Detta är en sorgens dag för Anonymare, bernad_law, Marianne Ny, Jan Guillou, en stor del av den svenska journalistkåren, med flera. Men det är en glädjens dag för människor med adekvat verklighetsuppfattning och sunda instinkter, som reagerar mot orättvisor, maktmissbruk och mobbning. Det är befriande att se att onda makter inte alltid vinner.
Jag skulle inte vilja avfärda domen som enbart en ansiktsräddning. Indirekt innebär den en allvarlig kritik mot förhållandena i vissa amerikanska fängelser. Och det har framkommit sådant som indikerar att faran för självmord är reell. Det finns också prejudikat, t.ex. i fallet Lauri Love.
https://shadowproof.com/2020/09/23/doctor-assange-aspergers-prison-extradition-trial/
Det har säkert också spelat in att kritiken mot behandlingen av Assange har varit massiv internationellt. (Sverige skiljer som vanligt ut sig negativt.) Både Amnesty International och Reportrar utan gränser har gått ut med hård kritik. En lång rad organisationer, celebriteter, och även politiker har framfört kritik som inte avtagit i styrka. Jag vill passa på ett ge en eloge och rikta ett tack till oförtröttliga skribenter i den här tråden, inklusive trådnestorn trenterx.
