Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Mmm. Jag kan bara tala för mig själv, men jag har slut på ubåtar. Speciellt sådana som kör på RORO-färjor 2 m över vattenlinjen utan att någon ser ett skvatt på radarn.

Ubåtar kan ha rört sig i närheten av fartyget utan att för den sakens skull ha kolliderat med det, eller hur?

Nej det är ingen u-båt som kört in i estonia någonsin

Det fetade skrev jag inte? Men det stämmer att vatten längst ner, på däck 0 och under, kommer i huvudsak stabilisera fartyget.

Vad jag menade var att vatten som kommer in på bildäck genom bogporten, eller en spricka i SB sida kommer att rinna ut tills dess att nivån innanför är lika hög (låg) som på utsidan. Då säger du att vattnet rinner ut genom bogporten också, och det är ju helt korrekt! De skriver HSVA (och SSPA tror jag?) också, t.ex.
”This is due to the open bow ramp, which allows more water sloshing in and out of the vehicle deck than in the earlier cases with the bow ramp only about 1 m open.”
”When the water on the vehicle deck moves forward as the vessel pitches bow down, it comes into the narrowing bow part of the vehicle deck and its level rises, like the level of water rises, when tide comes up a narrowing river. This phenomenon helps the egress of water. As the vehicle deck is higher than the sea level outside, the water is gradually sloshed out of the vehicle deck. In case the vessel encounters larger waves, these can of course bring water into the vehicle deck, but this does not change the overall tendency of the water to flow gradually out.”
(http://www.itdemokrati.nu/msestoniaeng/HSVA_english.pdf s.35, s.40)

Avgörande för inflödet är fartygets fart genom vattnet och när denna minskar rinner en del vatten ut igen. Men en slutsats HSVA drar är att fler öppningar behövs för att sänka fartyget. Dessa är i tur och ordning trapphuset (center casing) och ventilationstrummorna på sidorna (ibid. s.40).

Det hela kompliceras av att rampens nedre ände ligger ovanför bildäcket, så vi har en slags tröskel. Se ibid. Fig. A2 s.135. Den kommer rimligen hålla kvar en del,vatten, liksom den tidigare omtalade akterliga trimmen.

Jag tror du missar den logiska följden här. Det är inte så att Reint*mm sade 1994, eller någon gång senare, att han såg en ubåt. Det är i stället något han fått föreslagit för sig av Meyervarvet som letade andra olycksorsaker, och nu har han kommit att betrakta detta som ”en logisk förklaring”.

Det finns alltså inget vittne som säger sig ha sett en ubåt. Vi har en skada 2 m över vattenlinjen. Var kommer ubåten in i bilden enligt dig? Om jag säger vikval, är det lika bra?

Ja, fler öppningar behövs för att sänka fartyget, men då fungerar ju en fyra meter lång spricka lika bra som trapphusen och ventilationstrummorna. Eller ännu bättre eftersom vattnet vid slagsidan ju också fortfarande tränger in via dessa vägar i så fall. Det jag inte förstår är varför den eventuella läckan skulle motverka slagsidan. Ihop med de andra faktorerna borde den göra den värre och sänka fartyget ännu fortare. Fast fortfande med slagsida.

Jag skall kommentera resten av inlägget också.

Varför kan inte Sillaste och släggan vara inblandad för att hålet ligger längre upp? Om det handlar om en ventil på fartygssidan som används vid tömningen av avloppstanken kanske området i skrovet är försvagat och när något händer med det ventilsystem som hör ihop med det så ger sig sedan alltihop som ett resultat. Tanken var alltså inte att Sillaste stod och slog på skrovet direkt.

Vad gäller om det finns fler hål eller andra läckor av något slag utesluter knappast D Plays dokumentär det. Det krävs en heltäckande undersökning.

Vad gäller sprickans inblandning i ett sjunkförlopp så förstår jag som sagt inte exakt vad i fysikens lagar du menar säger stopp. När vi befinner oss i läget att fartyget väl fått svår slagsida och tar in vatten, vilket det ju gör oavsett vad som lett dit, så kommer uppenbart vatteninträngningen leda till ytterligare slagsida. Det rinner då inte ut igen, varken från sprickan eller från bogporten i fören och fartyget rätar inte upp sig trots att vatten på något sätt tränger ned i fartyget. De faktorer som gör att fartyget enligt din mening och det officiella haveriförloppet sjunker är ju fortfarande på plats de också. Hålet i sidan får ju inte dem att försvinna. Jag svarade eller undrade återigen över detta ovan.

Ett scenario där det finns en läcka här innebär att männen i ECR ljuger. Då ljuger de i så fall förmodligen om att maskinrummet är torrt också. Så då gäller inte de hypotetiska sjunkförloppsstudierna enligt modellerna. Om vattnet från den hypotetiska läckan sprider sig behöver man inte vatten från trapphusen i centercasingen alls för att förklara hur däck 0 vattenfylls akterut. Så småningom kommer ventilationstrummorna att oavsett att strömma vatten ned i dessa utrymmen akterut, det vet vi ju.

Det är en väsentlig skillnad mellan sprickan vid däck 1/2 och ventilationstrummorna: den förra kan inte vattenfylla maskin så länge WT-dörrarna är stängda. Ja, såvida inte center casing kommer under vatten men det tar en bra stund.

Sedan skrev jag inte att hålet i sig motverkar slagsidan (förutom genom att vattenfylla däck 0 först), utan poängen är att hålet omöjliggör positiv vattenpelare på bildäck, eftersom vatten rinner ut tills vi har jämvikt. Därför försvinner det mesta av den fria vätskeytan vi har om vattnet på bildäck inte rinner ut.

