Citat:
Ursprungligen postat av
Rad-i-Kalle
Skillnaden mot situationen efter Andra världskriget var att det då fanns en (sönderbombad) infrastruktur att bygga upp, vidare så gjordes många tekniska landvinningar då och att vardagslivet förenklades med t ex hushållsmaskiner och bättre kommunikationer.
Nu kan man dock satsa på utveckling inom IT och miljö. Pandemin har visat på behovet av en fungerande IT-struktur och att miljön har skonats tack vare lägre mänsklig aktivitet.
Forskningen kring pandemin har varit öppen och man har delat resultat av den med varandra.
Att de är utmattade och sitter i en rävsax tror jag inte på. Sitter folken i dessa länder och rullar tummarna? Eller sitter de passiva och apatiska med tomma blickar?
Utöver detta så är ländernas ekonomier sammanflätade så ingen kommer att tillåtas att falla.
Det som sker nu är att de högutbildade i de hårdast drabbade länderna ger sig av, medan de lågutbildade blir kvar, förlamade och indoktrinerade av TV-nyheternas fokus på Covid-19. Jag ger själv privatlektioner i svenska för spansk- och italienskspråkiga och märkte en tydlig ökning i antalet förfrågningar redan i maj/juni, men med Italiens nedstängning i jul/nyår har det blivit till en störtflod.
Det är intressant att se dynamiken mellan gamla och nya Sverige-italienare också: de som kom för 10-15 år sedan är ofta ganska lågutbildade, har i många fall inte lärt sig språket och har en allmänt avog inställning mot svensk kultur i allmänhet medan de som kommer nu är extremt motiverade att lära sig språk och seder. För dem är Sverige en oas i en bindgalen värld och inte ens de "äldre" sverigeitalienarnas avrådan att komma hit kan ändra på det.
Däremot läste jag att 5 miljoner arbetslösa i Italien helt försvunnit från myndigheternas "radar" under 2020. Ingen vet hur de lever och försörjer sig.
