Frågan är inte ställd till mig men i solsidan tycker jag ändå att vi kan hitta minst en som är över medioker men huruvida han ska klassas som svensk eller enbart svensktalande är en fråga för sig: André Wickström. Han må inte ha mycket TV-tid i serien men han passade rollen som handsken i handen.
Sen gör Mickan/Jossan ett otroligt bra jobb med sin karaktär men hon är iofs i grund en skådespelerska så den gills inte.
Men jag är med dig på den helt klart att svenska ståuppkomiker oftast inte är några vidare skådespelare.
Kan köpa att "finnen" Wickström nog är den minst dåliga skådisen av alla svenska ståuppare.
Bornebusch är ju ingen standuppkomiker så hon kan inte räknas.
Edit: ser nu att Andre Wickström de facto är född och uppvuxen i Finland så han går bort.
__________________
Senast redigerad av Sall2001 2020-12-28 kl. 17:34.
Intressant att kritiker hyllar filmen medans folket sågar den.
Är kritikerna köpta av filmindustrin?
Är detta indikation på att journalister lever avskärmat från verkligheten?
Tyder detta på att journalister gått från att kritiskt granska eliten till att bli elitens megafoner, där artiklarna blir rena PR-uppslag för att främja vissa intressen?
Även filmens värld i Sverige har totalt kraschat. Ett gäng amatörmässiga standup-are som försöker sig på skådespeleri. Totalt talanglösa/värdelösa.
Förr om åren hade vi Jarl Kulle, Erland Josepsson, Max von Sydow, Ingrid Bergman med många flera stjärnskådisar. Nu har vi uslingar som leker skådisar. Sjukt hur det kan ha gått från något så bra till något så uselt.
Och ja, filmen var för övrigt även den kass. Uselt manus, usel regi mm mm.
TITTA EJ!
Det är inte vara i Sverige utan även Hollywood
Att vara en bra komiker inom film krävs talang, Robert Gustavsson är en sådan skådespelare men även Magnus Härenstam då hav var vid liv.
Känns som att man lever på att producera ut filmer och bygga den på sitt varumärke
Vi har ju tex karate kid där will Smiths son var med och allt utspelades i Kina och hade noll med karate att göra. En förolämpning för Japansk kultur.
Det är uppenbarligen väldigt många som kollar på den här filmen så att det är en massa gnäll rör nog inte inblandade i ryggen. De behöver tittare = pengar, och det får de.
Jag har nyss tittat utan att betala för det, och tycker väl överlag det var värt priset.
Jag har sett sämre filmer.
Jag har också sett många bättre filmer.
Det som mest störde mig var orimligheten i hela grunden för handlingen.
Hela grejen med att det är nån konstig mytologisk sten som behövs till en glömd kungakrona och att den behövs för att göra Finland till monarki, för att "Enberg-koncernen" ska kunna dominera den finländska marknaden... Vad i helvete? Det måste väl gå att hitta på en rimlig anledning att genomföra en Jönssonligan-kupp mot nån?
Förresten, det som störde mig mest var nog egentligen den brutala felcastingen Sundin/Johansson. De hade kunnat byta plats rakt av och det hade passat SÅ mycket bättre.
Såg filmen på juldagen. Är nog den sämsta filmen jag sett på flera år, då ser jag ändå en hel del film. Gav den 3/10 på IMDB. Jag var inte imponerad av den som kom 2015 heller men den var ändå bättre än detta skräp.
Vad jag vet lider jag inte av självskadebeteende, men jag valde ändå att idag se filmen en andra gång. Detta för att jag tänkte att det borde finnas något mer som är bra än det jag tidigare skrivit i tråden. (Sök om ni vill veta.)
Det jag kom fram till är att det finns så mycket att säga om denna film.
Saker om casting, skådespelarinsatser, manus, scenografi, klippning etc.
Men allt mynnar ändå ut i att filmen är genuint dålig. Verkligen kass. Skitkass, faktiskt.
Intressant att kritiker hyllar filmen medans folket sågar den.
Är kritikerna köpta av filmindustrin?
Är detta indikation på att journalister lever avskärmat från verkligheten?
Tyder detta på att journalister gått från att kritiskt granska eliten till att bli elitens megafoner, där artiklarna blir rena PR-uppslag för att främja vissa intressen?
Du tycker att kritikerns uppgift är att återge ”folkets” åsikter? Är du svagbegåvad?
Jaha, där rök 32 minuter av mitt liv som jag aldrig får tillbaka. mer såg jag inte.
Det mesta är redan sagt.
Så jag nöjer mig med att konstatera att det där blev inte bra alls, på något sätt eller vis.
Förmodligen skulle ett högre underhållningsvärde kunnat uppnås genom att köpa färg och därefter filma torkningsprocessen för allmän konsumtion.
Vilket inte heller hade belastat mina skattepengar i lika hög grad, pengar som jag nog tycker kan användas till bättre saker än att skapa en produkt med lägre attraktionsförmåga än vad våra katter lämnar efter sig i lådan.
Som tidigare nämnts...urusel film rakt igenom. Drog inte på smilbanden en enda gång. Hur tänkte regissören och produktionen egentligen? Jag menar, vad tillförde fruktfesten till exempel?!? Eller att Doris och Harry har ett helt dagis av ungar hemma? Eller varför inte att Ragnar Vanheden förvandlats till en sjunde gradens toffel? Finns så mycket man kan säga om denna film.
Blir förvånad att en så lysande skådespelare som Hedda Stiernstedt ställde upp på en sådan här kalkonrulle? Hedda är ju briljant i Vår tid är nu.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
