Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Tack! I filmen syns det tydligt att skrovgenomföringen inte är i slutet på sprickan. Det finns ingen möjlighet att exakt säga på vilket däck vattnet kom in.

Stackars Sillaste kommer inte undan ditt hundhuvud!

Vi vet inte exakt var sprickan slutar i nederkant, men jag bedömer att det är 2-2.5 m under fenderlinjen, således i nedre delen av däck 1 ovanför däck 0 där Sillaste är. Men låt säga att skrovgenomföringen i sprickans nederkant ligger precis vid taket i ’sewage treatment’. Menar du att Sillaste & co skulle lyckats slå sönder denna så pass att en spricka i skrovet uppstår? Vi ser ju dessutom på bilderna att skrovet inte har brustit under genomföringen. Och återigen, för att ge de 100 ton/minut som vi talade om tidigare så krävs ett hål i fartygsplåten på ~0.2 m^2. Hur gör man det med en slägga?

Edit: hur menar du förresten att den 1 m djupa bucklan uppstod? På havsbotten?

Det är en väsentlig skillnad mellan sprickan vid däck 1/2 och ventilationstrummorna: den förra kan inte vattenfylla maskin så länge WT-dörrarna är stängda. Ja, såvida inte center casing kommer under vatten men det tar en bra stund.

Sedan skrev jag inte att hålet i sig motverkar slagsidan (förutom genom att vattenfylla däck 0 först), utan poängen är att hålet omöjliggör positiv vattenpelare på bildäck, eftersom vatten rinner ut tills vi har jämvikt. Därför försvinner det mesta av den fria vätskeytan vi har om vattnet på bildäck inte rinner ut.

Men jag har funderat på hur mycket slagsida vi kan få med bara sprickan. Vi saknar stabilitetskurvor som visar vad som händer om bildäck saknar flytkraft pga ett hål i dess nedre kant. Fartyget blir då i princip som en stor flotte bestående av däck 0 och 1 med en stor tyngd en bit upp på en stolpe (motsvarar masscentrum av däck 2-8). Därav inses att det faktum att bildäck (=flotten) trycks ner under kanten inte påverkar stabiliteten i sig, däremot ökar det vridande momentet från överbyggnaden.

Min preliminära slutsats som lekman är därför att om kanten på bildäck hamnar under vatten (via hålet/spricka) vid ca 10 grader slagsida så är fartyget förlorat. Den övre delen av stabilitetskurvan kapas s.a.s. horisontellt. Fartyget kommer att fortsätta kantra i en takt som motsvaras av vatteninträngningen. Men för att sjunka måste förstås vatten tränga in i ~2/3 av volymen i däck 0-1. Notera att ev. vatteninträngning genom bogporten är irrelevant i detta fall eftersom det rinner ut genom sagda hål (och spygatter) i snabbare takt än däck 0/1 vattenfylls (hålet/sprickan är väsentligt bredare vid fendern än längst ner).

Frågan är då hur vi får 10 grader (bestående) slagsida till att börja med? Om vatteninträngning sker bara i avd 4-5 vid sprickan är jag högst tveksam om vi kan få in de knappa 1000 ton som krävs för 10 grader slagsida. Jag har inte mätt eller sett en uppgift på hur stora dessa avdelningar är, men det skulle definitivt krävas flera dm djupt vatten. Vad gäller WT-dörrar så vet vi att de var öppna på däck 1 när åtminstone en del av passagerarna flydde (vilket betyder att de som överlevde gjorde det tidigt i förloppet). Däremot vet vi inte med säkerhet vad som gällde på däck 0. Min andra slutsats är att vattnet i huvudsak måste flyta omkring på däck 1 för att få nödvändig slagsida eftersom vatten på däck 0 stabiliserar fartyget. Således måste vi ha någon okänd mekanism som hindrar vattnet att rinna ner från däck 1 till däck 0 vid hålet.

Här skulle vi alltså ha ett scenario där Estonia kan kantra och sjunka bara pga hålet sprickan, givet tillräckligt med tid. Men hur stämmer det med vad vi känner till om förlisningen i övrigt?
- Vittnesmålen på däck 1 stämmer inte alls. För att åstadkomma slagsida krävs flera dm djupt vatten på däck 1. Ingen ser det, trots märkbar slagsida, inte ens de som flyr från hytter nära hålet.
- Vi saknar förklaring till den vatteninträngning från bildäck som 9 vittnen ser.
- länspumparna kan knappast ha fungerat. I så fall hade de klarat att pumpa ut vatten i den takt som vatten kommer in genom nedre delen av sprickan.
- förloppet går för snabbt givet sprickans storlek i nederkant.
- ST Sillaste ljuger om vad som hände i ’sewage treatment’. Där måste ha forsat in vatten.
- Alla tre i ECR ljuger om vad de såg och gjorde där.
- Beroende på vad man tror om bogvisiret i detta scenario så ljuger de tre i ECR samt minst två passagerare om att fartyget sjönk utan bogvisir. Dessutom är lokalisering och bärgningen av detsamma en bluff av Finland och Sverige.

