Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Detta är nog en fråga för liffen att svara på.
Hur många kvadratmeter garageuppfart behöver vitmålas för att kompensera för detta?

Av någon anledning så tror jag att han kommer att lämna walkover på den. Om nu inte det numer ökända "sunda förnuftet" kommer fram till att lite vit färg är allt som behövs...

För säkerhets skull, om det blir walkover, så räknar jag lite.

Instrålningstiden är ungefär samma som t.ex. vid ekvatorn. Stora skillnaden är att på Nordpolen är det 182,5 dygn dag följt av 182,5 dygn natt. Solhöjden är lägre vid polerna än längre söderut, så det påverkar en del.

Norra Ishavet är 14,06 miljoner km².

Jag vet inte om mina garageuppfarter är större eller mindre än snittet, men säg att 2,5 x 8 meter är typiskt. Alla har ju inte egen garageuppfart, men i Sverige finns det kanske 2 miljoner hus med garageinfart. Det är nog högt räknat att tro att den tätheten gäller för resten av världen, men det har varit jul och är snart nyår och vi kan väl vara lite snälla mot Liffen?
Det finns ungefär 800 gånger så många människor på planeten som i Sverige.

Vi räknar, trots att det är alldeles för högt räknat, med att det finns 1,6 miljarder garageuppfarter. Med 20 m² vardera. Det blir 32 miljarder m² eller 32 000 km².

32000/14060000 ≈ 0,0022759.

All världens garageuppfarter, och då har vi räknat extremt högt på hur många globalt som har en garageuppfart, utgör ca 2‰ (två promille) av ytan på Norra ishavet.

Något säger mig att den miljöskada som färgframställning, transport och målning orsakar, många gånger om överträffar den minimala klimatpåverkan som det får om alla garageuppfarterna målas vita.

Är det inte detta ett av många exempel på sammanhang då man måste tänka så här?

Om det är förbränning av fossila bränslen som orsakar huvuddelen av utsläppen av den koldioxid som orsakar den globala uppvärmningen, då är det i första hand orsaken man måste angripa. Sluta förbränna fossila bränslen och se till att all energi produceras förnybart!

Jag ser det som tufft, men det verkar som att mål nu tar form som går ut på att vi ska halvera utsläppen av växthusgaser till 2030 och sedan vara nära koldioxidneutrala till 2050.

Om vi (globalt) minskar utsläppen med 6,7% per år, varje år, så blir återstående utsläpp dessa.
2020: 100%
2030: 50%
2040: 25%
2050: 12,5%

Dom senaste 60 åren har i stort sett utsläppen av koldioxid ökat med mer och mer för varje år. Det som krävs om vi ska minska utsläppen med 6,7% varje år är en ganska dramatisk kursomläggning och förändrad syn på utsläpp och på användning av fossila bränslen. Nationellt och globalt. Kanske stora handelshinder mot länder som inte lever upp till minskningskraven? Tullar som gör att det inte lönar sig att fortsätta med utsläpp. Skatter på fossila bränslen som tvingar fram en övergång till användning av förnybar energi.

–

Du kan inte ha undgått att se att vi bygger städer med delvis kolhaltigt material. Du måste ibland ha tänkt tanken "Varifrån kommer kolet?" Hur tror du att det fungerar?

Maten vi äter innehåller också kol.
Men förbränningen av kol och olja ökar koldioxid-halten i atmosfär och hav till skadlig nivå.

Ja men det var inte något svar på frågan. Där jag bor har man nu slagit upp ett stort bostadsområde. Sådana byggde man inte under förindustriell tid. Husen består till stor del av kolhaltigt virke. Varifrån kom kolet?

Ja, virke innehåller kol, betong innehåller kol osv, osv. Vad vill du säga?

Kan vi få lite siffror också på om det är signifikant. Säg att du jämför med om där stått skog istället för bostadsområdet.

Betong är en stor utsläppskälla av koldioxid. Över lång tid binder den sakta, sakta tillbaka kolet. Men cementindustrin är ett problem i samma storlek som stål.

Virke är en kolsänka tills det ruttnar eller förbränns.

USA har varit hårt drabbat av extrema väder i år. Klimatförändringarna har gjort bränder värre, torka värre, orkaner värre. De materiella skadorna uppskattas till över 100 miljarder dollar.

From ferocious fires to a historic hurricane season, 2020 took weather to new extremes

A year filled with extreme weather meant a hefty price tag: Insurance firm Aon estimates that at least 25 separate billion-dollar weather disasters unfolded across the United States this year.

“The United States has endured one of its costliest years for weather disasters on record and is facing an economic toll that will exceed $100 billion,” Steven Bowen, head of catastrophe insight at Aon, wrote in an email.

Extreme U.S. weather in 2020: Wildfires, hurricanes, tornadoes - The Washington Post

Exakta siffror kräver en del arbete och det var länge sedan jag sysslade med sådant. Men följande siffror kanske kan ge en viss uppfattning.

2018 var slutavverkningen som huvudsakligen går till sågtimmer 53 miljoner skogskubikmeter (officiell statistik).

2018 var kolimporten 2 mijoner ton huvudsakligen för reduktion av järnmalm (diverse osäkra tidningsuppgifter).

Frågan var "Varifrån kom kolet?". Jag kan nog inte säga det tydligare.

Kuriosa:

Om man räknar lite på hur många kolatomer som finns i mitt hus finner man att det är troligt att några av dem har "upplevt" att bli eldade i "The Flying Scotsman".

Kol finns i det mesta, i allt organiskt material, i marken osv. Så småningom bryts det organiska materialet ner och bildar kol, olja och gas, som innehåller tät energi, men det tar flera miljoner år.

Vi har lärt oss att gräva fram det, borra upp det med hjälp av avancerad teknik för att använda det som bränslen och som återför "gammalt" kol till atmosfären. Och mängderna är så enorma att vi rubbar den naturliga koldioxid-balansen och påverkar klimatet.

Men varifrån kommer energin i det organiska materialet? Den kommer från solen, vinden, vattnet.

Solen ger energi till hela naturen utan att förbrukas. Det finns hur mycket energi som helst ovan jord, det är bara för oss att ta för oss. Med modern teknik kan vi utnyttja lättillgängliga, miljö- och klimatvänliga energikällor effektivt. Efterhand utvecklas tekniken och kan redan nu tävla med de flesta fossila källor.