Blodet på tvättmaskinen:
Youtube "Rättegången" Lena Wesström, del 40
https://www.youtube.com/watch?v=1vTpFUgbgME&list=PLvOJ3rmH43554VDREmuI2DS1 lyR0y3cUO&index=41&t=0s
Vittnesförhör med NFCs forensiker Daniel Wiberg som är specialist på DNA. Han har jobbat på NFC sedan 2015.
3:37 min
[...]
DW:
"Vi på NFC har möjlighet att särskilja på blod, sperma, men resterande typer av DNA- avsättningar har vi ingen möjlighet att särskilja från varandra då.
Åkl:
Och förklara hur du menar; kan man säga alltså "det här är det någons DNA som kommer ifrån sperma eller det här är någons DNA som kommer från blod", är det rätt uppfattat?
DW:
Det är korrekt.
Åkl:
Ja. Om vi pratar sekret, saliv t ex då...
DW:
Mm.
Åkl:
Hur ser det ut där?
DW:
Där finns det, vi har ett, just
i fallet med saliv så har vi ett indikativt test, men det fastslår inte huruvida DNA:t kommer från saliv eller inte, utan det ger endast en indikation på salivförekomst. Eh, men sekret som stort är ju en kategori som vi använder oss lite av som våran "övrigt kategori" skulle man kunna säga, där allt som vi inte kan särskilja från varandra faller under.
Åkl:
För då kommer min fråga nämligen; vad krävs för att ni ska säga att det här är DNA från en person och det här är från blod? Vad är det för kriterier som ställs upp så att säga?
DW:
Absolut.
Vi har tre stycken kriterier och det första är då att besudlingen som spårsäkrats ska vara blodlik, och där bedöms det visuella utifrån den som utför undersökningen. Sen så ska det reageras som för blod med vårat förprövningsmedel, leukomalaktitgrönt och sen ska vi erhålla en DNA- profil eller att det påvisa att det finns DNA i det här säkrade spåret då.
Åkl:
Så tre steg beskriver du. Och när du sa att det ska vara blodlikt och då ska det var den som gör undersökningen, var det rätt uppfattat?
DW:
Ja, precis, den som utför undersökningen är ju den som gör bedömningen utifrån hur den faktiska besudlingen eller topsen ser ut vid undersökningstillfället då.
Åkl:
Ja, och är det lättare eller är det svårare i det här fallet om man har själva föremålet eller om man bara har en tops som är tagen från föremålet tidigare. Förstår du min fråga?
DW:
Ja, och där skulle jag säga att det är, det kan variera. Det finns fall där det är lättare att se på klädesplagget eller på föremålet som sådant, men allt som oftast är det ju starka besudlingar vi får på tops och då brukar det inte vara några problem. Men det finns en viss vinst i att se ursprungsbesudlingen när man gör den typen av undersökningar.
Åkl:
Ja, ok. Så skulle det alltså kunna vara så att det mycket väl kan härröra från blod, men att topsen inte är blodlik och då kommer ni bara säga att det är DNA. Är det rätt uppfattat då?
DW:
Ja, i det fallet, vi kan ju bara uttala oss om hur topsen ser ut när vi har fått den till laboratorium. Hur besudlingen har sett ut på ursprungsplatsen, den kan vi ju inte uttala oss om då, utan vi får utgå från det som vi, eh fått till oss.
Åkl:
Det förstår jag. Och i det här fallet får man ställa frågan till den som har gjort topsen i så fall då.
DW:
Ja, det är lämpligt.
Åkl:
Du, när vi tittar på det här ärendet med Lena Wesström så förstår jag att, eller jag vet att det har undersökts jättemycket material, det är riktigt eller?
DW:
Ja, det stämmer.
Åkl:
Är det både klädesplagg och andra föremål och tops eller hur har det sett ut i det här fallet...
DW:
Ja, det stämmer. Det är en stor blandning av beslag och gods och spår då.
Åkl:
Ja, om vi börjar då så har man undersökt en tvättmaskin hemma hos Stefan Davidsson. Eh, och där har vi fått redovisning på två ställen; dels i delredovisning två och dels i slutredovisningen. Har du varit inblandad i detta?
DW:
Ja, det har jag varit.
Åkl:
Det har du varit. Och i delredovisning två gick jag igenom på sidan 24, vi kanske kan möjligen lägga upp den, NFCs bilaga, sidan 24. Ska vi se om du ser den då, Daniel.
Ser du den bilden?
DW:
Nu ser jag den.
Åkl:
Näst längst ner där så står det : "Två tops vänster frontsida på tvättmaskin i källare. För en av topsen erhölls indikation på blodförekomst, men vid utförd DNA- analys kunde DNA som kan jämföras mot person inte påvisas." Ser du det?
DW:
Jag ser.
Åkl:
Hur ska man, när man tittar på den och sen så begärs det ju ett omtag på den här, utan man gör ytterligare en del sen. Vad är det man har gjort i den här undersökningen som vi ser på sidan 24?
DW:
I det här läget var på undersökningen, topsen som vi pratar om, så har man då visuellt kollat på dom här två topsen och utifrån dom, eh, bedömningarna som undersökaren har gjort då, så hade den ena bedömts vara rosa- aktig och reagerar inte som för blod med vårat förprövningsmedel, vilket då resulterar i att på den andra topsen kunde blod inte påvisas.