På den här skärmdumpen från filmen ser man uppskattningsvis 10 cm av sprickan nedanför skrovgenomföringen
https://tv6.news/wp-content/uploads/2020/09/Stunning-images-from-a-Dplay-documentary-this-is-what-the.png

Vid 4:06 när kameran panorerar över sprickan ser man 15-20 cm av sprickan nedanför skrovgenomföringen och den ser ut att vara avsmalnande.
Sprickan är väldigt smal nedanför skrovgenomföringen, men exakt var den slutar syns inte.
https://youtu.be/t1Z4ID7git4

Enligt Dplays egen animering fortsätter sprickan ca en meter nedanför skrovgenomföringen, men den är mycket smal hela vägen nedom skrovgenomföringen.
https://www.chicagotribune.com/resizer/NgAn3GEi7KH9uNtk4Qv5T_IR-XM=/800x450/top/cloudfront-us-east-1.images.arcpublishing.com/tronc/XTO2PLCTPHWKOUVGJVIND2TMBU.jpg

Om det verkligen finns en buckla som visar på att något utifrån trängt in i skrovet faller förstås idén, men i så fall gäller det rimligtvis också idén om att skrovet brutits sönder här pga vridmoment och andra belastningar då fartyget lade sig på botten. I så fall måste det antingen röra sig om en kollision på ytan eller en stor sten/klippa relativt fritt på botten och inte den lerbotten som rapporterats. Du är alltså också helt säker på att något, troligen en sten enligt din uppfattning trängt in i skrovet med stor kraft?

Min tanke här var alltså att skrovet skulle vara kraftigt försvagat vid genomförningen pga de faktorer Björkman beskriver. Egentligen är själva olyckan i så fall knappast Sillastes fel som sådant. Det han slår på har via något rörsysteme förbindelse med genomförningen och det är dessa delar som står i förbindelse med skrovet som orsakar att den spricka som redan finns och då fömodligen släpper in vatten sedan tidigare ger sig helt. Alltså en relativt liten förändring som blir tungan på vågen. Det är bara en hypotes, jag vet inte hur realistisk den är.

Ja, jag vill inte lasta Sillaste för detta utan bevis. Han var vad jag vet en hederlig ung man i en svår situation. Men låt mig igen påminna om att om du väljer att tro på de tre männen i ECR så är det helt klart att de uppger att de återvänder till ECR efter 01.02 och att då först Treu, sedan Sillaste och sist Kadak ser på monitorn och ser en stängd bogramp och i Kadaks fall vatten som rör sig 40-50 cm längs strybordssidan vid lotsdörren, men inte mer än så. Detta pågår till dess Kadak lämnar ECR - han klickar på monitorn hela tiden - och detta gör att att de officiella katastrofscenarierna med en öppen bogport och vatten högt längs hela styrbordssidan inte stämmer.

Så jag antar att även du i så fall hypotetiskt måste tänka dig att de ljuger och t ex lämnade ECR långt tidigare än de sagt.

Ja, att de tre i ECR måste ljuga är riktigt. Men som jag påpekat ovan ser jag inte hur man kan få ihop att de talar sanning med det officiella sjunkförloppet heller, ens modifierat tidsmässigt enligt SSPA och HSVA.

Jag uppfattar att teorin möjligtvis kan vara förenlig med ett tappat bogvisir. Hur fartyget girade och drev i det officiella sjunkförloppet är rätt hypotetiskt även det. Det är inte omedelbart klart att Estonia verkligen tappade bogvisiret, fortsätta i full fart framåt och sedan drev tillbaka med vind och vågor, precis så man antagit. Det kan ha gått till lite annorlunda, förmodligen.

Även om vi har en läcka som uppstår har vi som vi diskuterat rätt många gånger mycket vatten på bildäck ändå, det förklarar många ton, som kommit in via den trasiga bogrampen och som kan ha i större mängder än vanligt samlats på styrbordssidan pga ändrat trim. När den stora sprickan uppstår runt 01.00 börjar det som du beskrivit visserligen att forsa ut, men slagsidan är då så djup att den mycket snart hamnar under vatten och börjar släppa in vatten.

