomhusmiljöer.
Det räcker med att man tillåter minsta lilla av frivilliga sociala möten mellan människor (öppna arbetsplatser exempelvis, som lockdown-länderna också har i stor utsträckning) så kommer det ta ut effekten av restriktioner i butiker och tunnelbanor. Viruset hoppar mycket mer effektivt mellan olika sociala nätverk vid de frivilliga mötena på arbetsplatser och i privata miljöer.
Nu säger du delvis emot dig själv (tycker jag). Det man måste stoppa är ju då de möten som sker mellan olika sociala grupperingar och nätverk, exempelvis just tunnelbana och affärer. Det är ju där som smittan hittar nya "kluster". Lägg till detta också skolan, i de fall skolan innebär resande (jag har tidigare lyft det att det verkar som att exempelvis högstadier är effektivare på att smitta vidare i samhället om de centraliseras och har bussning till dem än om de ligger där folk bor, de flesta utbrotten jag känner till på högstadiet följer det mönstret i alla fall - barnen hade stora kontaktytor pga hur skolan organiserats - notera att även idrotten har denna effekten om den inte sker lokalt).
Det har flera gånger tidigare påpekats att runt 80% av smittan sker i hemmiljöer. Men en stor del av dessa 80% utgörs faktiskt av de som bor i samma hus. Om det är en person som blir smittad i ett husåll på fyra personer, då sker ju 75% av smittan i hemmiljön. För de som inte har fyra personer i sitt hus, men har tre ytterligare personer som de valt att fortsätta att umgås med på frekvent basis, så får du samma effekt.
Just detta hur smittan hoppar mellan olika grupper är väldigt dåligt studerat och ännu sämre modellerat, där är vi dock väldigt överens.
Baserat på det lilla jag tittat på hur dessa separata kluster relaterar till varandra (eftersom jag inte på något sätt kunde förstå hur Britton och Tegnell tänkte i våras och början av sommaren) så har jag kommit fram till att de leder till att man får "vågor" i spridningen, när det spiller över från ett kluster till ett annat, då startar man en ny "våg" i det nya klustret. Denna "våg" börjar försiktigt, men efter några cykler så har smittan spritts ordentligt och det är då som den börjar att spilla in i nya kluster.
Det är extremt svårt att modellera detta och ännu svårare att räkna på det (massiv datorkraft behövs om man inte bara gör det i liten skalla och sedan skalar upp det - frågan är om man får det rätt dock om man gör så). Interaktionerna mellan olika kluster är så många och komplexa att det är extremt svårt att fånga dem. Det skulle dock vara intressant att köra olika modeller som bygger på en högre smittsamhet inom kluster och en lägre smittsamhet mellan kluster för att se hur exempelvis smittsamhet i kollektivtrafiken skulle påverka. Min maggropskänsla är att smittsamheten i kollektivtrafiken faktiskt har en stor roll även om smittspridningen på kollektivtrafiken är relativt låg. Samma sak i skolan om denna agerar brygga mellan olika kluster.
Tittar man på min familj så hade mitt äldre barn garanterat spritt smittan vidare på sin gymnasieskola om hen inte haft distansundervisning när hen smittades av sitt yngre syskon som går på högstadiet. Gymnasieskolan är en väldigt kraftfull brygga mellan olika kluster.
