Kommer framtidens hangarfartyg ha brygga?

Inte för att jag vet om landningskapaciteten är en flaskhals vid dagens flygoperationer, men jag ser inget som skulle hindra att två parallella landningsbanor är sneda. En sådan lösning skulle dock påverka flygrörelserna eftersom ena banan måste korsas ibland på vägen mellan landning och ny start.
En Boeing 737, som är mycket mindre och lättare än en 747 (AF1) väger tom ungefär lika mycket som en fullastad F35. Fullastad väger den ungefär dubbelt så mycket som en F35. Om jag inte tänker helt fel så innebär det att det går åt fyra gånger så mycket energi för att accelerera upp flygplanet till starthastighet, förutsatt att flygplanen har samma starthastighet. Det kräver längre katapulter eller mer snabbaccelererande katapulter. I båda fallen krävs rejäla förstärkningar av flygplanen, i det sista fallet väldigt rejäla förstärkningar.

Trådens tema är "tänk utanför lådan". Trots det sitter alla och söker på Wikipedia och tar reda på hur hangarfartyg som redan byggts fungerar.

Det är bara att förlänga flygdäck och installera kraftigare katapulter eller sätta broms- och startraketer på AF1. 800 meter flygdäck borde räcka för AF1. Har ni kollat på Tuben där en C-130 kan starta och landa på en fotbollsarena? Att kunna ta ner AF1 och på ett hangarfartyg och ta order direkt från presidenten måste vara värt mycket för besättningens moral.

I det här scenariot föreställer jag mig att presidentens namn är Bruce Willis.

Och då vara så stor att USA skulle ha råd med ost hangarfartyg, som skulle kunna operera från 0st hamnar. Och allt detta enbart för att presidenten ska kunna åka dit med ett nu ofantligt mycket dyrare AF1, istället för att flyga t.ex. C-2 eller helikopter, vilket har fungerat ypperligt i årtionden.

Vad är det som får dig att tro att man ska göra en massa extremt dyra och destruktiva ändringar, för att komma runt problem som inte existerar?


INS Vikrant var ett CATOBAR-fartyg, som f.f.a. hade CATOBAR-flygplan ombord, 0st STOVL-flygplan och man flög f.f.a. offensiva uppdrag mot Pakistanska hamnar och baser.


Slagskepp fyllde en roll så länge fienden hade tunga kryssare och slagskepp, d.v.s. tills Japan besegrades. Sovjetunionen däremot hade ingen flotta värd namnet och således dög lätta och tunga kryssare utmärkt efter kriget.

När Sovjetunionen däremot började bygga snabba artillerikryssare i Sverdlov-klassen under sent 1940-tal, så skapade det en hel del huvudbry i Storbritannien och Nederländerna, eftersom deras hangarfartyg inte säkert kunde värja sig mot dessa kryssare, med de kryssare som britterna och holländarna hade disponibla. USA, som fortfarande hade slagskepp och tunga kryssare i tjänst, var mindre oroade.

Det var först när man fick tillförlitlig AEW och allväders attackflyg ombord på hangarfartygen runt 1960, som artillerifartygen hade spelat ut sin roll som ytstridsvapen.

Med två banor skulle man ju i teorin kunna landa på en och starta på en. Jag tror att problemet där är att skeppet skulle bli opraktiskt stort. Hangarfartyg är ju inte direkt små och smidiga som de är.

Grejen är den att du inte tänker utan för en låda, du tänker utanför världshaven. USA har nu ca 10 supercarriers, en sådan kostar, om jag minns rätt runt $5 miljarder och de håller i 50 år. Att då bygga minst dubbelt så långa, och gissningsvis dubbelt så breda, båtar lär inte bli billigt. Och det hela skulle motiveras med att höja besättningens moral? Jag gissar att det finns en radio på AF1, så orderbiten bör kunna skötas från den. Och hur skulle man höja moralen hos eskortens besättningar, ska de ro över till jättebåten?
Det gör man ju nu. Jag uppfattar det som att några katapulter kan användas oberoende av landningsbanan.