Men jag har funderat på hur mycket slagsida vi kan få med bara sprickan. Vi saknar stabilitetskurvor som visar vad som händer om bildäck saknar flytkraft pga ett hål i dess nedre kant. Fartyget blir då i princip som en stor flotte bestående av däck 0 och 1 med en stor tyngd en bit upp på en stolpe (motsvarar masscentrum av däck 2-8). Därav inses att det faktum att bildäck (=flotten) trycks ner under kanten inte påverkar stabiliteten i sig, däremot ökar det vridande momentet från överbyggnaden.

Min preliminära slutsats som lekman är därför att om kanten på bildäck hamnar under vatten (via hålet/spricka) vid ca 10 grader slagsida så är fartyget förlorat. Den övre delen av stabilitetskurvan kapas s.a.s. horisontellt. Fartyget kommer att fortsätta kantra i en takt som motsvaras av vatteninträngningen. Men för att sjunka måste förstås vatten tränga in i ~2/3 av volymen i däck 0-1. Notera att ev. vatteninträngning genom bogporten är irrelevant i detta fall eftersom det rinner ut genom sagda hål (och spygatter) i snabbare takt än däck 0/1 vattenfylls (hålet/sprickan är väsentligt bredare vid fendern än längst ner).

Frågan är då hur vi får 10 grader (bestående) slagsida till att börja med? Om vatteninträngning sker bara i avd 4-5 vid sprickan är jag högst tveksam om vi kan få in de knappa 1000 ton som krävs för 10 grader slagsida. Jag har inte mätt eller sett en uppgift på hur stora dessa avdelningar är, men det skulle definitivt krävas flera dm djupt vatten. Vad gäller WT-dörrar så vet vi att de var öppna på däck 1 när åtminstone en del av passagerarna flydde (vilket betyder att de som överlevde gjorde det tidigt i förloppet). Däremot vet vi inte med säkerhet vad som gällde på däck 0. Min andra slutsats är att vattnet i huvudsak måste flyta omkring på däck 1 för att få nödvändig slagsida eftersom vatten på däck 0 stabiliserar fartyget. Således måste vi ha någon okänd mekanism som hindrar vattnet att rinna ner från däck 1 till däck 0 vid hålet.

Här skulle vi alltså ha ett scenario där Estonia kan kantra och sjunka bara pga hålet sprickan, givet tillräckligt med tid. Men hur stämmer det med vad vi känner till om förlisningen i övrigt?
- Vittnesmålen på däck 1 stämmer inte alls. För att åstadkomma slagsida krävs flera dm djupt vatten på däck 1. Ingen ser det, trots märkbar slagsida, inte ens de som flyr från hytter nära hålet.
- Vi saknar förklaring till den vatteninträngning från bildäck som 9 vittnen ser.
- länspumparna kan knappast ha fungerat. I så fall hade de klarat att pumpa ut vatten i den takt som vatten kommer in genom nedre delen av sprickan.
- förloppet går för snabbt givet sprickans storlek i nederkant.
- ST Sillaste ljuger om vad som hände i ’sewage treatment’. Där måste ha forsat in vatten.
- Alla tre i ECR ljuger om vad de såg och gjorde där.
- Beroende på vad man tror om bogvisiret i detta scenario så ljuger de tre i ECR samt minst två passagerare om att fartyget sjönk utan bogvisir. Dessutom är lokalisering och bärgningen av detsamma en bluff av Finland och Sverige.

Stackars Sillaste kommer inte undan ditt hundhuvud!

Vi vet inte exakt var sprickan slutar i nederkant, men jag bedömer att det är 2-2.5 m under fenderlinjen, således i nedre delen av däck 1 ovanför däck 0 där Sillaste är. Men låt säga att skrovgenomföringen i sprickans nederkant ligger precis vid taket i ’sewage treatment’. Menar du att Sillaste & co skulle lyckats slå sönder denna så pass att en spricka i skrovet uppstår? Vi ser ju dessutom på bilderna att skrovet inte har brustit under genomföringen. Och återigen, för att ge de 100 ton/minut som vi talade om tidigare så krävs ett hål i fartygsplåten på ~0.2 m^2. Hur gör man det med en slägga?

Edit: hur menar du förresten att den 1 m djupa bucklan uppstod? På havsbotten?

Ser du verkligen inte att sprickan fortsätter förbi skrovgenomföringen? Man ser absolut inte var den slutar på den bilden. Fundera även på hur det kan lossna en flisa från själva genomföringen av att skrovet träffar flera meter gyttja på botten.

På den här skärmdumpen från filmen ser man uppskattningsvis 10 cm av sprickan nedanför skrovgenomföringen
https://tv6.news/wp-content/uploads/2020/09/Stunning-images-from-a-Dplay-documentary-this-is-what-the.png

Vid 4:06 när kameran panorerar över sprickan ser man 15-20 cm av sprickan nedanför skrovgenomföringen och den ser ut att vara avsmalnande.
Sprickan är väldigt smal nedanför skrovgenomföringen, men exakt var den slutar syns inte.
https://youtu.be/t1Z4ID7git4

Enligt Dplays egen animering fortsätter sprickan ca en meter nedanför skrovgenomföringen, men den är mycket smal hela vägen nedom skrovgenomföringen.
https://www.chicagotribune.com/resizer/NgAn3GEi7KH9uNtk4Qv5T_IR-XM=/800x450/top/cloudfront-us-east-1.images.arcpublishing.com/tronc/XTO2PLCTPHWKOUVGJVIND2TMBU.jpg

Tack! I filmen syns det tydligt att skrovgenomföringen inte är i slutet på sprickan. Det finns ingen möjlighet att exakt säga på vilket däck vattnet kom in.