Och den första topsen, den var gulaktig vid vår undersökning, så där faller det ena kriteriet för att vi ska kunna säga att vi har påvisat blod. Däremot så ger den indikation som för blod med vårat förprövningsmedel, men eh, vid DNA- analys så indikerar vårat system att det är väldigt svag DNA- koncentration i det här extraktet som vi får fram då. Och den är så svag så att den uppnår inte dom kriterierna för att den (ohörbart) ge en komplett DNA- analys ska slutföras så att, utan den avslutas halvvägs in i DNA- analysen pga att den är för svag då.
Åkl:
Och när du säger att den inte uppfyller era kriterier, är det så att det finns så att säga nån form av, alltså uppställda kriterier; att vi gör det här, men vi kan inte göra det här i alla ärenden. Eller hur ska man förstå det?
DW:
Ja, vi har ett liksom en satt gräns, kan man uttrycka det som,
där prover som faller under den gränsen per automatik avslutas, vilket har skett i det här fallet. Prover över den gränsen löper igenom analyskedjan och NFC får då bedöma resultatet sen. Och den gränsen är ju satt för att vi ska få resultat som är tillförlitliga och bra i dom allra flesta ärenden, så att vi inte får, gör, tillämpar våra specialverktyg på våra samtliga 50.000 prover som vi analyserar årligen då.
Åkl:
Mm, vad skulle hända med NFCs resurser om man begärde dom här fördjupade analysen på samtliga?
DW:
Ja, då, (skrattar till) då skulle vi inte få göra så många ärenden.
Åkl:
Nä, ok. Men du, för det man kan undra är när man tittar på nästa sida, nämligen sidan 110 i slutredovisningen är vi då, så återkommer ju den här tvättmaskinen och efter en
begäran om omtag från forensiska sektionen här i Örebro, är det riktigt?
DW:
Just det.
Åkl:
Berätta. Näst högst upp där, vad är det som händer i den andra undersökningen? Vad gör man för annorlunda då?
DW:
Mm. I och med att begäran har kommit och att, det här är ju senare i NFCs ärende då, och även för utredningen, så det har ju förlöpt viss tid, och den här topsen har bedömts vara av vikt, varpå den här förfrågan om att vi ska göra det som kan med den här topsen då. Eh, och d
å har vi bestämt att vi vill tillämpa ett av våra verktyg som vi kallar koncentrering och det innebär helt enkelt att vi reducerar volymen av DNA- provet för att, på så sätt ökar koncentrationen av DNA som finns, med målsättning om att kunna typbestämma och få ett eh, liksom användbart DNA resultat då. Och i det här fallet då blev koncentreringen lyckad eh, och den, eh det spåret gav helt enkelt en DNA profil vid typning.
Åkl:
Mm. och det man kommer fram till som det står där är att resultatet talar extremt starkt för att DNA:t kommer från Lena Wesström grad +4, det är riktigt?
DW:
Ja, det stämmer.
Åkl:
Är det här en o, alltså finns det någon osäkerhetsfaktor i den här utifrån att det är en förnyad analys, eller kan man liksom lita på att det är grad +4 Lena Wesström?
DW:
Nej, den osäkerhetsfaktorn som finns i det här är ju att, vi säger att en grad +4, det är om man bortser från att det kommer från en nära släkting då. Den här grad +4 ska man tolka precis på samma sätt som man tolkar andra grad +4.
Så att bara för att det är en, att vi har tillämpat det här med koncentrering gör inte att resultatet i sig är mer osäkert då, utan det här, det här kan man lita på då.
Åkl:
Ja, är det riktigt då att det har egentligen mer med dom här kriterierna för vad ni kan göra i alla ärenden att göra och inte själva, att det är någon osäkerhetsfaktor.
DW:
Exakt. Eh, det stämmer.
Åkl:
Det stämmer. Eh, och i det här fallet så skriver ni ju då också att det är indikation på blodförekomst. Är det då för att, bara två i det här fallet av de här tre kriterierna är uppfyllda?
DW:
Det stämmer.
Åkl:
Och du sa att det som inte var uppfyllt var det den här topsen som var gulaktig?
DW:
Ja, det är det visuella utseendet på topsen som inte uppnår, eh ett blodlikt utseende då.
Åkl:
Ja, ok. Och om man hade frågat den forensiker som hade tagit den här topsen då, om den var blodlik, skulle det, alltså, är det uteslutet att det kan va blod eller är det bara att ni inte kan säga det för att det inte är blodlikt? Förstår du min fråga?
DW:
Mm, J jag förstår. Vi utesluter inte att det är blod, utan vi säger ju att det är en indikation eh, på att det skulle kunna vara blod. Så att en uteslutning är det ju inte, är det ju inte på nåt sätt då. Utan hur den såg ut ursprungligen, det får man ju vända sig till teknikern för att få en beskrivning om. Men det vi har svarat ut, eh, utesluter inte på något sätt att det skulle kunna va blod.
Åkl:
Då förstår jag. Men då tänkte jag lämna tvättmaskinen och gå vidare till ett par blå New Balance skor[...]