De i Nimitz-klassen har krav om at to fly kan sendes i luften samtidig(begge startbanene i drift), og landing skjer uavhengig av dette. De har vist i øvelser at de med 80 fastvingefly klarer 180 sortier/dag for lange perioder, og opp til 240 sorties/dag for kortere perioder.

Jo, exakt. Det är därför landningsbanan är vinklad, så att man ska kunna använda den samtidigt som de två främre katapulterna.

Fyllde en roll. Absolut. Säkert. Men i den gängse historiebeskrivningen skulle jag säga att det är rätt vedertaget att slagskeppen inte riktigt blev den typen av nyckelfartyg som man hade tänkt sig innan kriget. Det är ju i sig inget konstigt att olika doktriner eller vapensystem fördelar och nackdelar först blir riktigt uppenbara vid ett rejält storkrig mot en något sånär rimlig motståndare. Att det var "bättre" att koncentrera pansar snarare än att sprida ut det som understöd till infanteriet var ju inte heller självklart innan kriget. Hur sårbara hangarfartygen faktiskt är, och därav vilken roll de bör spela i en konflikt, behöver vi nog ett rejält storkrig för att avgöra helt enkelt. Men visst, självfallet hade inte kineserna lagt stora summor på att utveckla egna supercarriers om de menade att konceptet var värdelöst.

Är du säker på att kineserna behöver dessa super carriers? Är det inte troligare att det finns en "Deep State" i Kina också och att det är det kinesiska militärindustriella komplexet som vill tjäna pengar på att bygga hangarfartyg för offentliga sektorns pengar? Frågan är om det inte är samma "Deep State" som i USA som har hela amerikanska militären i ett ordentligt grepp.

Eller så gör man som idag och har ett eskortfartyg att agera "plane guard" om ett flygplan missar landningen och hamnar i vattnet.
https://en.wikipedia.org/wiki/Plane_guard

Fast då missar du den största poängen med hangarfartyg. Nämligen att man med hangarfartyg kan vara långt borta från fienden och verka genom sina flygplan istället för att behöva gå så nära avancerade kryssare, helikoptrar och drönare ens kan fastställa hangarfartygets exakta position.

Och för att få den räckvidden så räcker det inte med helikoptrar och drönare är trots allt flygplan de också, bara att de bytt bort piloten. Ska man bygga drönare med samma kapacitet som hangarfartygens flygplan så kommer de kräva mer eller mindre samma sorts kapacitet av moderfartyget som flygplanen kräver av hangarfartyget.

Fast det var väl redan vedertaget runt 1940 att Slagskeppen var nyckelfartygen ända sedan sekelskiftet. Det var ju dem hela Jutland handlade om. Sen är det sant att de inte fortsatte att vara nyckelfartyg under WW2 på det sätt som alla, inklusive Japan hade väntat sig.

Hangarfartygen i sin tur sågs väl under hela kalla kriget fram till början på 90-talet som nyckelfartyg, även om B-52r, Missil-ubåtar och intekontinentala missiler kanske kom att få ännu större betydelse för kapprustningen. Tack och lov kom det inget storkrig som kunde fastställa om Hangarfartyget spelat ut sin nyckelroll eller inte. Dock är de trots sin kostnad versatila fartyg, och Amerikanerna har fortsatt att hitta användning för dem. En mobil, alltid redo, flygbas är nog ingen dum grej att ha så länge bemannade flygplan fortsätter att vara viktiga.


Förmågan att flytta en flygbas din den behövs för tillfället är nog lika tilltalande för Kineser som för Amerikaner. Fast medans USA endast har landgräns till två andra länder, och gott om hamnar mot både Atlanten och Stilla Havet, och dessutom en praktisk kanal ,så har Kina landgräns mot 10 länder eller fler inklusive Indien och Ryssland, och iofs hamnar mot både Stilla Havet och Indiska Oceanen, men inte så långt utanför de hamnarna sitter flera länder som Sydkorea, Japan och Taiwan, som är ideologiskt och historiskt anti-Kina. Om Kineserna har Koloniala ambitioner eller vill sätta press på Australien eller Indien kanske kan de nog ändå finna användning för större hangarfartyg.