Ytterligare har vi ju som sagt det där med giren som HSVA beskriver som en hypotes. Den ger en snabb temporär slagsida som fartyget aldrig hämtar sig från, eftersom det finns en läcka i skrovet på styrbordsidan och vatten på styrbordsidan av bildäck. Fartyget rätar temporärt upp sig efter giren, men får sedan snabbt slagsida igen. Då har vi läckan, vatten i vissa utrymmen på däck 0 och 1 och vatten via ventilationstrummorna som gör att fartyget får stegvis ännu mer slagsida.

Om hela däck 0 fylls symmetriskt stabiliserar det vad jag förstår fartyget, men om läckan först pågått en längre tid och om besättningen var medvetna om det och det till detta sker misstag vid stängningen av vattentäta dörrar och läckan förvärras vid en given tidpunkt borde väl det kunna leda till att däck O fylls asymmetriskt i olika kombinationer. Någon av dessa borde kunna ge ett sjunkförlopp som liknar det verkliga.

I alla fall är det knappast simulerat i detalj, även om man i sig simulerat olika scenarier med läckor som ger vatten på de lägre däcken. Men jag skall inte säga att du har fel heller, det kan förstås vara omöjligt.

Jag har inte kommenterat länspumparna och passagerarna som ser vatten från bildäck, men det får väl vänta. Nu är vi en bit in på julafton.

Tack för klarläggandet! Jag hittade ingen så bra bild som du har när jag letade.

Fråga: när Dplay säger att sprickan är ca 4 m lång, räknar de med den här smala delen nedanför skrovgenomföringen då?

En annan hypotes är att hålet uppstod pga böjspänningar i skrovet när det landade, eller senare. Om skrovet inte haft stöd under hela sin längd så uppstår enorma krafter i fartyget, mycket större än vi någonsin kan få i sidled på ett fartyg som flyter fritt. Frågan är om detta kan ge upphov till en buckla?

laddar upp dessa igen. Detta är skrov som utsatts för stress och gett vika. Det kan bli stora bucklor och bitar som fläks både in och ut. Detta är långa lastfartyg och inte m/s Estonia men ändå.

https://ibb.co/jWHDRyz
https://ibb.co/C8zHM2S

Att skrovet vid fenderlinjen (vid övergången mellan däck 1 & 2) är intryckt får anses fastställt. Dplay/Monsters bildmaterial är bristfälligt men man ser att skrovplåten runt hålet är deformerad kraftigt inåt och utåt. Jag ser heller ingen anledning att misstro deras dator-rendering av hålets form. Med utgångspunkt från detta är det enligt mig helt uteslutet att besättningen från insidan skall ha skadat ett rör eller liknande med så stora konsekvenser på skrovet, i synnerhet som ”bucklan” är centrerad 2-2.5 m ovanför däck 0 där de är!

Vad gäller hålet/sprickans ursprung i övrigt så är enligt undertecknad det mest troliga att det helt enkelt tryckts in när fartyget landade på botten eller när vraket vridit sig. Det behövs bara ett enda litet område under vraket med sten eller hårt packad lera för att vi skall få ett oerhört tryck lokalt. Men detta kräver såklart dykningar för att slå fast.

En annan hypotes är att hålet uppstod pga böjspänningar i skrovet när det landade, eller senare. Om skrovet inte haft stöd under hela sin längd så uppstår enorma krafter i fartyget, mycket större än vi någonsin kan få i sidled på ett fartyg som flyter fritt. Frågan är om detta kan ge upphov till en buckla? Det som är intressant är att bucklan synes centrerad i korsningen av bildäck, som är det första med full bredd, och ett tvärskepps-skott mellan avd. 4 & 5. En hypotes är att skottet och däcket tillsammans slitit in skrovet lokalt vilket skulle kunna förklara att plåten pekar både inåt och utåt. Någon skribent länkade tidigare till bilder på fartyg som skadats pga hårt väder och de skadorna hade faktiskt ganska udda form också. Men detta är som sagt inte min huvudhypotes.

Och de har fått dessa skador genom väder och vind på ytan?

Ja de har inte gått till botten iaf. Den blå tror jag var fellastad så att den knäcktes. Den andra vet jag inte. Men jag tog bilden ur en rapport om skadan. Det var en pdf om hur stålet blivit utsatt för stress. Kan försöka hitta det om ni vill. Säger inte att det måste ha hänt Estonia men det kan ha varit så att den fått sig en knäck. Men finns ju minst ett hål till så jag vet inte.

En annan sak jag tänkt på är att om Estonia "glidit/gnidit på någon klippa så borde det finnas lite stenmaterial innanför sprickan i båten. Tänker lite på costa concordia som tog med sig ett helt klippblock. inte för att det är samma sak men ändå. Det kan ha trillat in stenmaterial i Estonia som ryckts loss. Om inget annat så borde det vara fullt med östersjölera där inne om hålet uppstod när/om båten låg med annan lutning. Bara en tanke jag slängde ut.